Den här uppsatsen ska undersöka de exkluderande faktorerna i Stockholms offentliga rum med Stockholm central, som ägs av det statliga bolaget Jernhusen, som utgångspunkt. I en alltmer globaliserad värld blir visionen om attraktivitet med följd av trygghet viktiga faktorer i det offentliga rummet. Här städas potentiella hot mot den bilden undan för att städer ska kunna bibehålla en framstående roll. Målet blir därför att se hur skapandet av det attraktiva och trygga rummet kan verka exkluderande för bland annat socialt utsatta människor. Platsinventering och observation av Stockholm central har använts för att identifiera exkluderande barriärer. Dessutom har kvalitativ analys av plandokument använts för att förstå hur Jernhusen och Stockholms stad arbetar med attraktivitet och trygghet som kan verka exkluderande. Resultatet visar att det finns indikationer på exkludering på Stockholm central. Både den fysiska utformningen och Jernhusens bemötande kunde verka exkluderande mot särskilt socialt utsatta. Den politiska diskursen som förts inom ämnet har även granskats för att förstå fenomenets vidd och vilka åtgärder som planeras.

Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjänst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmälningsskyldighet? Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelärare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gång har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att få svar på dessa frågor. Resultat: Under våra intervjuer har vi kommit fram till att förskollärare ofta känner att de saknar utbildning för att våga göra en anmälan. Däremot berömmer socialtjänsten förskolan då det gäller att göra en anmälan och att se tidiga tecken på barnen. Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter många metoder, en utav de metoderna är samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal. Det är genom ett samtal med vårdnadshavare och barn som man först kan förstå deras situation. Utifrån detta samtal kan vidare bedömning göras.

I vår undersökning har vi intervjuat två socialsekreterare och nio förskolelärare i Trollhättans kommun. Våra frågeställningar är hur socialtjänsten och förskolan ser på barn som utsätts och lever i socialt utsatta situationer och hur deras samverkan ser ut. Undersökningen visade att synen de har på socialt utsatta barn ser olika ut. Social utsatthet kan innebära psykisk eller fysisk misshandel, sexuell utsatthet och ekonomisk utsatthet. När det handlar om ekonomisk utsatthet innebär det att barnet lever i en utsatt situation, medan ett barn som blir fysisk, psykisk eller sexuellt misshandlar blir utsatt till social utsatthet. Undersökningen visade även hur viktigt personalen från socialtjänsten och förskolelärarna anser att förskolan är för de barn som blir socialt utsatta. De anser att dessa barn bör få mer tid i förskolan om det skulle behövas för att de ska komma ifrån den negativa miljön och få vara barn. När det kommer till samverkan mellan förskolan och socialtjänsten så visade det sig att förskollärarna de inte har tillräckligt med samverkan. För förskolans del är det bara envägskommunikation, de anmäler om de misstänker att ett barn är socialt utsatt, sedan får de ingen återkoppling. Den enda kommunaktionen förskolan och socialtjänsten har är när förskolelärare ville rådfråga personalen från socialtjänsten, men förskolelärarna föredrog helst att prata med förskolans kurator eller socialpedagog om de ville ha råd.

Syftet med studien har varit att uppnå djupare förståelse för hur ungdomar i åldrarna 18–25 år som bor i två socialt utsatta områden i Falkenberg och polisen som arbetar på områdena beskriver samt uppfattar interaktionen mellan varandra. Vidare ville vi även se närmare på ungdomars samt polisens uppfattning och beskrivning av bostadsområdena för att få djupare förståelse för interaktionen mellan parterna.Till studien har det genomförts 12 kvalitativa intervjuer med tre poliser och nio ungdomar. De teorier som har tillämpats för att analysera det empiriska materialet är Loïc Wacquants teori om Territoriell stigmatisering, Michel Foucault teori om övervakning och disciplinering samt Thomas Scheff teori om sociala band.Studiens resultat påvisar att båda områden lider av territoriell stigmatisering som bidrar till en ökad övervakning av områdena som då också påverkar de sociala banden mellan polisen och ungdomar samt mellan ungdomarna i deras grupper.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser

Antalet fattiga EU-medborgare som tigger för att förbättra sin ekonomiska situation har ökat de senaste åren och är idag en del av den svenska gatubilden. Socialt utsatta EU-medborgare som i och med den fria rörligheten inom unionen tillfälligt lämnar sina hemländer i hopp om ett bättre liv. De lämnar en tuff tillvaro i hemlandet, för en lika tuff vardag på Sveriges gator och i såväl Rumänien som i Sverige saknar de tillgång till mänskliga rättigheter som tillgång till rinnande vatten, sanitet och tillgång till hälsovård. Trots detta är lite känt om hur de själva upplever tiggeriet och hur de ser på sin livssituation i det svenska samhället idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur de socialt utsatta EU-medborgarna själva uppfattar tiggeriet och hur det påverkar deras välbefinnande. 9 personer som försörjer sig genom att bedriva tiggeri på Stockholms gator har deltagit i semistrukturerade intervjuer genomförda på romani chib med hjälp av tolk. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och skam och känslan av att inte ha något annat val än att tigga för sin försörjning är det som framkommer tydligast i resultatet. Förutom de fysiska och känslomässiga påfrestningar som tiggeriet innebär framkommer det även att studiedeltagarna känner mycket tacksamhet och glädje över den hjälp de får och över möjligheten att ge sina barn en bättre framtid. För att diskutera det empiriska resultatet har bland annat Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, samt Marcel Mauss teori om gåvoutbytet använts. / The occurrence of poor EU citizens begging to improve their financial situation has become a common sight in Sweden. The freedom of movement of persons within the EU means that people from less privileged countries in the European Union have the possibility to temporarily leave their home countries to beg in the streets of Sweden in order to create a better life for themselves and their families. They live a challenging life and many of them they lack access to human rights such as running water, sanitation and health care as well in their home countries as in Sweden. Despite this, there is little knowledge about their own perceptions of their life situation and stay in Sweden. The aim of this study is to explore the experiences of EU citizens begging in Sweden, how they perceive the act of begging and how it affects their well-being. Data was gathered through 9 semi-structured interviews conducted on Romani chib using an interpreter. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The theme shame and the feeling of not having any other choice but to beg for their livelihood is what emerges most clearly in the result. Furthermore, the participants feel physical and emotional stress due to begging, but they also feel joy and gratitude as begging and the money they receive gives them the opportunity to give their children a better life and future. To discuss the empirical result, Johan Asplund's theory of social responsiveness and asocial responselessness, as well as Marcel Maus’s theory of the gift exchange have been used.

Ett av Malmös mest problemartade områden är Seved i stadsdelen Sofielund. I Seved finns det en mötesplats som heter Arena Online där unga från Seved och hela Malmö spenderar stor del av sin tid på grund av brist på sysselsättning eller underhållning. Syftet med studien är att undersöka om kriminalitet förekommer på Arena Online samt hur kriminaliteten upplevs, definieras och förklaras utifrån Arena Onlines personal och besökare samt deltagande observationer. Syftet är även att besvara vilket inflytande kriminaliteten har på ungdomarna på Arena Online och hur detta karaktäriseras utifrån intervjuer samt deltagande observationer. I studien har en mikro-etnografisk studie utförts på Arena Online med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer samt gruppdiskussion. I resultatet framkommer det att Arena Onlines personal samt besökare upplever att kriminalitet förekommer. Detta i form av öppet narkotikabruk samt narkotikaförsäljning. Kriminella upplevs karaktäriseras av ett nonchalant beteende samt behov av att synas genom dyra materiella tillgångar samt yttre attribut. Samma beteende och bekräftelsebehov anses förekomma bland unga kriminella på Arena Online. Författaren kan inte generalisera slutsatserna i arbetet då resultaten grundar sig på enskilda personers empiri, upplevelser och syn på kriminalitet. Slutsatserna kan dock ge en indikation på hur människor på Arena Online upplever kriminalitet och en viss koppling mellan strävan efter ekonomiska statusmarkörer genom att erhålla “snabba pengar” genom kriminalitet.

Antalet anlagda bilbränderna i Sverige har ökat dramatiskt under de senaste 20 åren. I jämförelse med grannländerna kan man se att antalet bilbränder i Sverige ligger på en avsevärt högre nivå. Denna uppsats ämnade att med hjälp av Räddningstjänst Syd fastställa var i Malmö kommun bilbränderna skedde under 2018 och med hjälp av statistik från Malmö Stad undersöka om social desorganisationsteori hade någon förklaringskraft för bilbrändernas områdesuppdelade omfattning. Av Räddningstjänstens statistik över bilbränder de tillkallades till under 2018 går det att avläsa att de flesta bilbränderna centreras i, och runt, socialt utsatta områden, men att majoriteten av bilbränderna sker i övriga delar av Malmö. Sett till de socialt utsatta områdenas befolkningsmängd förekom 26 procent av bilbränderna i dessa områden, som tillsammans står för 16,2 procent av Malmös totala befolkning. I dessa utsatta områden finns ett flertal riskfaktorer som påverkar förekomsten av brottslighet. Motiven bakom bränderna tycks vara både emotionella och instrumentella, och försäkringsbolagens branschgemensamma organisation, Larmtjänst, misstänker att uppemot 52 procent av samtliga anlagda bilbränder genomförs med ett bedrägerisyfte. Genom att undersöka social desorganisationsteorins förklaringskraft användes statistik över bland annat inkomst, förvärvsgrad, mobilitet, befolkningsheterogenitet och utbildning. Teorin i sin helhet visade sig inte ha någon förklaringskraft, då endast befolkningsheterogenitet och socioekonomisk status visade sig ha ett signifikant samband, medan befolkningsmobilitet visade sig ha ett icke signifikant samband. Av arbetets kvalitativa ansats framkom det av försäkringsbolag och Polismyndigheten att framförallt en prioritering av bilbränderna måste göras från bådas håll, samt att ett utökat samarbete krävs för att kunna minska antalet bilbränder. / The number of car fires in Sweden has increased dramatically over the past 20 years. In comparison with neighboring countries, it can be seen that the number of car fires in Sweden has a considerably higher level. This essay, with the help of Rescue Services South, intended to determine where in the Malmö municipality the car fires took place in 2018 and with the help of statistics from the City of Malmö to investigate whether the social disorganization theory had any explanatory force for the occurrence of car fires in certain neighborhoods. With the data from the Rescue Services, it can be seen most of the car fires are being centered in, and around, socially vulnerable areas, but that the majority of car fires occur in other parts of Malmö. Considering the population of socially vulnerable areas, 26 percent of the car fires occurred in these areas, which together account for 16,2 percent of Malmö's total population. In these vulnerable areas, there are several risk factors that affect the occurrence of crime. The motives behind the fires seem to be both emotional and instrumental, and the insurance companies' industry-wide organization Larmtjänst, suspects that up to 52 percent of all fires are carried out with a fraudulent claim. By examining the explanatory power of social disorganization theory, statistics on income, degree of employment, mobility, population heterogeneity and education, were among other variables used. The theory in its entirety proved to have no explanatory power, since only population heterogeneity and socioeconomic status showed a significant association, while population mobility showed a non-significant association. In particular, it is factors that are closely linked to socio-economic opportunities that have the strongest correlation, which, in turn, is in good agreement with the insurance companies' beliefs regarding the proportion of insurance fraud. From the qualitative approach it emerged from insurance companies and the police that, in particular, a prioritization of the car fires must be made from both sides, and that increased cooperation is required to reduce the number of car fires.

Att ett områdes strukturella faktorer kan ha en inverkan på ungdomars attityder, upplevelser och benägenhet att rapportera brott är något som har framställts i forskning. Det har även påvisats att förtroendet för polisen kan ha sin grund i strukturella omständigheter som att vara bosatt i ett socialt utsatt område vilket ofta kännetecknas av en omfattande problematik med etnisk och ekonomisk segregation och hög arbetslöshet. Denna studie uppmärksammar vad det är som utmärker förtroendet för polisen bland unga vuxna med utländsk bakgrund och hur tystnadskulturen fungerar i socialt utsatta områden. Studien belyser frågor som rör deras områden, deras förtroende för polisen och hur tystnadskulturen omkring de fungerar. Det material som ligger till grund i studien har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med fem killar och fem tjejer i åldrarna 18 - 25 år. Materialet analyserades genom George Homans sociala utbytesteori, Zygmunt Baumans ”Vi” och ”De”, David O. Arnolds definition av subkulturer och Loic Waquants begrepp territoriell stigmatisering. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner inte har ett förtroende för polisen och att de upprätthåller tystnadskulturen i deras områden på grund av olika orsaker. Dessa orsaker beskrivs som rädsla, misstro mot polisen och obenägenhet att involvera sig med kriminella i området. Intervjupersonerna talar i denna studie om livet i dessa områden och berättar om deras upplevelser med bland annat polisen.

Trygghet är en väsentlig fråga eftersom det är grundläggande för ökat välmående och därmed en mänsklig rättighet. Trygghetskänslan och att alla ska känna sig trygga på offentliga samt privata platser är därför något som bör prioriteras.  I det här kandidatarbetet undersöks vad som kan påverka trygghetskänslan och hur den fysiska miljön kan utformas för att öka den upplevda tryggheten. Syftet är att få en djupare förståelse för den fysiska planeringens roll vad gäller trygghetsskapande åtgärder och hur den fysiska planeringen kan främja trygga platser. För att besvara frågeställningarna görs en kunskapsöversikt bestående av myndighetsrapporter, vetenskapliga artikar och forskningsarbeten, samt även en platsanalys och observationer. Arbetet resulterar i ett gestaltningsförslag av ett bostadsområde som idag har trygghetsproblem, där kunskapen som getts av kunskapsöversikten, platsanalysen och observationerna tillämpas. Avslutningsvis ges en slutsats där frågeställningarna besvaras och en kort diskussion om resultatet och även förslag på vidareforskning.