<p>Kiruna kommun står inför en exceptionell planeringssituation då järnmalmsbrytningen i berget Kiirunavaara lett till sprickbildningar i marken som hotar stadens existens, vilket gör att orten successivt måste förflyttas. Syftet med uppsatsen är att studera vad som bör prioriteras vid uppbyggnaden av en ny stad och vilka möjligheter planeringssituationen ger. Frågor som avhandlas i uppsatsen är också hur attraktivitet skapas i en ny stadskärna samt hur det är möjligt att samtidigt upprätthålla attraktiviteten i den existerande stadskärnan. Vidare studeras också dialogen och relationen mellan olika berörda aktörer såsom medborgare, kommun och andra inblandade intressenter, vilka alla påverkas av processen.</p><p>Staden Kiruna grundades runt sekelskiftet 1900 och är en stad till stor del präglad av gruvverksamhet. Gruvverksamheten är än idag den största näringen i kommunen och är även den som bidrar till att förändringar måste komma till stånd då staden hotas av sprickbildningar. Beroendet mellan Kiruna och gruvan är därmed stort, därför måste dagens situation där staden ligger i riskzonen lösas utan att gruvverksamheten upphör. Situationen i Kiruna idag ger en helt ny planeringssituation där det är möjligt att studera hur nya ideal och lösningar tas tillvara då man har möjlighet att planera för en helt ny stad. I andra städer ges ofta inte den möjligheten då redan befintliga strukturer sätter gränser. Hur detta kommer att hanteras i Kiruna är därför mycket intressant att studera.</p><p>För att kunna studera det här introduceras ett antal teorier angående vad som tycks göra en stad attraktiv samt hur så hög attraktivitet som möjligt kan nås. Ett antal intervjuer med politiker och tjänstemän från Kiruna kommun presenteras också, med syftet att spegla resonemangen som pågår kring detta. I dagsläget står kommunen inför olika lokaliseringsalternativ vilka också presenteras och resoneras kring i uppsatsen, samt vilka möjligheter var och ett av dem har för att kunna frambringa en attraktiv stad. I uppsatsens senare delar förs ett sammankopplande resonemang och en analys om vilka möjligheter som ses med denna exceptionella planeringssituation, och hur maximal attraktivitet kan skapas och upprätthållas specifikt i Kiruna, samt hur dialogen har fungerat och fortskrider.</p>

Kiruna kommun står inför en exceptionell planeringssituation då järnmalmsbrytningen i berget Kiirunavaara lett till sprickbildningar i marken som hotar stadens existens, vilket gör att orten successivt måste förflyttas. Syftet med uppsatsen är att studera vad som bör prioriteras vid uppbyggnaden av en ny stad och vilka möjligheter planeringssituationen ger. Frågor som avhandlas i uppsatsen är också hur attraktivitet skapas i en ny stadskärna samt hur det är möjligt att samtidigt upprätthålla attraktiviteten i den existerande stadskärnan. Vidare studeras också dialogen och relationen mellan olika berörda aktörer såsom medborgare, kommun och andra inblandade intressenter, vilka alla påverkas av processen. Staden Kiruna grundades runt sekelskiftet 1900 och är en stad till stor del präglad av gruvverksamhet. Gruvverksamheten är än idag den största näringen i kommunen och är även den som bidrar till att förändringar måste komma till stånd då staden hotas av sprickbildningar. Beroendet mellan Kiruna och gruvan är därmed stort, därför måste dagens situation där staden ligger i riskzonen lösas utan att gruvverksamheten upphör. Situationen i Kiruna idag ger en helt ny planeringssituation där det är möjligt att studera hur nya ideal och lösningar tas tillvara då man har möjlighet att planera för en helt ny stad. I andra städer ges ofta inte den möjligheten då redan befintliga strukturer sätter gränser. Hur detta kommer att hanteras i Kiruna är därför mycket intressant att studera. För att kunna studera det här introduceras ett antal teorier angående vad som tycks göra en stad attraktiv samt hur så hög attraktivitet som möjligt kan nås. Ett antal intervjuer med politiker och tjänstemän från Kiruna kommun presenteras också, med syftet att spegla resonemangen som pågår kring detta. I dagsläget står kommunen inför olika lokaliseringsalternativ vilka också presenteras och resoneras kring i uppsatsen, samt vilka möjligheter var och ett av dem har för att kunna frambringa en attraktiv stad. I uppsatsens senare delar förs ett sammankopplande resonemang och en analys om vilka möjligheter som ses med denna exceptionella planeringssituation, och hur maximal attraktivitet kan skapas och upprätthållas specifikt i Kiruna, samt hur dialogen har fungerat och fortskrider.