Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ”balansgång” i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna. Grupperna gav själva bilden av ett komplext arbete, där balansen mellan att leda och att styra ofta blir en påtaglig faktor vilket skapar problem för dem i hur de ska bemöta och arbeta med brukarna inom sin verksamhet.

Med förskolans uppdrag om likvärdig verksamhet som bakgrund har föreliggande studie som avsikt att undersöka normer om sociala kategoriers samspel med barns musikaliska utrymme. Vi har observerat tre verksamheters musikstunder för att undersöka hur musikaliskt utrymme ges respektive tas. Studien ämnar även undersöka vilka normer om sociala kategorier så som klass, kön, etnicitet, ålder och funktion som görs rådande. Materialet har bearbetats och analyserats med musicking och intersektionalitet som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat har kategoriserats i fyra rubriker: pedagogers makt över musikaliskt utrymme, önskesånger, instrument som medel för musikaliskt utrymme och textinnehåll i repertoaren. Ur resultatet har vi kunnat urskilja att pedagogers positioner har varit avgörande för givandet och tagandet av musikaliskt utrymme samt för reproduceringen av normer i musikstunder. Detta skedde genom pedagogernas syn på musikaliskt utrymme och deras bemötande av barnen. Pedagogernas idéer om ”rätt” sorts deltagande fick direkta konsekvenser för musikstunderna. Resultatet visar även att textinnehållet i sångerna kan vara betydande för reproducering av normer. Åldershierarkier och funktionalitetsnormer har visat sig vara framträdande i resultatet och samspelet mellan de olika normerna har haft en inverkan på hur musikaliskt utrymme togs respektive gavs.

Studiens syfte var att undersöka utländska akademikers upplevelser av mötet med, och inträdet på, den svenska arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar: Vilka hinder kan försvåra etableringen på arbetsmarknaden för utländska akademiker? Vilka faktorer kan främja etableringen på arbetsmarknaden för utländska akademiker? Den teoretiska utgångspunkten för studien är hämtad utifrån socialkonstruktivism samt begreppet etnicitet som social konstruktion. Studien är genomförd med kvalitativ forskningsmetod, vilken utfördes med hjälp av semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Analysmetoden för studien var IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), där gemensamma teman lyftes fram och diskuterades utifrån de teoretiska utgångspunkterna. I resultatavsnittet har studiens frågeställningar besvarats enligt följande: Hinder som kan försvåra etableringen av utländska akademiker på arbetsmarknaden är samhällets föreställningar, sociala kategoriseringar, etnisk diskriminering, strukturella förändringar på arbetsmarknaden samt arbetsgivarnas inflytande. Sammanfattningsvis skildrade studiens resultat hur viktigt det är att belysa att de föreställningar som finns i samhället gällande personer med utländsk bakgrund påverkar synen på individen. Dessa faktorer var de mest centrala elementen och kärnan i det empiriska materialet kopplat till denna frågeställning. De främjande faktorerna till etableringen av utländska akademiker enligt studiens resultat är: Delaktighet, personligt ansvarstagande och betydelsen av utbildning. I enhet med respondenternas upplevelser framgår vikten av att samma anställningskriterier ska gälla för alla oberoende av ens bakgrund eller tillhörighet. Även personligt ansvarstagande visade sig vara betydelsefullt, exempelvis individens egen motivation, styrka och inre resurser. Vidare betonas att det finns tendenser till att samhällets syn på utländska personers resurser är i förändring. Detta på grund av det växande behovet av mångkulturell arbetskraft med flerspråkighet, kulturell kompetens samt akademisk utbildning, med anledning av den stora flyktinginvandring som pågår just nu. Studiens resultat har både gått i linje med tidigare forskning samt gått emot eller visat nya infallsvinklar på tidigare forskningsresultat. / The purpose of this study was to investigate foreign academics' experiences of meeting with, and entry to the Swedish labor market. Study questions: What obstacles could hamper the establishment of the labour market for foreign graduates? What factors can promote the formation of the labour market for foreign graduates? The theoretical starting point for the study is taken on the basis of social constructivism and the concept of race as a social construction. The study was conducted with qualitative research, which was conducted using semi-structured interviews, life-world. The analytical method for the study was the IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), where common themes were highlighted and discussed from the theoretical points. In the results section, the study questions were answered as follows: Obstacles that can hinder the establishment of foreign graduates in the labour market is society's beliefs, social categorizations, ethnic discrimination, structural changes in the labour market and employers' influence. In summary, the study's results depicted how important it is to highlight that the perceptions that exist in society concerning people with foreign backgrounds affect the perception of the individual. These factors were the key elements and the core of the empirical material related to this issue. The promotion factors to the establishment of foreign graduates according to the study's results are: Involvement, personal responsibility and the importance of education. The unit with the respondents' experience illustrates the importance of the recruitment criteria should apply to all, regardless of one's background or affiliation. Although personal responsibility proved to be important, such as the individual's own motivation, strength and inner resources. They also stress that there are tendencies that society's view of foreigner's resources is changing. This is because of the growing need for multicultural workforce with multilingualism, cultural competence and academic training, due to the large influx of refugees that is going on right now. The study results have both been in line with previous research, and gone against or demonstrated new angles on previous research.

I en alltmer digital värld som ständigt utvecklas är det av central betydelse för arbetsplatser att presentera sig i form av digital information. De rätta värdena kan nämligen attrahera de så kallade rätta medarbetarna samtidigt som det kan leda till nöjdhet i arbetslivet och organisatoriskt engagemang. Digitaliseringen kan dock leda till en reproduktion av maktstrukturer och normupprätthållande praktiker trots att forskning visar att mångfald kan vara en tillgång. Denna studie hade därmed som syfte att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur svenska universitet och högskolor presenterade sig som arbetsplatser och arbetsgivare genom information på hemsidor. Genom ett normkritiskt förhållningssätt analyserades återkommande beskrivningar utifrån fem värden baserat på forskning i employer value proposition; interest value, social value, economic value, development value, samt application value. Resultatet visade att det går det att urskilja två strömningar som både har en konkurrerande och en komplimenterande potential