No description available.

No description available.

Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska världsarv utvecklas som besöksmål genom att identifiera och kartlägga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra åtgärder genomförs för att attrahera besökare. Tidigare forskning kring utveckling av Svenska världsarv har visat sig vara knapphändig då världsarv i Sverige är en förhållandevis modern företeelse, därav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos världsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundläggande bild av studiens fokusområden beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av världsarv samt turismutveckling. Urvalet av undersökningens sju medverkande världsarv är baserat på geografiskt läge då vi vill ha med svenska världsarv från norr till syd och öst till väst. Sex av de utvalda har kultur som grundvärde och ett är naturarv. De utvalda är Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skärgård och Örlogsstaden Karlskrona. Uppsatsen har ett induktivt angreppssätt där kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter från de utvalda världsarven som kompletteras med innehållsanalyser av världsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism. Resultat från insamlad data visar att världsarven använder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig själva och orten som att de erbjuder något unikt och autentiskt som endast kan upplevas på denna plats. Fysiska strategier som de använder sig av är främst att skydda och bevara värden, erbjuda ett intressant och informativt besökscentrum som är lättillgängligt för besökare samt att profilera sig som hållbara eller gröna. Deras framtidsplaner är att sträva mot fortsatt utveckling i form av utökning av programutbud, höja personalens kompetens, upprustning och ombyggnation av byggnader.

In the 90's the establishment of external trade centers had a strong growth in Sweden, primarily in large and medium cities. Gradually took smaller towns by this development. In larger cities with larger and growing customer base than in small towns were not affected by the trade centers heavily, but in the smaller towns where the customer base was smaller, there was a risk that it created a negative competitive relationship between external trade center and trade in the citycenter. In some cases, competition is a positive development for both the citycenter and external trade areas, but in some cases there was a risk that the center became impoverished. In such situation there are theories that the different variety of different types of goods should be at the center and in external trade center could lead to a balanced trade relationship. Otherwise, customers may come to replace their consumption in the citycenter with consumption of external trade center. The external trade center in Strängnäs called Solberga trade center. There are plans for Solberga trade center to grow their business. Solberga trade centre is located approximately 5 kilometers from the city center.  There are living many people in Strängnäs today, that need good accessibility to Solberga trade centre and the citycenter, for instance many elderly people with limited ability to move. Lower accessability in terms of distance could create social groups in the city. This can be countered by other attractive activaties in the city Centre. Many that require good accessibility to trade lives in Strängnäs. When supply and attractions in other areas than the trade in the citycenter, this may promote social inclusion in the center that can counteract social segregation. Strängnäs has an advantageous geographic location, with the strong labor market regions around Stockholm area allowing Strängnäs has a large proportion of people living in the city who commute to Stockholm and other larger towns for work. The city also has a unique history, an increase in population and a high proportion of elderly population, which means that the city has the potential for both positive trend with an external trade center and a vibrant city center. To help it should also seek to separate the sale of concealing goods and groceries at various locations. It should also increase the availability of special non-motorists to external trade Centre and bet on the "idyllic" pedestrian area in the center. The role of the municipality with their power to control the use of the ground is important and can be used to adjust the external trade development to Strängnäs development I other areas such as population growth and effects on the trade in the city centre.

Abstract Många Svenska kommuner befinner sig i en svår situation då de tvingas kämpa mot en negativ befolkningsutveckling och de konsekvenser som följer med detta. I denna undersökning har situationen i tre kommuner i östra Kronobergs län granskats. I Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd har befolkningsutvecklingen varit negativ under en längre tid. För att vända utvecklingen måste det skapas en attraktionskraft hos den lilla kommunen som gör att människor stannar kvar eller väljer att flytta dit. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka på vilket sätt kommunerna i fråga arbetar för att vända en negativ utveckling. Syftet har också varit att undersöka hur kommunerna profilerar sig samt hur de arbetar för att öka sin egen attraktionskraft. Frågeställningarna har haft för avsikt att ta reda på vilka starka sidor och vilka svagheter kommunerna själva anser vara viktiga. Vidare har avsikten varit att undersöka vilka möjligheter samt vilka eventuella hot det är som påverkar kommunerna i deras arbete. Undersökningen har baserats på kommunernas översiktsplaner, hemsidor och intervjuer med en representant för varje kommun. Det insamlade materialet har därefter sammanställts till en resultatdel som fokuserat på de faktorer som ansetts viktiga i kommunerna. Slutresultatet har visat att kommunerna ser relativt lika på utvecklingsfrågor men att det ändå lyfts fram unika värden i var och en av kommunerna. Analysen av resultatet har gjorts genom att identifiera de starka sidor, svagheter, möjligheter och hot som framkommit i granskningen av översiktsplaner, hemsidor och i intervjuer. Faktorer som natur, närhet, kommunikationer har setts som styrkor av samtliga medan negativ befolkningsutveckling, ekonomiska svårigheter och problem med näringslivet varit ofta förekommande svagheter i kommunerna. Möjligheterna till en positiv utveckling har handlat mycket om satsningar på det lokala näringslivet, besöksnäring, utvecklad infrastruktur och samarbete. Undersökningen har visat att befolkningsutvecklingen och den lilla kommunens verksamhetsproblem är de allvarligaste hoten för kommunernas framtid. Slutresultatet har visat på hur de undersökta kommunerna ser på sin nuvarande och framtida situation samt vilka strategier som ska kunna vända utvecklingen.

Studiens avsikt vara att studera huruvida människor tar hänsyn till utseendet vid personbedömningar som gäller egenskaper och kompetenser vilka inte påverkas av utseendet. Vidare även undersöka vilka de rådande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva människor är. Här undersöktes även eventuella kön och ålderskillnader. Totalt består studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" åldersgruppen och 129 äldre vuxna tillhörande den "äldre" åldersgruppen. Deltagarna fick med hjälp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrån nio st. personlighetsfrågor. Resultatet indikerar på en övervägande tendens till att människor relaterar olika personlighetsdrag utefter om individen är attraktiv eller oattraktiv. Gällande fem av nio frågor bedömdes de attraktiva signifikant mer positivt jämfört med de oattraktiva. Gällande ytterliggare ett av dessa frågor fanns tendens till de samma. Inga skillnader mellan de olika åldersgrupperna i hänsyn till attraktivitet kunde urskiljas. Könsskillnader beroendes på deltagarnas och bildens kön kunde hittas, men endast i mindre grad.

Vårat syfte är att undersöka vad konsumenterna har för inställning till Falu stadskärna?Vi har i vår uppsats använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa metoden har vi utfört en observation över Falu stadskärna och den låg sedan till grund för vår kvantitativa metod, det vill säga vår enkät. Enkäten har utförts i Falu stadskärna och 200 respondenter deltog enkätintervju. Vi har även intervjuat personer som är väl insatta i Faluns centrumhandel, dels 2 butiksägare och även Faluns centrumledare. Vi har även utfört en mailintervju med en kommunpolitiker i Falun.De tre modeller vi valt att använda på vårt material är Intressentmodellen, då den redovisar vad som påverkar Falu stadskärna. Porters Five Forces, använder vi för att den visar konkurrensen mot Falu stadskärna. Slutligen har vi använt Performance Importance Matrix, för att den visar på vilket sätt man kan åtgärda eventuella problem i stadskärnan. Vi har även tittat på olika teorier som beskriver attraktionsfaktorer i Falu stadskärna och teorier på varför externa köpcentrum expanderar. Vi har kommit fram till att konsumenterna i Falu stadskärna är mest missnöjda med parkeringssituationen, samt butiksutbudet i Falu stadskärna. Dessa områden anser vi vara de viktigaste områdena att lägga kraft på vid bemötande av konkurrens från till exempel Kupolen.

<p>Abstract</p><p>Många Svenska kommuner befinner sig i en svår situation då de tvingas kämpa mot en negativ befolkningsutveckling och de konsekvenser som följer med detta. I denna undersökning har situationen i tre kommuner i östra Kronobergs län granskats. I Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd har befolkningsutvecklingen varit negativ under en längre tid. För att vända utvecklingen måste det skapas en attraktionskraft hos den lilla kommunen som gör att människor stannar kvar eller väljer att flytta dit. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka på vilket sätt kommunerna i fråga arbetar för att vända en negativ utveckling. Syftet har också varit att undersöka hur kommunerna profilerar sig samt hur de arbetar för att öka sin egen attraktionskraft. Frågeställningarna har haft för avsikt att ta reda på vilka starka sidor och vilka svagheter kommunerna själva anser vara viktiga. Vidare har avsikten varit att undersöka vilka möjligheter samt vilka eventuella hot det är som påverkar kommunerna i deras arbete. Undersökningen har baserats på kommunernas översiktsplaner, hemsidor och intervjuer med en representant för varje kommun. Det insamlade materialet har därefter sammanställts till en resultatdel som fokuserat på de faktorer som ansetts viktiga i kommunerna. Slutresultatet har visat att kommunerna ser relativt lika på utvecklingsfrågor men att det ändå lyfts fram unika värden i var och en av kommunerna. Analysen av resultatet har gjorts genom att identifiera de starka sidor, svagheter, möjligheter och hot som framkommit i granskningen av översiktsplaner, hemsidor och i intervjuer. Faktorer som natur, närhet, kommunikationer har setts som styrkor av samtliga medan negativ befolkningsutveckling, ekonomiska svårigheter och problem med näringslivet varit ofta förekommande svagheter i kommunerna. Möjligheterna till en positiv utveckling har handlat mycket om satsningar på det lokala näringslivet, besöksnäring, utvecklad infrastruktur och samarbete. Undersökningen har visat att befolkningsutvecklingen och den lilla kommunens verksamhetsproblem är de allvarligaste hoten för kommunernas framtid. Slutresultatet har visat på hur de undersökta kommunerna ser på sin nuvarande och framtida situation samt vilka strategier som ska kunna vända utvecklingen.</p>

The overarching aim of this study is to contribute with new perspectives on place marketing, theoretically as well as empirically. More specifically, the aim is to characterize the place marketing research literature, describe its content and explore the extent to which it is valid in a Swedish municipal context. This basic approach is important, partly because it is difficult to comprehend the difference between central concepts and different types of research literature within the field of place marketing, partly because the research literature tend to generalize from a specific empirical material, foremost large cities in the western world. In the first part of the study a literature review is carried out. The review includes a typology which shows two broad lines of research within the field of place marketing: one which conceptualizes place marketing by examining what is being done in cities, municipalities and regions, and another one which is anchored in the discipline of marketing. The first tradition is referred to as “place” and the other one as “marketing”. The typology also shows, among other things, different approaches within each research line. The research which is referred to as place is described as empirical and/or critical. The research which is referred to as marketing is described as prescriptive and/or theoretical. The second part of the study is based on two surveys, both distributed to all 290 municipalities in Sweden. The surveys bring questions about competition and cooperation as well as entrepreneurial policy and efforts to increase the attractiveness of the municipalities in to focus. The results partly confirm and partly call for a more in-depth analysis of these phenomena. The study makes a distinction between place marketing and place selling. Place marketing is described as a demand-oriented approach in planning and place development and place selling as the opposite, i.e. as a supply-oriented approach. In the study it is argued that most place marketing research appears to be about place selling rather than place marketing. Furthermore, it is argued that efforts to increase the attractiveness of the municipalities appear to be characterized by place selling rather than place marketing. / <p> QC 20130820</p>

ABSTRACT Mohamed, M. 2019, Att öka attraktiviteten i miljonprogramsområden. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet Denna uppsats undersöker kommunernas sätt att arbeta när det gäller att öka attraktiviteten bland miljonprogramsområden. I uppsatsen studeras tre olika miljonprogramsområden i tre olika kommuner, Stockholm (Rinkeby), Botkyrka (Alby) och Uppsala (Gottsunda). Dessa områden är mindre attraktiva än innerstadsområden och det beror på att de är belägna i yttre delen av staden samt andra faktorer som jag tar upp i uppsatsen. Uppsatsen fokuserar på att undersöka hur de tre olika kommunerna arbetar för att öka attraktiviteten samt om de skiljer sig åt i arbetet för att öka attraktivitet. Metoden som applicerades i denna studie var kvalitativa intervjuer med tjänstemän från respektive kommun. I studien studerades även vad begreppet attraktivitet hade för betydelse samt hur kommunerna uppnår en attraktivare plats med hjälp av Kotlers (1999) teori om platsmarknadsföring. Resultatet visade att kommunerna arbetade med att öka attraktivitet i respektive områden och vissa delar av detta arbete gjordes på ett liknande sätt i flera av kommunerna. Exempelvis genom skapandet av ett nytt köpcentrum/handelsgata eller att det befintliga upprustades. Dock skilde det sig åt i andra delar av kommunernas arbete eftersom varje kommun gjorde olika bedömningar om vad som behövde göras i respektive område.Sammanfattningsvis tydde resultatet på att alla tre kommuner uppfattade att det fanns en bristande attraktivitet och att de använde olika planer och strategier för att öka attraktiviteten i dessa områden. Dessa planer och strategier togs fram utifrån forskning, tidigare erfarenhet och samarbete med andra myndigheter och förvaltningar.