<p>I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras. Exempel på sådana typer av Gudsbilder är Skapare och Befriare. Herre förekommer 18 gånger i kyrkohandbokens nattvardsböner men bara fem gånger i förslagets nattvardsböner. Sammanlagt innehåller kyrkohandbokens nattvardsböner 38 maskulina Gudsbilder medan förslagets nattvardsböner innehåller 15 stycken.</p><p>Handboksgruppen har minskat på användningen av Herre och ersatt detta med Kristus. Detta motiverar handboksgruppen med att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa- inte att denne blev människa av manligt kön. Handboksgruppen har använt Kristus för att undvika att Jesus associeras med manligt kön. Kristus har också använts för att framhäva Jesu unika plats i treenigheten samt att Jesus Kristus är Gud. Att handboksgruppen valt Kristus i större utsträckning än Herre gör Gudsbilden mer personlig. Som diskuterats tidigare är bilden av Jesus tillgänglig och personlig.</p><p>Vad gäller de feminina Gudsbilderna måste dessa ofta tolkas in och övertolkas för att synliggöras. De feminina Gudsbilderna bildas ofta genom att tillföra Gud ”kvinnliga” egenskaper som omsorg och ödmjukhet. Antalet feminina Gudsbilder är få. En viktig skillnad mot kyrkohandbokens nattvardsböner är att förslagets nattvardsbön I nämner Jesu mor Maria samt att Jesus föddes av henne. Handboksförslaget har härmed lyft fram en kvinna samt en kvinnlig egenskap i nattvardsbönen.</p>

I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras. Exempel på sådana typer av Gudsbilder är Skapare och Befriare. Herre förekommer 18 gånger i kyrkohandbokens nattvardsböner men bara fem gånger i förslagets nattvardsböner. Sammanlagt innehåller kyrkohandbokens nattvardsböner 38 maskulina Gudsbilder medan förslagets nattvardsböner innehåller 15 stycken. Handboksgruppen har minskat på användningen av Herre och ersatt detta med Kristus. Detta motiverar handboksgruppen med att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa- inte att denne blev människa av manligt kön. Handboksgruppen har använt Kristus för att undvika att Jesus associeras med manligt kön. Kristus har också använts för att framhäva Jesu unika plats i treenigheten samt att Jesus Kristus är Gud. Att handboksgruppen valt Kristus i större utsträckning än Herre gör Gudsbilden mer personlig. Som diskuterats tidigare är bilden av Jesus tillgänglig och personlig. Vad gäller de feminina Gudsbilderna måste dessa ofta tolkas in och övertolkas för att synliggöras. De feminina Gudsbilderna bildas ofta genom att tillföra Gud ”kvinnliga” egenskaper som omsorg och ödmjukhet. Antalet feminina Gudsbilder är få. En viktig skillnad mot kyrkohandbokens nattvardsböner är att förslagets nattvardsbön I nämner Jesu mor Maria samt att Jesus föddes av henne. Handboksförslaget har härmed lyft fram en kvinna samt en kvinnlig egenskap i nattvardsbönen.

<p>Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.</p>

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.