Myndigheter är ålagda att samverka med både privata aktörer och offentliga organisationer för att lösa komplexa problem på lokal nivå. Utifrån mytperspektivet får dessa idéer eller organisationsrecept som samverkan ett symboliskt värde som sedan organisationen skyltar med. Det vill säga att samverkan blir en fin skylt där offentliga organisationer kan påvisa att de samarbetar mot komplexa problem. Verksamheten legitimeras bland annat genom dess goda uppfattning och goda ryktesspridningar. Studien är en fallstudie om Räddningstjänsten syds samverkansprojekt RISK- Räddningstjänsten I Samarbete med Kidsen. Syftet med studien är att förstå hur samverkan kan organiseras och uttryckas inom en offentlig organisation. Frågeställningen som studien ämnar besvara är följande: på vilket sätt kan samverkansprojektet RISK förstås som en legitimerad myt och hur påverkar det i så fall samverkan? Metoden består av kvalitativa samtalsintervjuer med både nuvarande och tidigare personer som har medverkat som mentorer i RISK. Resultatet visar på att organisationen har haft ett management orienterad styrning vid samverkan då bland annat dokumentationen har tonats ner för att effektivisera verksamheten. Organisationen måste påvisa ett samband mellan RISK och de organisatoriska mål, meningsbildningen blir därmed avgörande och det är här mytbildningen uppstår. Det finns såldes ingen empirisk grund och RISK grundas i antaganden och tolkningar som präglar behovsformuleringarna. Myten legitimeras eftersom beslutsfattare och omgivande organisationer delar räddningstjänstens antaganden.

Bakgrund: För att hjälpa psykiskt funktionshindrade att leva ett självständigt liv i samhället trädde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbättras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället öka. En strategi för att förbättra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle få stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebär att företräda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer därav att påverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistå med stödinsatser. En följd av detta arbete är att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte får sina behov tillgodosedda utan ”faller mellan stolarna.”. Personliga ombud har på så vis ett trefaldigt uppdrag: stödja och bistå klienten, skapa kunskap om och förutsättningar för att utveckla det lokala arbetet i de offentliga organisationerna och uppmärksamma systemfel i uppgifts – och arbetsfördelning för dessa organisationer. Det trefaldiga uppdrag gör yrkesgruppen komplicerad och att den skiljer sig från traditionellt arbete i offentliga verksamheter vilket gjorde mig intresserad av att titta närmare på yrkesgruppen.Syfte: Syftet är att ur ett maktperspektiv ta reda på hur några personliga ombud ser på det trefaldiga uppdraget och vilka möjligheter de har att utföra det. Vidare är syftet att ta reda på om möjligheterna att utföra detta uppdrag i två skilda kommuner skiljer sig åt.Frågeställningar: Hur ser ombuden på det trefaldiga uppdraget?Vilka möjligheter har de att utföra detta uppdrag?Skiljer sig möjligheterna åt att utföra det trefaldiga uppdraget mellan de två kommunerna? I så fall på vilket sätt och varför?Metod: Jag har använt mig av kvalitativ metod och har intervjuat fem personliga ombud i två skilda kommuner, deras närmaste chefer samt en representant från Socialstyrelsen.Huvudresultat: Resultatet visade att i arbetet med att bistå klienten med stöd och hjälp har samtliga intervjuade ombud oavsett kommun förutsättningar för att utföra denna del av uppdraget. De beskriver uppdraget som givande men att det också är komplicerat på flera sätt. Det fanns skillnader mellan kommunerna vad gäller möjligheter att utföra uppdraget att rapportera fel och brister. Skillnaderna kan förklara med hjälp av på vilket sätt ombuden samarbetar med de offentliga myndigheterna och hur väl de lyckas med samarbetet. / <p>Ej magisteruppsats</p><p>Uppsats nivå 61-80 poäng enligt äldre ordning</p>

Syftet med studien var att undersöka och vidareutveckla kunskap om implementering av kvalitetsledningssystem i den offentliga sektorn. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är sedan 2011 lagstyrt i vissa delar av offentlig sektor (SOSFS 2011:9). Andra delar av offentlig sektor har frivilligt valt att införa olika former av ledningssystem för kvalitet, medan andra organisationer inte har något uttalat kvalitetsledningssystem. Studien riktade sig mot att skapa mer kunskap om dessa varierande förutsättningar i offentlig sektor. En kvalitativ design med en praktiknära och undersökande ansats användes i denna studie. Femton individuella intervjuer och en gruppintervju med tre informanter genomfördes. Informanterna kom från offentliga organisationer på både kommunal och regional nivå. Resultatet från intervjuerna gav en ytterst diversifierad bild av kvalitetsledningssystem i offentlig sektor. Kvalitetsledningssystem definieras och används på varierande sätt. Informanterna uttryckte ett gemensamt behov av en förstående och tydlig ledning, utrymme i tid att arbeta med kvalitetsfrågor samt ett systematiskt arbetssätt. Några av de mest uttalade behoven som identifierats i studien är en tydligare nationell styrning gällande SOSFS 2011:9 samt utveckling av modeller och manualer som förenklar det praktiska arbetet med lagstiftad kvalitetsledning. Studien tydliggör också ett behov av ytterligare forskning för att bland annat överbrygga klyftan mellan nationell lagstiftning och det vardagliga arbetet inom kommuner och regioner. Studien har identifierat ett antal områden och kärnvärden som tillsammans bildar en modell för hur kvalitetsledning inom offentlig sektor skulle kunna stödjas. / Since 2011, quality management systems have been governed by law in certain parts of the public sector (SOSFS 2011: 9). Other parts of the public sector have voluntarily chosen to introduce various quality management systems, while other organisations do not have any identified quality management systems. The study aimed to create more knowledge about these varying conditions in the public sector. A qualitative design, close to practice with an investigative approach was used in this study. Fifteen individual interviews and a group interview with three informants were conducted. The informants were all working in public organisations at both municipal and regional levels. The results from the interviews provided a diversified image of quality management systems in the public sector. Quality management systems are defined and used in several ways. The informants expressed a common need for an understanding, transparent and straight forward management approach, time to work with quality issues and systematic work methods. Some of the most pronounced needs identified in the study are more explicit national governance regarding SOSFS 2011:9 and the need of developing models and manuals that simplify the practical work with legislated quality management. The study also clarifies the need for further research to bridge the gap between national legislation and the everyday work within municipalities and regions. Several supportive core values were identified in this study related to the field of quality management. The authors used the core values to create a model that might be useful to improve quality management in the public sector in the future. / <p>2021-06-06</p>

Sustainable development is a topic which is constantly increasing in relevance to reach a well-functioning society from economic, social and environmental aspects. The work for sustainable development can take shape in different ways, including by working towards the fulfillment of the UN’s sustainable development goals (SDG). The SDG’s consist of 17 goals with the intention to be fulfilled by the year 2030. The goals are designed in such a way that all actors in society should have the opportunity to contribute to their fulfillment, for example by integrating them into an organization's activities. However, the SDGs have recently encountered their biggest obstacle since they were established - the Covid-19 pandemic.  The Covid-19 pandemic created chaotic situations characterized by uncertainty and insecurity, which has led to the work towards fulfilling the SDGs reversed direction and shows a negative development. Thus, it becomes important to investigate how an organization should be able to handle a crisis, such as the Covid-19 pandemic, without harming the work with the SDGs. Based on this, the purpose of the study is to examine the impact of crisis management and leadership on sustainability within a public organization. The aim of the study is to examine the achievement of the SDGs in a municipality. This purpose is answered with the help of a case study at Karlstad municipality.  The study is based on two methods, which are interviews and documentary research. Four semi-structured interviews were conducted with employees within Karlstad municipality who work with crisis management, environmental issues and operational management. As a complement to the conducted interviews, the municipality's annual report, strategic plan, guidelines for crisis management, follow-up of the work during the pandemic and a signed climate contract have been reviewed. These data, together with the interviews and with theories such as crisis management, crisis management’s three different phases and leadership, conclusions could be drawn. This study thus states that crisis management without connection to the SDGs risks leading to deprioritization of these in a crisis situation. Here, continuity management becomes an important aspect that can be developed to ensure positive development of the work with the SDGs. Furthermore, the importance of leadership within an organization is highlighted as the responsibility falls on the leaders when it comes to leading the work of the business forward.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet.  Frågeställningarna är: Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation? Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter? Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation? Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen. För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent. Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem. Sett till detta skulle svaren på de inledande frågeställningarna vara att kommunikationsfunktioner och kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation, och att de har bra förutsättningar att göra det. Riktigt så enkelt är det dock inte. Övriga resultat i studien ger en annan och mer diversifierad bild. Dessa resultat visar till exempel att: Kommunikatör är fortfarande ingen profession. Yrket saknar en samlad kunskapsbas, högre akademisk utbildning och avgränsningar mot andra yrken. Så gott som alla offentliga organisationer har insett värdet av att ha kommunikatörer. Samtidigt är kommunikationsfunktionerna ofta stabsfunktioner med lite resurser. Kommunikatörer är inte delaktiga i beslutsfattande i någon större utsträckning. De flesta kommunikationsfunktioner har de strategiska arbetsuppgifterna. De är dock inte så prioriterade och kommunikationsfunktionerna är inte så bra på att utföra dem. Mer produktionsinriktade uppgifter är högre prioriterade, liksom uppgifter som har med bilden av organisationen att göra. Att planera kommunikation och att vara ett stöd till andra i organisationen är strategiska uppgifter som är prioriterade och som kommunikationsfunktionerna är bra på. Utvärdera och följa upp kommunikationsinsatser är en uppgift som inte är så prioriterad och som kommunikationsfunktionerna inte heller är särskilt bra på att utföra. Det är flera som inte har de strategiska uppgifterna kopplade till omvärlden. Uppgifterna bedöms inte heller som så viktiga och kommunikationsfunktionera är inte särskilt bra på att utföra dem. / The aim of this study is to see if Swedish organizations are working strategically with communication and thus contributes to the organization’s achievements and efficiency. A quantitative methods were used, a survey. Two versions of a questionnaire was created and sent via email to the organization’s managers and communication managers in all of Sweden’s municipalities, county councils and government agencies. The results show that organizational managers and communications managers believe that communication contributes to the goals. Communications managers also believe that they and their functions are working strategically with communication and that the management expect them to. Based on this the answers to the initial questions would be that communicators in the public sector is working strategically with communication, and that they have good conditions to do so. But it isn’t that simple. Other results provide a different and more diverse picture. These results are, for example: Communicator is still not a profession. It lacks a comprehensive knowledge base, higher academic qualifications and boundaries against other professions. Almost all public organizations have realized the value of having communicators. But the functions often have little resources. Communicators are not involved in decision-making in any significant way. Most communication functions have the strategic tasks. However, they are not a priority and communication functions are not so good at performing them. More production-oriented tasks have higher priority, as well tasks related to the image of the organization. Planning communication and to be a support to others in the organization are strategic tasks that are prioritized and that the communication functions are good at. Evaluate and follow up communication efforts as well as tasks linked to the outside world are not prioritized and the communication functions are not particularly good at performing them. There are also functions that do not have the strategic tasks linked to the outside world.

This thesis aims to critically explore the concept of “place branding” and “place marketing” in the context of public organizations. By employing Theo van Leeuwens model for discourseanalysis the study looks to find out how selected public organizations legitimize the branding and marketing of the place that they represent. Based primarily on Lennart Lundquists theoretical understanding of economism and the values of public administration, the study means to shine a light on the problematic relationship of public marketing and democratic values. The results are further analyzed with the help of neo-institutional theory with the goal of finding overarching ways to explain the nature of this relationship. The key findings indicate that, as predicted the discourse of branding and marketing is infused with neoliberal values that according to Lundquist are in many ways incompatible with the values of political democracy. These values are also intertwined with a discourse based on the values of democracy, welfare, and communication. The neo-institutional reading of this relationship points to the studied organizations search for legitimacy based on two, partially incompatible sets of values. This in turn could be interpreted as the decoupling of legitimizing structures and everyday work.

As society becomes increasingly digitalised, pressure is put on public organisations to keep up with technological developments. Thus, digital transformations, which is a strategic relocation of the business, have become essential for organisations. Digital transformations are associated with complexity and a high failure rate, partly due to organisational barriers and the necessity of structural changes and possessing several dynamic capabilities. Private organisations have led the way in the era of integrating technology with business, and public organisations have attempted to follow. As a result, governing inspired by private organisations have been developed for public organisations, namely new public management. However, this governing does not cover values essential for public organisations, e.g., public value, nor facilitating digital transformations. Governance that enables adaptation and responsiveness as well as creating public value is necessary, e.g., adaptive and agile governance. This thesis aims to investigate digital transformation in public organisations and the effect governing principles have on it. The study also explores the potential of adaptive governance and if digitalisation can enable municipalities to work with sustainability. To answer this, an exploratory study is conducted, which includes a case study, and a framework is constructed based on a literature review together with four in-depth interviews with scientists. The framework is then applied to the case study, consisting of 11 semi-structured interviews. The findings indicate that digital transformations of public organisations can be conducted without considering governing principles. However, governance can affect how successful the transformation is and what value creation it can bring. Using governance that does not facilitate the transformation could impact its success. Adaptive governance can solve many issues in municipal digital transformations, but may not solely be the solution. It emphasises learning and trial and-error and observes the transformation through an ecosystem perspective. However, the practical implications of it are limited as no methods exist. Thus, combinations with other governing principles may be required. Additionally, digitalisation cannot enable municipalities to achieve sustainability aims on its own. Instead, digital technologies are tools that the municipality can use to achieve sustainability. The study contributes to research by investigating the effect governing principles has on digital transformations of public organisations in a Swedish context, which previously was lacking. The framework can provide a guide and analysis tool for public organisation’s digital transformation, and shows potential to be applied in practice. / När samhället blir alltmer digitaliserat pressas offentliga organisationer att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Således har digitala transformationer, som är en strategisk förflyttning av verksamheten, blivit väsentligt för organisationer. Digitala transformationer är förknippade med komplexitet och hög andel misslyckanden, delvis på grund av nödvändiga strukturella förändringar och innehav av flertalet dynamiska kapaciteter, såväl som organisatoriska hinder. Privata organisationer har lett vägen i att integrera teknik med verksamheten och offentliga organisationer har försökt följa med. Detta har resulterat i att styrningen av offentliga organisationer inspirerats av näringslivet, nämligen new public management. Denna styrning täcker dock inte värden som är viktiga för offentliga organisationer, t.ex. offentligt värde, eller underlättar digitala transformationer. Styrning som möjliggör anpassning och lyhördhet samt skapar offentligt värde är nödvändigt, exempelvis adaptiv och agil styrning. Denna uppsats syftar till att undersöka digitala transformationer i offentlig sektor och vilken effekt styrande principer har på det. Studien undersöker också potentialen för adaptiv styrning och om digitalisering kan göra det möjligt för kommuner att arbeta med hållbarhet. För att svara på detta genomförs en undersökande studie, som inkluderar en fallstudie, och ett ramverk skapas baserat på en litteraturgenomgång tillsammans med fyra djupintervjuer med forskare. Ramverket tillämpas sedan på fallstudien, bestående av elvasemistrukturerade intervjuer. Resultaten tyder på att digitala transformationer av offentliga organisationerkan genomföras utan att ta hänsyn till styrande principer, men styrningen kan påverka hur optimal transformationen är och vilket värdeskapande den kan ge. Att använda styrning som inte underlättar transformationen kan påverka hur framgångsrik den är. Adaptiv styrning har förmågan att lösa många problem som finns i kommunala digitala transformationer, men är inte enskilt lösningen. Den betonar lärande och experimenterande samt observerar transformationen ur ett ekosystemsperspektiv. De praktiska implikationerna av den är dock begränsade, då den inte innehar specifika metoder. Således kan kombinationer med andra styrande principer krävas. Därtill medför inte digitalisering att kommuner uppnår hållbarhetsmål på egen hand. Istället bör digital teknik ses som verktyg som kommuner kan använda för att uppnå hållbarhet. Studien bidrar till forskning genom att undersöka vilken effekt styrande principer har på digital transformation inom offentliga organisationer ur ett svenskt perspektiv, vilket saknas i tidigare forskning. Ramverket kan tillhandahålla ett guide- och analysverktyg för offentliga organisationers digitala transformation och visar potential att kunna användas i praktiken.

Offentliga organisationer implementerar nya arbetssätt i allt högre utsträckning. Syftet med detta examensarbete är att förstå hur individens inneboende motivation påverkas av företagets samhällsansvar, CSR (Corporate social responsibility). För att uppnå syftet studeras den statliga myndigheten Trafikverket. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk kunskapssyn där en kvalitativ forskningsstrategi används för att tolka vilka faktorer som påverkar individens inneboende motivation inom organisationen. Två urvalsgrupper intervjuas där en av urvalsgrupperna har en starkare relation till CSR i form av CSR-verktyget SUNRA. Dataanalysen utförs med inslag från grundad teori. Examensarbetet kommer fram till att ett samband mellan inneboende motivation och CSR inte kan fastslås, vilket delvis motsäger den tidigare forskningen. Resultaten antas bero på att individernas internalisering av SUNRA som arbetssätt inte har fullbordats. Tolkningen görs att individerna använder SUNRA, eftersom det ingår i deras arbetsroll och som en följd av självpålagd press. Dessutom visar examensarbetets resultat att individerna tenderar att hålla isär sitt arbete och privatliv. Trots detta antyder examensarbetet att det finns utrymme för inneboende motivation på Trafikverket om förbättringsåtgärder vidtas för att höja individens upplevda kompetens och autonomi inom organisationen. / Public sector organizations increasingly implement working processes such as corporate social responsibility (CSR). The aim of this study is to understand how intrinsic motivation is affected by this specific working process. To achieve this aim, this thesis studies Swedish Transport Administration (Trafikverket). A hermeneutic approach is used to interpret which factors affect the intrinsic motivation of individuals. Two sample groups are interviewed, where one of the groups has a stronger connection to CSR through the use of the CSR-tool SUNRA. The data is analysed with elements from grounded theory. Previous literature states that intrinsic motivation and CSR are related, but the results of the thesis cannot confirm such a relation. The results are assumed to be affected by the individuals’ failed internalization of SUNRA. The results indicate that the individuals use SUNRA because it is a part of their work role and as a result of self-imposed pressure. Furthermore, the individuals seem to distinguish between work and personal life. It is shown that the possibilities to be driven by intrinsic motivation is decent at the Swedish Transport Administration. However, it is suggested that improvement actions are necessary in order to increase perceived autonomy and competence.

This thesis analyses how societal adaptation processes in public and private sectors at the regional to local level in Sweden are enacted. The thesis pays particular attention to critical factors that constrain or enable adaptation by focussing on: who are the stakeholders, how do different stakeholders perceive their capacity to adapt, and the role of stakeholder interaction in facilitating adaptation processes A combination of two analytical perspectives is used where one is based on key concepts within adaptation literature, and the other draws on boundary crossing and transdisciplinary knowledge production (stakeholders, adaptive capacity, and science-based stakeholder dialogues). The study is conducted within the scope of two overall case studies of local adaptation processes within an urban region, and a land-use based sector, the private forestry sector. The cases are setting the scene for the collection of empirical material which is achieved through qualitative methods, primarily focus groups discussions with local and regional, public and private stakeholders with an interest in, and responsibility for adaptation. The focus groups meetings are organized as a series of meetings to which different participatory techniques are applied. The study also builds on a comprehensive stakeholder mapping. First, the results suggest a systematic method for identifying stakeholders in adaptation research, policy, and planning applicable in both sectors and regions that combines top-down knowledge with experience and knowledge based on bottom-up processes. Second, the analysis of perceived adaptive capacities reveal several facilitating and constraining factors that relates both to the characteristics of climate risks, experience of climate variability and extreme weather events, and responsibility- and decision-making structures. Third, the analysis of the interaction between local experts and scientists show that there is potential for the boundary spanning function of science-based stakeholder dialogues in facilitating adaptation through stimulating questions and sharing different knowledge bases and experiences among the participants. However further attention needs to be taken to the institutional environment and the role of so called anchoring devices that help local experts to contextualise, discus and thus anchor scientific knowledge in their own decision-making context. In conclusion, there are both commonalities between adaptation processes in the two case studies and some marked differences, e.g., regarding the concept of adaptation, what type of adaptation actions that are identified, the perceived opportunities for adaptation and degree of complexity. / Denna avhandling analyserar hur klimatanpassningsprocesser inom privata och offentliga sektorer på regional till lokal nivå i Sverige initieras, utvecklas och genomförs. Avhandlingen ägnar särskild uppmärksamhet åt identifiering av vilka intressenter (”stakeholders”) som är involverade i att underlätta och genomföra anpassning, uppfattningar om anpassningsförmåga samt vilken roll interaktion mellan olika intressenter kan ha för att underlätta anpassning. En kombination av två analytiska perspektiv används som bygger på tidigare forskning om klimatanpassningsprocesser samt transdisciplinär kunskapsproduktion. Studien genomförs inom ramen för två övergripande fallstudier av anpassningsprocesser i en urban region samt den privata skogssektorn. Fallstudierna utgör grunden för insamlingen av det empiriska materialet som bygger på kvalitativa metoder. Den främsta metoden är fokusgruppsdiskussioner med lokala och regionala, privata och offentliga aktörer med intresse av, eller ansvar för klimatanpassning. Fokusgrupperna organiseras som en serie möten där olika deltagandetekniker tillämpas. Studien bygger också på en omfattande intressentkartläggning. I avhandlingen utvecklas och ges förslag på en stegvis metod för att identifiera intressenter för anpassningsprocesser som kan användas inom forskning och praktik. Studien analyserar också hur olika intressentgrupper upplever förmågan att hantera klimatförändringar. Ett antal möjliggörande och begränsande faktorer identifieras så som karaktären på de upplevda klimatriskerna, erfarenhet av klimatvariationer och extrema väderhändelser, samt ansvar- och beslutsstrukturer. Slutligen, analyseras om och i så fall hur interaktionen mellan lokala experter och forskare som deltar i intressantdialoger (”science-based stakeholder dialogues”) kan underlätta anpassning. Resultaten visar att det finns potential genom att deltagarna ges möjlighet att ställa frågor tillvarandra och dela med sig av sina olika kunskapsbaser och erfarenheter, samt utforska olika anpassningsalternativ. Däremot behövs vidare studier för att undersöka betydelsen av det institutionella sammanhanget samt hur olika verktyg (”anchoring devices”) kan bidra när det gäller att förankra och omsätta kunskap om klimatförändringar i olika beslutskontexter. Avslutningsvis visar denna studie på att det finns både likheter och skillnader i hur anpassningsprocesser kommer till uttryck bland de olika aktörsgrupperna inom fallstudierna, t.ex. när det gäller hur begreppet anpassning används, vilken typ av anpassning som identifieras, upplevda möjligheter för anpassning samt graden av komplexitet.

I den här studien undersöks tillit inom ledarskap. Studien fokuserar på ledarskap på individnivå, i ett sammanhang av motivation. Undersökningen belyste vilka tolkningar och upplevda erfarenheter som fanns bland chefer i tillämpandet av ett tillitsbaserat ledarskap på en myndighet som Migrationsverket. Ambitionen med studien var att öka förståelsen för vad tillitsbaserat ledarskap är, och för motivationsmiljöns betydelse gällande att utöva tillitsbaserat ledarskap. Studiens syfte var därmed ökad kunskap om hur tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö kom till uttryck, samt hur de förhöll sig till varandra, i en offentlig organisation. I fråga om teoretiskt ramverk, har Mayer et al. (1995) tillitsmodell, Bringselius (2021) tillitsbaserade ledarskapsteori och Deci och Ryan (2000) självbestämmande teori (SDT) varit vägledande. Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts.  Resultatet har visat att myndighetscheferna tolkade och praktiserade interpersonellt tillitsbaserat ledarskap utifrån tolkningen om tillit som ett förtroende. Förståelsen för depraktiserade tillitsbaserade ledarskapet tillskrevs bland annat att vara sårbar, skapa ett tillåtande arbetsklimat, skapa psykologisk trygghet och inneha ett medborgarfokus samt aspekter av relationellt- och strukturellt tillitsbaserat ledarskap. Chefernas tolkningar skilde sig därmed från den teoretiska förståelsen av tillitens tre komponenter - förmåga, välvilja och integritet.  Resultatet har även visat att cheferna delvis upplevde en hållbar motivationsmiljö i fråga om autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien visade därtill att det fanns upplevda hinder i form av hierarki, byråkrati och kontrollerade uppföljningsmetoder och därmed att motivationen påverkade uppfattningarna om det tillitsbaserade ledarskapet. Sammanfattningsvis har denna studie visat vad tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö är, hur det uppfattas och varför det kan vara av betydelse för en offentlig organisation. / In this research trust has been studied. Trust has been directed towards leadership in a context of motivation. The survey highlighted the interpretations and experiences of a trust-based leadership that existed among managers in an authority such as the Swedish Migration Board. The ambition of the research was to increase the understanding of what trust-based leadership is, and the importance of the motivational environment regarding the trust-based leadership.  The purpose of the research was to increase knowledge about how trust-based leadership and motivational environment were expressed, and how they related to each other, in a public organization. In terms of theoretical framework, Mayer et al. (1995) trust model, Bringselius (2021) trust-based leadership theory and Deci and Ryan (2000) self-determination theory (SDT) have been used as guidance. As a method, qualitative semi-structured interviews were conducted. The results have shown that the managers interpreted and practiced interpersonal trust-based leadership on the interpretation of trust regarding confidence. The understanding of the practiced trust-based leadership was based as being vulnerable, creating a tolerant work climate, creating psychological security and having a citizen focus, as well as aspects of relational and structural trust-based leadership. The managers’ interpretations thus differed from the theoretical understanding of the three components of trust: ability, benevolence and integrity. The results also showed that the managers partly experienced a sustainable motivational environment in terms of autonomy, competence and relatedness. It also showed that there were perceived obstacles of hierarchy, bureaucracy and controlled follow-up methods and that the motivation was influenced regarding the perceptions of trust-based leadership. In summary, this study has shown what trust-based leadership and motivational environment is, how it is perceived and why it can be important for a public organization.