Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar officerare och soldater. I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde. Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar. Den övergripande målsättningen däremot är föremål för tolkning mellan olika organisationsenheter.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.

<p>Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar officerare och soldater.</p><p>I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde.</p><p>Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar. Den övergripande målsättningen däremot är föremål för tolkning mellan olika organisationsenheter.</p>

<p>Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen.</p><p>I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning.</p> / Report code:LiU-PEK-R-247.

Titel: "Kommunikation är ju allt" – en kvalitativ studie om relationen mellan värdet av att mäta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer. Författare: Emilia Dahlqvist och Daniela Lundqvist Kurs, termin och år: Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013 Antal ord i uppsatsen: 17 009 ord Problemformulering och syfte: Strategisk kommunikation har under de senaste 25 åren haft svårigheter att utveckla mätmetoder som visar på dess värde. Strategisk kommunikation kämpar för akademisk prestige, vilket är en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svårt att argumentera för vilket värde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mätbara resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mätning av kommunikation och yrkets legitimitet. Samt att få kunskap om skillnader och likheter mellan privata och offentliga kommunikationsansvarigas uppfattningar. Metod och material: Denna studie är baserad på tio kvalitativa samtalsintervjuer med kommunikationsansvariga från fem privata och fem offentliga organisationer. Huvudresultat: Resultaten visar att majoriteten av de kommunikationsansvariga upplever att kommunikation har en hög status inom deras organisationer. Detta är något som har utvecklats under de senaste fem till tio åren genom att kommunikationsfunktionen blivit mer synlig och tydlig med vad den bidrar med i organisationen. Respondenterna ansåg att mätning var viktigt av två centrala anledningar. Den ena anledningen var för att kunna se huruvida de har lyckats med sina kommunikationsinsatser antingen i form av att de har uppnått organisatoriska mål eller ett ekonomiskt värde. Den andra anledningen var för att kunna bevisa vilken nytta kommunikationsfunktionen tillför organisationen. Respondenterna uttryckte att mätning kan bidra till att höja statusen för kommunikatören inom organisationen, vilket skulle kunna bidra till den interna legitimiteten. Framträdande i resultaten var att det inte fanns några tydliga skillnader mellan de privata och de offentliga kommunikationsansvariga, utan deras svar grundade sig snarare i deras profession och bransch snarare än vilken sektor de tillhörde.

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete. Studien har använt en kvalitativ forskningsansats. Datan har bestått av intervjuer samt Hudklinikens dokumentation kring riskhantering. Studien visade att Hudkliniken på flera områden utför ett adekvat arbete gällande riskhantering med vår teoretiska referensram som mall. Då teorins alla områden inte täcks i verksamhetensnuvarande arbete skulle dock COSOs ramverk kunna vara till hjälp för organisationen.

Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen. I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning. / <p>Report code:LiU-PEK-R-247.</p>

Sammanfattning Offentliga organisationer är ofta komplexa vilket innebär utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur styrning praktiskt tillämpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som används. Region Gotland är en av många offentliga organisationer i Sverige som har tillämpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och användning av styrmodeller utvecklade för det privata näringslivet genomsyrar organisationen. Det är flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillämpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen. Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument. Ett brett urval av chefer eftersträvades, verksamma inom olika förvaltningar, och slutligen har tio personer vid fyra förvaltningar intervjuats. Resultaten av studien visar att balanserade styrkort har en central plats i  Region Gotlands styrmix. Organisationens komplexitet leder till svårigheter med anpassning av modellen till verksamhetens kontext. Balanserade styrkort används mest för uppsättning av mål och dessas uppföljning. Praktisk implementering och genomförande av balanserade styrkort på verksamhetsnivå finns bara hos en förvaltning av fyra undersökta. Implementering av balanserade styrkort inom en verksamhet med stark kulturstyrning kräver engagemang av chefer på alla nivåer, stöd från toppen och tid för kulturförändring. Balanserade styrkort kräver ständigt arbete för att utveckla dem. Från denna studie framgår det inte att det finns några större problem med motsättningar mellan olika modeller. Dessa förekommer dock inom administrativ styrning, till exempel vid införande av ny policy eller nya riktlinjer. Det kan också uppstå motsättningar mellan budgeten och balanserade styrkort. Dock står det tydligt i Region Gotlands styrdokument att vid konflikter är det ekonomin som styr. Resultaten av studien bekräftar i stora drag den bild som ges i tidigare forskning. Studien ger kompletterande perspektiv genom belysningen av problematiken i en verksamhet med både kommunal och statlig styrning, samt genom den geografiska tillhörigheten (tidigare större studier på området har gjorts i andra länder). Vidare forskning om styrning i offentliga verksamheter, framför allt på verksamhetschefsnivå, är angelägen. / Abstract The purpose of this research is to analyze how management is applied practically within selected public sector administrations of Gotland Region and determine what congruence is applied between different management models. Empirical data has been collected through semi-structured interviews and together with analysis of Gotland Region governing documents. Firstly the aim was to interview a wide selection of different public sector managers. However, ten representatives from four different administrations were finally interviewed. The results of the study show that a balanced management takes a central place in Gotland Region Management Control Systems Package. The complexity of the organization causes difficulties in applying the model to the whole organization. Balanced scorecard is mostly used for goal setting and monitoring. Only in one of four administrations practical application and implementation of balanced scorecard on management level taking place. Implementation of balanced scorecards within organizations with strong cultural governance requires committed managers at all levels, support from the top managers and time for cultural transformation. This study reviled did not find major contradiction between different models of management. However, contradictions may occur within administrative control. Should a conflict between economic aspects and balanced scorecard occur, economy takes control. This rule is clearly stated in the governing documents.

Den här studien syftade till att undersöka betydelsen av psykologisk trygghet inom mellanorganisatorisk samverkan. Tidigare forskning visar att samverkan är ett viktigt verktyg för att offentliga organisationer på bästa sätt ska kunna hantera offentliga resurser och sociala problem. Resultatet av den här studien utgör en tematisk analys baserad på kvalitativa intervjuer från fem respondenter verksamma inom krisberedskapsområdet. Den teoretiska utgångspunkt som använts i analysen är Edmondsons (1999) teoretisering av psykologisk trygghet och Huxham och Vangens (2004) ramverk för att förstå mål inom samverkan. Inledningsvis hade vi en föreställning om att psykologisk trygghet har betydelse för samverkan, vilket också bekräftas av studiens resultat. Studien visar dock att olika aspekter av samverkan även har betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet. Centrala resultat för den här studien är att krisberedskapsområdet präglas av en stark samverkanskultur, vilket utgör ett övergripande tema i analysen som genomsyrar tre underliggande teman: samhällsansvar, struktur samt nätverk och relationer. Aspekter i respektive tema i den här studien har visat på potential att både möjliggöra och begränsa upplevelsen av psykologisk trygghet inom mellanorganisatorisk samverkan.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vad en ledare behöver göra för att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar i offentliga organisationer. Studien rymmer en teoretisk litteraturstudie samt en empirisk intervjustudie. Den teoretiska datainsamlingen visade initialt att tidigare forskning i huvudsak är inriktad på implementering av ständiga förbättringar i privata organisationer. Detta föranledde att datainsamlingen kompletterades med forskning kring offentliga organisationers särdrag samt forskning om ledarskap i ett bredare perspektiv. Resultatet av litteraturstudien blev att framstående modeller för implementering av ständiga förbättringar samt förändringsarbete fusionerades tillsammans med forskning specifikt gjord på offentliga organisationers särdrag i en ny modell, vilken testas empiriskt i denna studie. Modellen beskriver områden som visserligen redan är beskrivna av tidigare forskning, men förklarar med hjälp av ett bredare teoretiskt perspektiv och empiri hur den blir applicerbar i en offentlig organisation. I intervjustudien intervjuades tio personer som i sin yrkesroll leder förbättringsarbete i en offentlig organisation. I intervjuerna behandlades de åtta områdena som ingår i den framtagna modellen genom att respondenterna tillfrågades om de ansåg området vara viktigt för att skapa förutsättningar för implementering av arbete med ständiga förbättringar, de ombads motivera sitt svar och om möjligt ge exempel på hur de arbetade med respektive område. Varje intervju dokumenterades i en framtagen struktur i form av ett frågeformulär. Utsagorna sammanfördes i ett gemensamt dokument där de sorterades för att mönster och skillnader skulle framträda, vilka beskrivs i studiens empiridel. När resultatet från intervjuerna sammanställts i studiens empiridel gjordes en likartad analys av studiens teoridel. Detta skapade två delar av data, den data som beskrivs av teorin och den data som beskrivs av empirin. Analysen gjordes genom att se vilken data som enbart fanns i endera del samt vilken data som fanns i både teori- och empiridel. Författarnas slutsats är att de åtta områdena i den framtagna modellen är viktiga områden för ledare att beakta för att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar i offentliga organisationer. Särskilt framträder tre områden som angelägna för offentliga organisationer och dessa är; att säkerställa en positiv organisatorisk kultur; forma en arbetsstruktur och arbeta iterativt. Vidare drar författarna slutsatsen att förbättringsverktyg skulle kunna användas i högre utsträckning i offentliga organisationer för att stödja ledares arbete med att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar. / The purpose of this qualitative study was to investigate what a leader needs to do to create the conditions for, and work with, continuous improvement in public organizations. The study contains a theoretical literary study as well as an empirical interview study. The theoretical data collection initially showed that prior research is mainly focused on the implementation of continuous improvements in private organizations. This led to data collection being supplemented with research on the characteristics of public organizations, and further with research on leadership in a broader perspective. The result of the literary study was that prominent models for the implementation of continuous improvements and change were merged together with research specifically done on the characteristics of public organizations in a new model, which is empirically tested in this study. The model describes areas that have already been described by previous research, but with the help of a broader theoretical perspective and empirical data, explains how it becomes applicable in a public organization. In the interview study, ten people were interviewed who in their professional role lead continuous improvements work in a public organization. In the interviews, the eight areas included in the developed model were addressed by asking respondents if they considered the area to be important to create the conditions for the implementation of continuous improvement, they were asked to justify their response and, if possible, give examples of how they worked with each respective area. Statements from each interview were documented in a developed structure, in the form of a questionnaire. The statements were collated into a joint document, where they were sorted so that patterns and differences could emerge, which are described in the study's empirical section. When the results of the interviews were compiled in the study's empirical section, a similar analysis was made of the study's theoretical section. This created two parts of data; the data described by theory, and the data described by empiricism. The analysis was done by examining which data existed in only one part, and which data was present in both theoretical and empirical information. The authors conclude that the eight areas in the developed model are important areas for leaders to work with in order to create the conditions for, and work with, continuous improvement in public organizations. In particular, three areas appear to be especially important for public organizations and these are; to ensure a positive organizational culture, to form a work structure, and to work iteratively. Furthermore, the authors conclude that improvement tools could be used to a greater extent in public organizations to support leaders' efforts to create the conditions for, and work on, continuous improvement. / <p>2020-06-26</p>