Att ett områdes strukturella faktorer kan ha en inverkan på ungdomars attityder, upplevelser och benägenhet att rapportera brott är något som har framställts i forskning. Det har även påvisats att förtroendet för polisen kan ha sin grund i strukturella omständigheter som att vara bosatt i ett socialt utsatt område vilket ofta kännetecknas av en omfattande problematik med etnisk och ekonomisk segregation och hög arbetslöshet. Denna studie uppmärksammar vad det är som utmärker förtroendet för polisen bland unga vuxna med utländsk bakgrund och hur tystnadskulturen fungerar i socialt utsatta områden. Studien belyser frågor som rör deras områden, deras förtroende för polisen och hur tystnadskulturen omkring de fungerar. Det material som ligger till grund i studien har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med fem killar och fem tjejer i åldrarna 18 - 25 år. Materialet analyserades genom George Homans sociala utbytesteori, Zygmunt Baumans ”Vi” och ”De”, David O. Arnolds definition av subkulturer och Loic Waquants begrepp territoriell stigmatisering. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner inte har ett förtroende för polisen och att de upprätthåller tystnadskulturen i deras områden på grund av olika orsaker. Dessa orsaker beskrivs som rädsla, misstro mot polisen och obenägenhet att involvera sig med kriminella i området. Intervjupersonerna talar i denna studie om livet i dessa områden och berättar om deras upplevelser med bland annat polisen.