This exploratory case study positions the 2004-05 National Hockey League (NHL) lockout as an organizational crisis, studying it within a Situational Crisis Communication Theory (SCCT) frame. A mixed methodology approach used qualitative and quantitative content analyses and a survey of NHL fans to gauge the NHL's reputation five years after the lockout. For the content analyses, 282 newspaper articles from 7 newspapers in the U.S. and Canada were coded for SCCT variables and presentation of the lockout by news writers. NHL fans (n = 140) were surveyed with the goal of assessing SCCT variables as predictors of attitude. Results confirmed previous SCCT findings and showed links between SCCT variables and fan attitudes toward the NHL and the sport of hockey.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet.  Frågeställningarna är: Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation? Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter? Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation? Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen. För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent. Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem. Sett till detta skulle svaren på de inledande frågeställningarna vara att kommunikationsfunktioner och kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation, och att de har bra förutsättningar att göra det. Riktigt så enkelt är det dock inte. Övriga resultat i studien ger en annan och mer diversifierad bild. Dessa resultat visar till exempel att: Kommunikatör är fortfarande ingen profession. Yrket saknar en samlad kunskapsbas, högre akademisk utbildning och avgränsningar mot andra yrken. Så gott som alla offentliga organisationer har insett värdet av att ha kommunikatörer. Samtidigt är kommunikationsfunktionerna ofta stabsfunktioner med lite resurser. Kommunikatörer är inte delaktiga i beslutsfattande i någon större utsträckning. De flesta kommunikationsfunktioner har de strategiska arbetsuppgifterna. De är dock inte så prioriterade och kommunikationsfunktionerna är inte så bra på att utföra dem. Mer produktionsinriktade uppgifter är högre prioriterade, liksom uppgifter som har med bilden av organisationen att göra. Att planera kommunikation och att vara ett stöd till andra i organisationen är strategiska uppgifter som är prioriterade och som kommunikationsfunktionerna är bra på. Utvärdera och följa upp kommunikationsinsatser är en uppgift som inte är så prioriterad och som kommunikationsfunktionerna inte heller är särskilt bra på att utföra. Det är flera som inte har de strategiska uppgifterna kopplade till omvärlden. Uppgifterna bedöms inte heller som så viktiga och kommunikationsfunktionera är inte särskilt bra på att utföra dem. / The aim of this study is to see if Swedish organizations are working strategically with communication and thus contributes to the organization’s achievements and efficiency. A quantitative methods were used, a survey. Two versions of a questionnaire was created and sent via email to the organization’s managers and communication managers in all of Sweden’s municipalities, county councils and government agencies. The results show that organizational managers and communications managers believe that communication contributes to the goals. Communications managers also believe that they and their functions are working strategically with communication and that the management expect them to. Based on this the answers to the initial questions would be that communicators in the public sector is working strategically with communication, and that they have good conditions to do so. But it isn’t that simple. Other results provide a different and more diverse picture. These results are, for example: Communicator is still not a profession. It lacks a comprehensive knowledge base, higher academic qualifications and boundaries against other professions. Almost all public organizations have realized the value of having communicators. But the functions often have little resources. Communicators are not involved in decision-making in any significant way. Most communication functions have the strategic tasks. However, they are not a priority and communication functions are not so good at performing them. More production-oriented tasks have higher priority, as well tasks related to the image of the organization. Planning communication and to be a support to others in the organization are strategic tasks that are prioritized and that the communication functions are good at. Evaluate and follow up communication efforts as well as tasks linked to the outside world are not prioritized and the communication functions are not particularly good at performing them. There are also functions that do not have the strategic tasks linked to the outside world.

The introductory part deals with the fundamental characteristics of communication, currently used communication models, analyze the communication process and describe social nature of communication using managers communication networks inside and outside the organization. After that, the work refers to specific forms of communication and their use with ICT technology. The practical part firstly examines the managers communication needs and then analyzes the claims and demands for communication strategy. The gained knowledge is then used to design specific management communications system.