<p>Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp. Mitt val av lärare gick ut på att en lärare på varje skola skulle ha jobbat mindre än 5 år och den andra mera än 15 år. En man och en kvinna på varje skola. På en skola hade de inte en lärare som hade jobbat mindre än 5 år så det blev två som hade jobbat längre än 15 år. Intervjuerna har jag sedan jämfört och utifrån dem försökt att finna vad problemet med att undervisa i religion ligger idag och varför.</p><p>Mina misstankar blev tyvärr bekräftade. Lärare upplever att religionsämnet är svårt att undervisa i av olika skäl som kommer senare i arbetet. Att de får dåligt samvete att de inte har mera religion eftersom det står i kursplanen. En del lämnar över ämnet till någon lärare som är mer intresserad. Mer om det i svaren som också kommer senare i arbetet. Många lärare uppfattar fortfarande religionsämnet som ”kristendomskunskap”. En positiv överraskning är att de flesta lärare sysslar mycket med etik och moralfrågor och tycker att det är viktigt. Det tycker jag är religion i allra högsta grad.</p><p>Varje fråga har jag redovisat för sig. Svaren på frågorna är ofta återgivna med lärarens egna ord. Dessutom har jag efter varje fråga och svar gjort ett diskussionsstycke med egna reflektioner och slutsatser för att underlätta läsandet för läsaren.</p><p>Jag avslutar mitt arbete med att göra en jämförelse mellan lärare och elevers attityder och tankar kring religion. Där tar jag också upp lite vad läroplanen säger om ämnet.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

<p>Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa. För de informanter som är för beslutet utgör olika typer av kärleksmotiv samt hermeneutiskt medvetna tolkningar grunden för deras uppfattningar.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna. Idag har judarna ett eget land, Israel. Israel skapades av de judar som invandrade till Palestina.</p><p>Jag försökte ge svar på tre frågor och jag tycker att det är viktigt att ge läsaren en uppfattning om de viktiga bakgrundsfaktorer som orsakade den svårlösta konflikten mellan Israel och Palestina. I första frågan försökte jag ge svar på om den sionistiska rörelsens uppkomst på 1800-talet och de första idéerna att skapa ett judiskt nationellt hem. Sedan beskrev jag sionisternas desperata kamp för att få de dåvarande stormakternas stöd för att bilda det nationella hemmet i Palestina. Resultatet av sionisternas kamp om att övertyga stormakterna lyckades 1917 när britterna skriver under Balfourdeklarationen. Denna innehåller den brittiska regeringens stöd till judarna att etablera ett hem i Palestina och samtidigt ger britterna löfte till araberna om ett självständigt styre i Palestina (britterna höll aldrig sitt löfte till araberna och självständigheten blir en dröm för palestinier).</p><p>I andra frågan beskrev jag de viktiga aktörernas roll i Israel-Palestinakonflikten och deras stöd till judarna när FN presenterade sin delningsplan och efter att staten Israel grundades 1948. FN:s delningsplan var en av de viktigaste orsakerna till konflikten mellan Israel och Palestina, eftersom judarna fick behålla mer än hälften av Palestina efter delningen. Araberna avvisade delningsplanen och tyckte att delningsplanen var orättvis. Trots FN:s orättvisa delningsplan och arabernas reaktion mot delningsplanen, utropade judarna staten Israels självständighet år 1948. Strax efter att Israel utropat sin självständighet, förklarade flera arabstater krig mot Israel medan USA, Sovjetunionen, Frankrike och Storbritannien erkände staten Israel.</p><p>I den tredje frågan försökte jag beskriva några av de viktiga krig som uppstått mellan Israel och arabstaterna. Dessa krig orsakade också att denna konflikt blev ännu värre och mer svårlöst. Efter att Israel utropat sin självständighet, tills idag, har en rad olika krig ägt rum mellan arabstater och Israel. Sexdagarskriget, oktoberkriget, första och andra intifadan är bara några av dessa krig. Anledningen till alla dessa krig för araberna var att återfå sina förlorade områden från Israel. Under denna konflikt uppstod det många arabiska och judiska nationalistiska grupper.</p><p>Idag ockuperar judarna den största delen av Palestina. Förutom Egypten och Jordanien erkänner inga arabländer staten Israel. Palestina kämpar fortfarande för att återfå sina ockuperade områden från Israel. Israel-Palestinakonflikten fortsätter och hittills har man inte hittat någon lösning på den välkända konflikten.</p>

<p>I den här uppsatsen redovisas en undersökning av hur präster i Gävleområdet ställer sig till den nya äktenskapslagen som har trätt i kraft från och med 1 november 2009, efter många års längtan och väntan från hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda på vad prästerna tänker kring detta med hjälp av skriftliga intervjuer. Kunde de tänka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagändringen? Det är några av de frågor jag kommer att behandla i denna uppsats.</p><p>I många år har debatterna kring denna fråga pågått och därmed även andra frågor rörande homosexuellas rättigheter. Därför ansåg jag att det var viktigt att belysa den process som pågått i Svenska kyrkan inför detta beslut. I uppsatsen har jag skrivit om Svenska kyrkans syn på homosexualitet under de senaste hundra åren, för att kunna peka på de faktiska förändringarna som skett inom kyrkan och samhället i övrigt. Därtill ville jag även klarlägga vad riksdagspartierna hade för åsikter i frågan innan omröstningen i april 2009, där det röstades ja till att samkönade skulle få gifta sig på samma premisser som heterosexuella par alltid fått göra.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att den nya lagändringen tas emot positivt av de informanter jag intervjuat. När samhället utvecklas måste kyrkan följa efter. Några av de konsekvenser de kunde se för kyrkan var en förändring av antalet medlemmar, först en sänkning, sedan en höjning igen. Dessutom ansåg de att förändringar i relationer till andra kyrkliga samfund kunde påverkas negativt av beslutet att viga samkönade par.</p>

<p>En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel.</p>

Vi hade under våra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fått en bild av att man inte undervisar i religionsämnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer. I Lgr 80 står att undervisningen skall utgå från barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra människors livsåskådningar. Den bild vi fått var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, där tyngden låg på religionskunskap och man utelämnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrågor i undervisningen. Vi gjorde därför en undersökning där vi med hjälp av enkäter och intervjuer förhörde oss om låg- och mellanstadielärares syn på och inställning till religionsundervisningens innehåll. Resultatet av undersökningen visade att våra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar. De frågor som jag har ställt mig är följande: Hur ställer sig barnen inför begreppet tro? Har de några trosfunderingar? Har barn några ”djupare” funderingar? Hur ser dessa funderingar ut? Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar? / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Bergman-Munkert".

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel.

This work will explore some of the possible relationships between the teachings and spiritual practices of two religious teachers – Brother Lawrence of the Resurrection and Ajahn Sumedho. Brother Lawrence was a Discalced Carmelite brother that lived in France during the 17th century. Ajahn Sumedho is a monk within the Thai Forest Tradition of Theravadan Buddhism, who currently lives in Hertfordshire, UK. This exploration will include even a description of their respective religious heritage, together with a short discussion of the value or shortcomings of the comparative method of research.

Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori används i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras där arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge åskådaren av filmen en större mening med både berättelsen och arketypernas funktioner presenteras. Mytens betydelse för oss människor vävs samman med exempel från det verkliga livet för att delge en större förståelse för vad uppsatsen vill säga läsaren. Klassiska hjältar som ställs mot osannolika hjältar. Filosoferande om individuell eskatologi och diskussion om härarföraretalens mening är några exempel på vad J.R.R. Tolkiens klassiska berättelse, här i Hollywoods tappning, egentligen har att säga oss.