Lärarbristen är ett utbrett problem i Sverige. Vikten av att kunna attrahera samt behålla lärarnas kompetens är därför stor. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hinder som påverkar möjligheten att attrahera samt behålla lärare. Studien bygger på lärare vid grund- samt gymnasieskolor i Borlänge och deras uppfattningar kring vad som är attraktiv respektive oattraktivt i yrket. Detta genom mer djupgående intervjuer för att komma åt bakomliggande motiv och tankemönster. Resultatet visar att det lärarna främst uppfattar som attraktivt i sitt arbete är att yrket upplevs som viktigt och meningsfullt, är varierat och ombytligt, innehåller mycket social kontakt samt goda relationer och ger dem en erkänsla genom att vara eftertraktad. De faktorer som lärarna främst lyfter fram som oattraktiva är att lönerna i kommunen är för låga, arbetsbördan och stressen är stor, ledarskapet och kommunikationen brister samt konflikter med elevernas föräldrar som ställer orimliga krav och lägger sig i undervisningen. / The lack of teachers is a widespread problem in Sweden. The importance of being able to attract and retain their expertise is therefore great. The purpose of this study is to gain an understanding of obstacles that affect the ability to attract and retain teachers. The study is based on teachers at elementary- and upper secondary schools in Borlänge and their views on what is attractive and unattractive in the profession. This through more in-depth interviews to access underlying motives and thought patterns. The result shows that what the teachers perceive as attractive in their work is that the profession is deemed as important and meaningful, is varied and changeable, contains a lot of social contact and good relations and gives them a recognition by being sought after. The factors that teachers mainly emphasize as unattractive are low salaries, heavy workload and great stress in combination with lacking leadership and poor communication, as well as conflicts with the students’ parents who place unreasonable demands and interferes in the teaching in a disturbing way.

Flera forskare skriver om vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare, som idag är viktigare än någonsin, speciellt när konkurrensen om personal ökar. Genom att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke ökar chanserna att attrahera och behålla kompetent personal (Ehrenborg & Höglund, 2016). Tidigare forskning visar att flera olika faktorer är viktiga att ta hänsyn till i arbetet mot att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke, faktorer som bland annat motivation och intern marknadsföring (Grönroos, 1996; Lievens, 2007). I följande studie undersöks Högskolan Dalarnas attraktivitet som arbetsgivare utifrån ett medarbetarperspektiv, med syfte att finna attraktiva erbjudanden för att behålla och attrahera medarbetare. Studien är en metodkombination som i huvudsak bygger på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och har genomförts i form av intervjuer och en enkätundersökning med adjunkter på Högskolan Dalarna. I studien framkommer attraktiva attribut som flexibel arbetstid, möjlighet till utveckling och trygga relationer samt mindre attraktiva attribut som lön och förtroligt ledarskap. Vidare i studien diskuteras utvald teori och framtagen empiri som slutligen mynnar ut i ett antal förslag till hur Högskolan Dalarna kan fortsätta sitt arbete med arbetsgivarvarumärket i bemärkelsen att vara en attraktiv arbetsgivare. / Several researchers write about the importance of being an attractive employer, which today is more important than ever, especially when the competition for staff increases. By creating an attractive employer brand, the chances of attracting and retaining competent staff increase (Ehrenborg & Höglund, 2016). Previous research shows that several factors are important to consider in the work towards creating a strong employer brand, factors such as motivation and internal marketing (Grönroos, 1996; Lievens, 2007). In the following study, the University of Dalarna's attractiveness as an employer is examined from an employee perspective, with the aim of finding attractive offers for retaining and attracting employees. The study is a method combination based mainly on a qualitative method with quantitative elements and has been conducted in the form of interviews and a questionnaire survey with adjuncts at Dalarna University. The study reveals attractive attributes such as flexible working hours, opportunity for development and safe relationships, as well as less attractive attributes such as payroll and trustworthy leadership. In addition, the study discusses selected theory and empirical evidence that ultimately emerges in several proposals for how the Dalarna University can continue their work with the employer brand in the sense of being an attractive employer.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring hur organisationer kan använda sig av Employer branding för att bli en attraktiv arbetsgivare i syfte att attrahera och behålla Unga vuxna samt att undersöka om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor i vad de värderar hos en attraktiv arbetsgivare. Begreppet Unga vuxna har i den här uppsatsen avgränsats till individer mellan 18-29 år. Vi vill undersöka hur Unga vuxnas värderingar på arbetsplatser ser ut och vad de värderar högt hos en attraktiv arbetsgivare. Slutligen vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan Unga vuxna män och kvinnors värderingar hos en attraktiv arbetsgivare. I den teoretiska referensramen redogörs det för begreppen Employer branding, Employer Value Proposition (EVP) och Unga vuxna. Det redogörs också för om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor, och vilka skillnaderna i så fall är. Undersökningsmetoden är en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes genom att skicka ut en enkät till våra nätverk på Facebook med uppmuntrande till individer inom undersökningens population att svara. Totalt besvarades 154 enkäter och 153 av enkäterna kunde användas som underlag för undersökningen.  Av resultatet framkommer det att Unga vuxna värderar samtliga EVP-värden som ligger till grund för undersökningen, men de värderas olika mycket. De faktorer som värderas högst av Unga vuxna för att de ska finna en arbetsgivare attraktiv är möjligheten till utveckling, att trivas med sina kollegor och att ha en bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det framkommer också att det inte finns några stora skillnader mellan könen i de värderingarna, men att Unga vuxna kvinnor generellt värderar EVP-värdena något högre.

The key objective of this study was to determine the importance of remuneration in the organisational employer value proposition (EVP) decision-making process, who the EVP decision makers in organisations are, and whether EVP strategy is aligned with the organisational strategy.A quantitative study, using a survey as data-collection method, was conducted. The survey was developed to explore the importance of remuneration in the EVP process and to gather data regarding EVP decision makers and the alignment of EVP to organisational strategy. A total of 101 respondents participated in this study, and content analysis was used to interpret the data. The data were collected via SurveyMonkey and statistically analysed using SPSS.The findings indicate that remuneration and all of its components are crucial to the process of EVP decision making. The findings also indicate the importance of aligning EVP strategy to organisational strategy. The main EVP decision makers in organisations are the CEO and the Human Resources Manager. Organisations need to find the correct mix of decision makers in this process to optimise value. Organisations should also ensure alignment of the EVP with organisational strategy, and implement an optimal remuneration strategy to ensure the best possible EVP. A relationship framework was developed to graphically represent the findings of the study. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2012. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Organisations strive to gain competitive advantages and there is an increasing demand for more advanced technology in today's dynamic and complex environment. The importance of engineering is increasing in the global world, which leads to a higher demand of professional engineers. They represent among the hardest roles to fill. The short supply of engineers, the high employment rate and low unemployment rate among engineers in Sweden makes it difficult for companies to attract them. This issue is often described as ‘The War for Talent’. The War for Talent is a greater issue for organisations within the public sector because of negative prejudices, reputations and stereotypes. This and the fact that there are limited resources for marketing within the public sector when they are funded by the government, make it difficult to compete with organisations within the private sector. The public sector in Sweden is relatively large, and The Swedish Transport Administration is a large company within the public sector that need to prepare for the war for talents among companies within the private sector. The purpose of this research is to investigate work value preferences of professional engineers and important recruitment aspects to consider, when choosing an employer. To deal with the war of talents effectively, the concept of employer branding has been developed as an effective organisational strategy for employment. In the report, we will study the concept of employer branding and the employer branding process, work value preferences and important recruitment aspects to enhance understanding of how companies can attract professional engineers in Sweden, to initiate a career within the public sector. Our data collection was through qualitative interviews with eight professional engineers, both from the private and the public sector. Our study developed an adapted framework with work values preferred by Swedish professional engineers that can be used as a guide to help and enable to attract and recruit engineers towards the public sector. We found differences between the public sector and the private, and six core values preferred by Swedish professional engineers, where organisations in the public sector should put a certain emphasis on two of them. There were some certain preferences among recruitment channels, and we found that recruitment strategies could enhance, improve or damage the brand and that the corporate reputation affects the opinion of the company. We also have some specific recommendations towards the case company.