De svenska stränderna och de strandnära områdena utgör i många avseenden en värdefull miljö för allmänheten. I Sverige skyddas sådana områden i lag, strandskyddslagstiftningen, där den senaste mer omfattande lagändringen ägde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte är att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrätten" som i lag värnar om allmänhetens rättighet att vistas i naturen, även på mark som är privatägd. Strandområden är tydligt exempel på hur två motstridiga intressen kan stå i konflikt med varandra; det allmänna intresset av en tätortsnära rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnära områden. Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillämpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar när intresset för tätortsnära rekreation kommer i konflikt med tätortsutveckling i den kommunala planeringen. Alingsås kommun har i sin fördjupade översiktsplan pekat ut några förtätningsområden inom tätortsnära rekreationsområden i strandnära lägen där det även pågår aktuella detaljplanearbeten. I samtliga fall har kommunen åberopat det femte särskilda skälet "ett angeläget allmänt intresse" med motiveringen "tätortsutveckling", och i ett fall dessutom framhävt behovet av förskola, för att upphäva strandskyddet. För att få in andra aktörers perspektiv på strandskyddslagstiftningen och hur de uppfattar hur strandskyddets syften har hanterats i den kommunala hanteringen har intervjuer skett med Alingsås Naturskyddsföreningens/Alingsås Friluftsklubbs och de olika exploatörerna. För en fastighetsägare kan det upplevas osäkert hur den mark som de äger som omfattas av strandskyddet får användas. Därför har en genomgång av hur lagen har tolkats i ett antal relevanta fall för att undersöka om det finns en dominerande uppfattning. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inte alltid räcker för kommunen att hävda det femte särskilda skälet för att upphäva strandskydd i de områden som kommunen pekat ut i strategiska dokument som lämpliga som tätortsutveckling. I de fall Länsstyrelsen accepterat ett upphävande är vid mycket centrala delar av tätorten med mindre grönområden, i vissa fall med åtgärder som ska förbättra strandskyddets syften. Av intervjustudien kan man dra en slutsats att de två olika intressegrupperna; friluftsmänniskan och exploatören, oftast, men inte alltid, står på var sin sida om hur strandskyddet ska tolkas i planprocessen. Det är viktigt att kommunen är tydliga i sin roll som planhandläggare och hur strandskyddets lagstiftning ska tolkas för att inte orimliga förhoppningar om en eventuell exploatering ska ske eller förhindras. Den slutsats som det går att göra av jämförelsen av olika rättsfall är att dessa sällan ger givna svar; hänsyn måste tas från fall till fall eftersom frågan som behandlats i domslutet oftast är unik i sin karaktär, både i innehåll och miljön som rättsfallet omfattar. Om fastighetsägaren kan bevisa att en åtgärd har gjorts eller byggnad har funnits före strandskyddslagstiftningen började gälla, kan man få rätten på sin sida. Även om det inte går att få några givna svar kan rättsfall i alla fall ge besked om eller en vägledning vilken den dominerande uppfattningen är i lagtolkningen; kommunen har rätt i detaljplan att ställa krav på fastighetsägaren att förtydliga gränsen mellan hemfridzon och natur om det bedöms nödvändigt.

<p>Temat för denna studie är tätorters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgångspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar användas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska städer har utvecklas, har statistik över tätorter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och täthetsmässiga förändringar som tätorterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgår under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som härmed genereras baserat på dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhålls en tämligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras. Som sprawl förstås i denna undersökning befolknings- och yttillväxt i en central större ort där befolkningstätheten huvudsakligen kommer att öka, samt att närliggande system av tätorter också ökar sin befolkning och yta. Sammantaget ger detta en typ av sprawl som är rumsligt diskontinuerlig till sin karaktär genom att den består av flera från varandra fysiskt åtskilda platser som skiljer ut sig från andra tätorter genom att de ökar både sin befolkning och yta, alternativt har en variabel oförändrad medan den andra ökar. Analysen av det statistiska materialet över tätorterna i Örebro LA visar att sprawl förstådd på detta sätt återfinns i och runt Örebro tätort, medan mönstret inte går att finna hos övriga större tätorter i regionen.</p>

Temat för denna studie är tätorters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgångspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar användas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska städer har utvecklas, har statistik över tätorter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och täthetsmässiga förändringar som tätorterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgår under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som härmed genereras baserat på dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhålls en tämligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras. Som sprawl förstås i denna undersökning befolknings- och yttillväxt i en central större ort där befolkningstätheten huvudsakligen kommer att öka, samt att närliggande system av tätorter också ökar sin befolkning och yta. Sammantaget ger detta en typ av sprawl som är rumsligt diskontinuerlig till sin karaktär genom att den består av flera från varandra fysiskt åtskilda platser som skiljer ut sig från andra tätorter genom att de ökar både sin befolkning och yta, alternativt har en variabel oförändrad medan den andra ökar. Analysen av det statistiska materialet över tätorterna i Örebro LA visar att sprawl förstådd på detta sätt återfinns i och runt Örebro tätort, medan mönstret inte går att finna hos övriga större tätorter i regionen.

Uppsatsen utgör en fallstudie av tätortsutvecklingen i Uppsala kommun mellan år 1960 och 2020. Uppsatsens syfte har varit att analysera och förklara mönster och utvecklingslinjer i tätortsutvecklingen utifrån planeringsstrategier och för tidpunkten rådande samhällsideal. Detta har uppnåtts genom en kombination av metoder i form av deskriptiv analys av folkmängddata på tätortsnivå samt en dokumentanalys av fyra av Uppsala kommuns tidigare general- och översiktsplaner. Resultatet visar att tätortsutvecklingen i Uppsala kommun mellan 1960 och 2020 har genomgått en stor förändring. Perioden från 1960 och som senast mitten till av 1990-talet utgör en första tillväxtperiod som inträffari majoriteten av tätorterna. Efter den första tillväxtperioden avtar befolkningstillväxten som får en stabil till något fluktuerande utvecklingskurva. Denna utveckling kvarstår i flera av tätorterna fram till 2020. På 2000-talet inträffaren ny tillväxtperiod vilket i större utsträckning inkluderar tätorter som inte genomgick den första tillväxtperioden. 2015 och 2020 tillkommer det helt nya tätorter vilket delvis kan förklaras av brist på lämplig tomtmark i befintliga tätorter. Planeringsstrategin för tätortsutvecklingen har förändrats med tiden. Från utbyggnad av befintliga stadsdelar i främst sydlig riktning, till utbyggnad i pärlbandsmönster längs med kommunikationsleder i nord-sydligriktning. På 2010-talet bygger planeringsstrategin på stråkutveckling längs med kommunikationslederna i samtliga av kommunens riktningar. Kommunikationslederna har spelat en avgörande roll för tätortsutvecklingen tillsammans med Uppsala kommuns planeringsstrategier och Uppsalas läge nära Stockholm.

Bakgrunden till denna studie är framdragningen av kustjärnvägen Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå med stationslägen i bland annat Skellefteå och Piteå. Järnvägen är en miljövänlig transportlösning för gods men också för persontransporter, som bidrar till att binda samman hela kustlandet. När nya infrastruktursatsningar ska genomföras föregås de av ingående utredningar. De ska klargöras när, var och hur satsningen ska genomföras och av vem. Finansieringen av projektet är också en viktig fråga, är det privata aktörer eller är det samhället som ska betala. Är det samhället som ska finansiera projektet är det av stor vikt att klargöra om effekterna av åtgärden är samhällsekonomiskt hållbara. Dessa infrastruktursatsningar blir ofta identifierade som riksintressen. Tolkningen av riksintressenas överlägsna ställning vid mark- och vattenanvändningsplanering gör att det infaller ett investeringsvakuum direkt Trafikverket identifierat ett infrastrukturprojekt som är av rikets intresse för kommunikationer. Syftet med denna studie är att utreda de konsekvenser som en framdragning av viktig infrastruktur som Norrbotniabanan har på tätortsutvecklingen under utredningsarbetet av projekten och svara på följande frågeställningar: <ol type="1">  Vad innebär järnvägsutredningar för tätortsutvecklingen före byggstarten av järnvägen? <ul type="disc"><ul type="disc">Vilka är de negativa konsekvenserna för den kommunala tätortsutvecklingen av utredningsarbetet? Vilka är de positiva konsekvenserna för den kommunala tätortsutvecklingen av utredningsarbetet? <ol type="1">Hur kan de negativa konsekvenserna av en järnvägsutredning minimeras? Hur kan de positiva konsekvenserna av en järnvägsutredning tillvartas? För att svara på frågeställningarna har en abduktiv ansats med kvalitativa metoder använts i denna studie. En systematisk litteraturstudie har kompletterats med semistrukturerade intervjuer. För att ytterligare fördjupa förståelsen har en Planstudie genomförts av Piteå kommuns översiktsplan samt påverkade detaljplaner. De viktigaste slutsatserna av denna studie är att utredningskorridoren för Norrbotniabanan har påverkat tätortsutvecklingen i Piteå kommun negativt. Hur stora de negativa konsekvenserna varit är svårt att konkretisera. De negativa konsekvenserna som framkommit av studien är bland annat: Skapar osäkerhet, med allt vad det innebär av uteblivna investeringar i verksamheter men också bostadsbyggande. Förbättringsåtgärder försvåras på befintliga anläggningar. Påverkar fastighetsmarknaden negativt då försäljningar uteblir. Skapar planeringssvårigheter, eftersom alternativa lägen ofta måste väljas. Påverkar tillgången på etableringsbar mark i kommunen. Verksamhetsmarken i kommunen är slut och önskvärda etableringslägen för bostäder i centrum påverkas. En positiv konsekvens av utredningsarbetet för Norrbotniabanan är att det planeras för en regionsammankopplande järnväg. / The background to this study is the development of the Norrbotniabanan coastal railway between Umeå and Luleå with including stations in Skellefteå and Piteå. The railroad is an environmentally friendly solution for goods but also for passenger transport, which helps to tie together the entire coastal region. When new infrastructure initiatives are to be implemented, they are preceded by in-depth investigations. It has to be clarified when and how the investment will be carried out and by whom. Financing the project is also an important issue, is it private actors or is the society going to pay. If the society is financing the project, it is important to clarify whether the impact of the measure is socio-economic. These infrastructure initiatives are often identified as national interests. The interpretation of the supreme position of national interest in land and water use planning makes it an investment vacuum area directly The Swedish Transport Administration (Trafikverket) has identified an infrastructure project that is of the public interest in communications. The purpose of this study is to investigate the impact of a project on important infrastructure like Norrbotniabanan has on urban development during the investigation of the project and answer the following questions. What do railway investigations mean for urban development before the construction of the railway? What are the negative consequences for the municipal urban development of the investigations? What are the positive consequences for the municipal urban development of the investigations? How can the negative impact of a railway investigation be minimized? How can the positive consequences of a railway investigation be improved? To answer the questions an abductive approach whit qualitative method has been used in this study. A systematic literature study has been supplemented with semi structured interviews. To further deepen the understanding, a Plane study has been conducted by Piteå municipality's overview plan and affected detailed plans. The main conclusions of this study are that the investigation corridor for Norrbotniabanan has negatively affected urban development in Piteå municipality. How big the negative consequences have been is difficult to concretize. The negative consequences identified by the study include: • Creates uncertainty, with all that it means of missing investments in businesses but also housing construction. Improvement measures are made difficult at existing facilities. Have effects on the property market in the municipality, due to missing house sales. • Creates planning difficulties, because alternative modes often have to be selected. Have effects on the availability of plannable land in the municipality. The industrial in the municipalities have ended and desirable establishments for housing in the center are affected. A positive consequence of the investigations work for the Norrbotniabanan railway is that it is planned for a regional connecting railway.

<p>  Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.</p><p>För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper;<strong> </strong>pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka.</p> / <p>  The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future.</p><p>For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden. För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka. / The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future. For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.