<p>Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer.</p><p>Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet?</p><p>Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen.</p><p>Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande?</p><p>Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen?</p><p>Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och jämföra hur den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ser ut rörande ställningstagandet till abort. Vidare är syftet att se vad dessa etiska ställningstaganden får för konsekvenser i respektive samhälle.</p><p>Frågeställningarna jag avser undersöka är:</p><ul><li>Hur ser den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ut rörande abort?</li><li>Hur lyder deras respektive ställningstaganden?</li><li>Vad skiljer dem åt?</li><li>Vilka likheter finns?</li><li>Vad får detta för konsekvenser i respektive samhälle idag?</li></ul>

<p>Om man ser Rimboprojektet i ett samhällsperspektiv kan man säga att det har fler tankeväckande insikter att förmedla:</p><p>1) etikprojektet har inneburit en förändring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmärksamhet på etikfrågorna i hela omsorgsförvaltningen</p><p>2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt språk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten</p><p>3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sätt att ta vara på de resurser som finns inom organisationen har påvisats inom omsorgsförvaltningen</p><p>Slutsats</p><p>Utbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt läge för att fortsätta att arbeta med etikfrågorna i förvaltningen för att tydligt formulera de värderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrån en gemensam målsättning där alla får delta på lika villkor.</p>

<p>Vårt moderna samhälle är naturvetenskapens glansepok. Det som kännetecknar naturvetenskapen är att den är fri från religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen måste alla påståenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lämnar inget utrymme för hänvisning till vare sig världsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar är ytterst ogiltiga för den moderna människan. Samtidigt som hennes kontroll över livet och naturen är allt starkare, drabbas hon i allt högre utsträckning av psykisk ohälsa. Borde det inte vara tvärtom? Nu när människan kan kontrollera enormt mycket i sin tillvaro borde hon må bättre och inte sämre, logiskt tänkt. Eller behöver hon kanske religion trots allt?</p><p>Av stor vikt i det här sammanhanget är att göra en distinktion mellan sekularisering och sekularism eller världslighet. Willebrands säger: ”Världens strävan mot självbestämmanderätt får inte sammanblandas med den ideologi som förnekar människans behov av att ta hänsyn till det som inte är av denna världen, med det som inte, principiellt eller faktiskt, ligger inom den mänskliga intelligensens räckvidd eller kontroll”.</p><p>Religionen är ett fenomen som har funnits i alla tider och kulturer. Den förefaller således utgöra en grundläggande del av den mänskliga kulturen. Av den anledningen och mot bakgrunden av sekulariseringsperspektivet är mitt mål att undersöka om det finns ett behov av religion, även i vår tid. Syftet med det här arbetet är således att försöka relatera sekulariseringen och den ökade psykiska ohälsan till varandra och undersöka om det finns något samband mellan de två olika företeelserna som kännetecknar vår samtid.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan.</p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror. En kvalitativ metod används med fördel i små undersökningar med djupa frågor. Ur ett fenomenologiskt perspektiv så skall man se och prioritera exakta beskrivningar från intervjupersonerna. Därför har jag valt att redovisa dem i jag-form. Så att det skall bli så exakt som det går, så varje person får fram sin personliga profil. Min uppsats syftar egentligen till att bekräfta frågeställningen om ett samband.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande:</p><ul><li>Biblisk symbolism förekom</li><li>Skrivramarna var tydliga</li><li>Berättelsens struktur vilar på en trygg grund</li></ul><p>I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap.</p>

<p>I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras. Exempel på sådana typer av Gudsbilder är Skapare och Befriare. Herre förekommer 18 gånger i kyrkohandbokens nattvardsböner men bara fem gånger i förslagets nattvardsböner. Sammanlagt innehåller kyrkohandbokens nattvardsböner 38 maskulina Gudsbilder medan förslagets nattvardsböner innehåller 15 stycken.</p><p>Handboksgruppen har minskat på användningen av Herre och ersatt detta med Kristus. Detta motiverar handboksgruppen med att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa- inte att denne blev människa av manligt kön. Handboksgruppen har använt Kristus för att undvika att Jesus associeras med manligt kön. Kristus har också använts för att framhäva Jesu unika plats i treenigheten samt att Jesus Kristus är Gud. Att handboksgruppen valt Kristus i större utsträckning än Herre gör Gudsbilden mer personlig. Som diskuterats tidigare är bilden av Jesus tillgänglig och personlig.</p><p>Vad gäller de feminina Gudsbilderna måste dessa ofta tolkas in och övertolkas för att synliggöras. De feminina Gudsbilderna bildas ofta genom att tillföra Gud ”kvinnliga” egenskaper som omsorg och ödmjukhet. Antalet feminina Gudsbilder är få. En viktig skillnad mot kyrkohandbokens nattvardsböner är att förslagets nattvardsbön I nämner Jesu mor Maria samt att Jesus föddes av henne. Handboksförslaget har härmed lyft fram en kvinna samt en kvinnlig egenskap i nattvardsbönen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera skildringen av reformationen i olika läromedel för religionskunskap i gymnasieskolan. Detta för att se om och hur läromedlen förändrats, om de har blivit mer objektiva med tiden. De utvalda läromedlen är från 1960-talets slut och 2000-talet. Utifrån de olika skildringarna kommer jag att jämföra läromedlen med varandra.</p>

<p>De större hjälporganisationerna organiserade sina hjälpinsatser på liknande sätt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell från någon systerorganisation. Därefter gjordes en sammanställning av hjälpbehovet, innan man skickade det som behövdes till området, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet på plats eftersom de känner bäst till sitt lands samhällsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utländska biståndarbetarna kunde vända sig till sin systerorganisation för råd och stöd i frågor rörande den kultur de befann sig i.</p><p>Medias roll under och efter katastrofen har varit både informativ och granskande, men den kunde också vara spekulativ och osaklig. Man kan se en viss skillnad mellan morgontidningarna och kvällstidningarna. Kvällstidningarna verkade i högre grad vilja försöka sälja lösnummer på människors lidande och var mer individfokuserad än morgontidningarna. Morgontidningarna speglade tsunamin mer ur ett helhetsperspektiv. Jag fann också att morgontidningarna oftare hänvisade till källorna än kvällstidningarna.</p><p>Under tsunamikatastrofen väcktes existentiella frågor. Jag fann att många av dessa tankar handlade om livets förändlighet, hur snabbt allt kan ändras. Många tankar kretsade kring familjen. Detta kom fram både i enkätundersökningen och hos de som arbetade med katastrofen. Tankarna kring tsunamikatastrofen verkar dock idag handla mer om hur man kan få till stånd bättre och snabbare krisberedskap, än om de existentiella tankarna, som var mer dominerande direkt efter att katastrofen inträffat.</p><p>Det unika med tsunamikatastrofen var att den väckte ett starkt engagemang bland folk som på olika sätt ville hjälpa till. Nu verkar det dock som att tsunamin börjat blekna för de flesta. Man kan se på nya insamlingar olika hjälporganisationer gjort att engagemanget inte är så stort som under tsunamikatastrofen.</p>