This study focuses on the image of God in the common worship liturgy book that was taken into use by the church of Sweden in the year of 2018 and compare it with the image of God in the previous common worship book which was released in 1986. The end result shows that the big difference between these two liturgy books is that the liturgy book released in 1986 presents an image of God that focuses on the gender of God. Compared to the 2017 liturgy book that instead of focusing of the gender of God presents an image of God that presents how God acts, not who God is. End result has been viewed from two perspectives, a feminist theology point of view and an apophatic point of view. These perspectives combined with the end result from the comparative study has shown that of these two theologies the feminist theology fits best into the 2017 common worship liturgy book, compared to the apophatic theology. Although the study has shown that these two theological perspectives share more than just a few things. One of the most central similarities is that the language plays a big part in the centralities in both teological perspectives. In the apophatic theology the language is considered to be limited and that our human language lacks the potential to fully understand God. The feminist theology focuses on the fight against structures like gender, sex and power. When using especially these three parts it is possible to use language to find the patriarchal symbolic language that has an influence on us and effects us.

The Church of Sweden has, under the past few years, had a special focus on their Church-handbook of 1986. There has been a widely-discussed debate among the different congregations in Sweden if, and when, their Church-handbook should be exchanged for a new Church-handbook. But, is there also a risk of a change in liturgy and theology? In this essay, I have been able to identify both similarities and differences in the Church-handbook of 1986 and the Proposal of 2016. In the Church-handbook of 1986 there is a focus on "We" and in the Proposal of 2016 there have been a significant change to focus on "World-wide". This focuses on both "We" and "World-wide", are a direct connection to the ecclesiology that were in question of the publication of the Church-handbooks. So which path shall Curch of Sweden take 2017? Shall they continue with the Church-handbook of 1986 and keep a well-known liturgy or take the Proposal of 2016 into consideration? During the "trial-run" which follow every Proposal that the Church of Sweden publishes, members of congregations all around Sweden, has shown a reluctance towards the Proposal of 2016. They have shown that it's a Proposal that has not taken into consideration, the very importance of recognition and that not all of those that visits the different churches in Sween, are familiar with the liturgy.  Therefore, they claim, the Church of Sweden shall not have the Proposal of 2016 as their primarily used Church-handbook, but they can take into consideration to use it as an edition to the Church-handbook of 1986.

<p>I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras. Exempel på sådana typer av Gudsbilder är Skapare och Befriare. Herre förekommer 18 gånger i kyrkohandbokens nattvardsböner men bara fem gånger i förslagets nattvardsböner. Sammanlagt innehåller kyrkohandbokens nattvardsböner 38 maskulina Gudsbilder medan förslagets nattvardsböner innehåller 15 stycken.</p><p>Handboksgruppen har minskat på användningen av Herre och ersatt detta med Kristus. Detta motiverar handboksgruppen med att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa- inte att denne blev människa av manligt kön. Handboksgruppen har använt Kristus för att undvika att Jesus associeras med manligt kön. Kristus har också använts för att framhäva Jesu unika plats i treenigheten samt att Jesus Kristus är Gud. Att handboksgruppen valt Kristus i större utsträckning än Herre gör Gudsbilden mer personlig. Som diskuterats tidigare är bilden av Jesus tillgänglig och personlig.</p><p>Vad gäller de feminina Gudsbilderna måste dessa ofta tolkas in och övertolkas för att synliggöras. De feminina Gudsbilderna bildas ofta genom att tillföra Gud ”kvinnliga” egenskaper som omsorg och ödmjukhet. Antalet feminina Gudsbilder är få. En viktig skillnad mot kyrkohandbokens nattvardsböner är att förslagets nattvardsbön I nämner Jesu mor Maria samt att Jesus föddes av henne. Handboksförslaget har härmed lyft fram en kvinna samt en kvinnlig egenskap i nattvardsbönen.</p>

I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras. Exempel på sådana typer av Gudsbilder är Skapare och Befriare. Herre förekommer 18 gånger i kyrkohandbokens nattvardsböner men bara fem gånger i förslagets nattvardsböner. Sammanlagt innehåller kyrkohandbokens nattvardsböner 38 maskulina Gudsbilder medan förslagets nattvardsböner innehåller 15 stycken. Handboksgruppen har minskat på användningen av Herre och ersatt detta med Kristus. Detta motiverar handboksgruppen med att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa- inte att denne blev människa av manligt kön. Handboksgruppen har använt Kristus för att undvika att Jesus associeras med manligt kön. Kristus har också använts för att framhäva Jesu unika plats i treenigheten samt att Jesus Kristus är Gud. Att handboksgruppen valt Kristus i större utsträckning än Herre gör Gudsbilden mer personlig. Som diskuterats tidigare är bilden av Jesus tillgänglig och personlig. Vad gäller de feminina Gudsbilderna måste dessa ofta tolkas in och övertolkas för att synliggöras. De feminina Gudsbilderna bildas ofta genom att tillföra Gud ”kvinnliga” egenskaper som omsorg och ödmjukhet. Antalet feminina Gudsbilder är få. En viktig skillnad mot kyrkohandbokens nattvardsböner är att förslagets nattvardsbön I nämner Jesu mor Maria samt att Jesus föddes av henne. Handboksförslaget har härmed lyft fram en kvinna samt en kvinnlig egenskap i nattvardsbönen.