Syftet med min uppsats är att ta reda på de svårigheter utifrån nyanlända muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter på när de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material består av intervjuer med de nyanlända muslimska kvinnorna och böcker. Jag använder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvärlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svårigheter ger det dem att de självklara vanorna och värderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare värld inte är så givet i den nya världen samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig från det svenska sunda förnuftet med hjälp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer.

Denna uppsats, Den muslimska kvinnan – En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen. Analysen belyser hur den muslimska kvinnan och slöjan framställs som förtryckets symbol och främmande i den västerländska kontexten. Vi kan också se hur de diskurserna baseras på en allmänt rådande negativ attityd gentemot muslimer. Slöjan används också som en motståndsidentitet i den västerländska hegemonin, som en alternativ identitetsmarkör till det västerländska samhället.

Det här är en uppsats som har till syfte att undersöka fyra stycken muslimska kvinnors värdeomdömen med en utgångspunkt från islam och vad islam samt andra faktorer spelar för roll i deras identitetskonstruktion. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom fältet.Det kommer att framgå av analysen i uppsatsen att kvinnorna har flera olika identitetskonstruktioner. För att få fram deras identitetskonstruktion så har jag använt mig av idéanalys där jag plockar ut det värderande från deras svar som de har gett på intervjufrågor från ett källmaterial jag har använt där författaren har intervjuat olika muslimska kvinnor från olika länder. För att sedan kunna förstå sambandet mellan de olika identiteterna så har jag använt mig av en intersektionell teori.I diskussionen kommer jag att diskutera hur en identitetskonstruktion kan se ut som har framkommit av analysen och koppla detta till tidigare forkning.

Denna uppsats presenterar fyra obeslöjade svensk-muslimska kvinnors uppfattning och erfarenheter rörande slöjan, valet att inte bära slöja och samhällets syn på slöjan. Grundad på dessa kvinnors berättelser syftar uppsatsen till att undersöka vad det är som ligger bakom valet att inte bära slöja. Kvalitativ semistrukturerad intervju har används som metod för insamlingen av det empiriska materialet, och empiristyrd tematisk metod för analysen av det. De teoretiska begrepp som empirin vidare diskuterats utifrån är identitet, klassificering, symboler, normer och social kontroll. Informanterna i denna studie förklarar att de aldrig har känt sig tvingade till att bära slöja. De tycker inte att de behöver bära slöja för att kunna identifiera sig som muslimska kvinnor. Islam ligger inte i slöjan, utan i ens relationen till Gud. Vidare visar resultatet att de informanter som kommer från länder kategoriserade som muslimska länder har påverkats mer av det svenska sekulära samhället och dess normer än de som inte kommer från länder kategoriserade som muslimska länder. Hos alla informanter finns det ändå en rädsla för samhällets bemötande och potentiella hinder som får dem att stå fast vid beslutet att inte bära slöja. / This essay presents four not-/unveiled Swedish Muslim women's perceptions and experiences regarding the headscarf, the choice not to wear a headscarf, and the dominant understanding of the headscarf in Swedish society. Drawing on narratives of these women, this study aims to examine what it is that lies behind the choice not to wear the veil. Qualitative semi-structured interview was used as method for the collection of empirical data, and empirically guided thematic approach to the analysis of it. Moreover, set out from theoretical concepts of identity, classification, symbols, norms and social control, the obtained data is discussed. The participants in this study explains that they have never felt forced to wear the veil. They are of the opinion that one does not have to wear a headscarf in order to identify oneself as Muslim women. Islam, or ones level of religiosity, is not connected with a headscarf, rather, ones relationship as a Muslim is between that person and God. Moreover, the result indicates that the informants born in countries categorized as Muslim countries have been more affected by the Swedish secular society and its norms than those born in countries not categorized as Muslim countries. Nevertheless, they all fear potential rejection, negative sanctions and aggressions of society, causing them to stand by the decision not to wear a veil.

<p>Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större.</p><p>Urvalet svenska akademiska författare<strong> </strong>som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam.</p><p>Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen. Dels påpekas det att hon är en del av religionen likväl som mannen. Det finns en tanke hos intervjupersonerna om att kvinnor kränks men inte på grund av religionen. Den muslimske mannen har en bister framtoning och ses som familjens överhuvud.</p> / <p>The purpose of this paper is to gain insight into how Swedish non-Muslim women look at Muslim women, as well as the manner in which Swedish authors have depicted women and Islam. Through qualitative interviews and text analysis, my knowledge has grown.</p><p>The selection of Swedish academic writers included in this study wants to show that the violation of women is not about religion but about how the Quran has been misinterpreted, and how the world looks at the Muslim culture. Among the authors we find theories that the woman is a victim of society, misinterpretations and prejudices but also a victim because of lack of equality in Islam.</p><p>The knowledge of Islam is not much developed among the interviewees and they have a split view of the Muslim woman. Partly she is seen as a victim of the veil, subjugated and inferior. Partly it is pointed out that she is a part of Muslim religion in the same way as the man is. There is a view among the interviewees that women are violated because of religion. The Muslim man has a grim image and is seen as the head of the family.</p>

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större. Urvalet svenska akademiska författare som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam. Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen. Dels påpekas det att hon är en del av religionen likväl som mannen. Det finns en tanke hos intervjupersonerna om att kvinnor kränks men inte på grund av religionen. Den muslimske mannen har en bister framtoning och ses som familjens överhuvud. / The purpose of this paper is to gain insight into how Swedish non-Muslim women look at Muslim women, as well as the manner in which Swedish authors have depicted women and Islam. Through qualitative interviews and text analysis, my knowledge has grown. The selection of Swedish academic writers included in this study wants to show that the violation of women is not about religion but about how the Quran has been misinterpreted, and how the world looks at the Muslim culture. Among the authors we find theories that the woman is a victim of society, misinterpretations and prejudices but also a victim because of lack of equality in Islam. The knowledge of Islam is not much developed among the interviewees and they have a split view of the Muslim woman. Partly she is seen as a victim of the veil, subjugated and inferior. Partly it is pointed out that she is a part of Muslim religion in the same way as the man is. There is a view among the interviewees that women are violated because of religion. The Muslim man has a grim image and is seen as the head of the family.