Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden. Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud. Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel. Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat. Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux. Där har jag studerat förståelsen av treenighetsbegreppet, samt försökt utröna om gudsbilden är stadd i förändring mot en gudsbild som mera är en kraft eller en energi och om den är mera opersonligt andlig än tidigare generationers gudsbild. I mångt och mycket visar min undersökning på liknande resultat som de stora livsåskådningsundersökningarna från sent 1900-tal. Jag anser dock, att gudsbilden blivit än mer kosmisk och opersonlig under den tid som gått sedan dessa undersökningar gjordes. Detta medför på sikt att Kristusbilden kanske är i avtagande, eftersom dess roll som brobyggare inte behövs utan var och en av oss kan forma sin egen gudsrelation. Är det så eller inte? Ta del av min rapport om gudsbilden och bilda dig en egen uppfattning.

Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter? I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition. Den frågeställning jag utgått ifrån är om tron på utomjordiska existenser är en livsåskådning eller religion och i sådana fall på vilket sätt och i vilken utsträckning den yttrar sig. Det är vad min uppsats kommer att försöka belysa och besvara utifrån den möjlighet och tid jag haft tillgodo för arbetet.

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare. Kvinnor får litet utrymme i bild- och textmaterialet och ofta utelämnar man kvinnor helt eller låter bli att vidareutveckla den ofta torftiga informationen. Män och manlig praxis utgör mer än hälften av allt bild- och textmaterial som presenteras i läroböckernas kristendomsavsnitt.

Att leva är att befinna sig i olika världar. Samtidigt som vi lever med vår inre världsbild, är vi också en del av en hel omvärld. ”Möte mellan världar”, är ett arbete som berör dessa båda dimensioner. Då vår postmoderna tid bl.a. kännetecknas av att vi ställer oss frågor om framtiden, utgör temat livsfrågor i dag ett aktuellt ämne. För att möta framtiden är dock kunskap om vårt eget ursprung nödvändigt, då det förflutna alltid finns närvarande, liksom nuet och framtiden. Då livsfrågor inte är något avskilt från samhället i övrigt, har vi valt att studera temat religion/livsfrågor från två olika plan. Förutom individperspektivet har vi närmat oss temat religion/livsfrågor från ett samhällsplan, där bl. a. en översikt ges över hur religionens roll för människor förändrats över tid. Trots att många av de frågor vi människor ställer, inte är möjliga att vetenskapligt utforska, bidrar de till kunskap och vägledning i livet. Som blivande lärare har syftet med undersökningen varit att synliggöra elevers livsåskådning. Arbetets empiriska undersökning består av en samling individuellt skrivna texter av ungdomar i årskurs 8. Texterna ger oss inblick i vad eleverna tror eller antar om såväl världen, livet, döden, gud och människor. Sammanfattningsvis visar texterna på det intresse och behov som de facto finns att få uttrycka sig kring såväl ”de stora frågorna” som de av mer vardaglig karaktär.

Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig.

I det här arbetet har jag genom en enkätundersökning försökt att finna elever som kan säga att de har en egen värdering. Jag ville genom att intervjua dessa elever, se hur de upplever att skolan arbetar med värderingar, och hur de upplever sin situation i skolan. Resultatet visar att det är väldigt få elever som överhuvudtaget kan säga att de har en egen värdering. De som säger sig ha en egen värdering, upplever att det inte är något som man jobbar med i skolan, utan det sker hemma. Jag har också jämfört med tidigare forskning om detta, och sett att resultatet är liknande nu som då, trots nya direktiv i nuvarande läroplan. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola. Frågeställningar Vad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider? Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund? Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?

Vilka religiösa symboler, idéer och element kommer till uttryck i filmen Pocahontas? Så lyder problemformuleringen i denna uppsats. Med hjälp av fenomenografi som forskningsmetod, som resulterat i ett strukturerat kategorisystem har jag svarat på denna problemformulering. Filmen innehåller många olika religiösa symboler, idéer och element. Många som man inte ens tänker på om man inte studerar filmen från en religionsvetenskaplig utgångspunkt. Dessa har jag valt att lyfta fram genom denna filmanalys. Nyckelord: Filmanalys, film, religionsvetenskap, mytologi, symboler och tecken.

<p>Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.</p>

Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.