<p> </p><p>Skärseldens uppkomst, komplicerad som den må vara, grundar sig i mångt och mycket på kyrkans behov att skapa ett mellantillstånd mellan helvetet och paradiset. Med hjälp av texter från bibeln, då främst Paulus brev, kunde den dogmatiska frågan om skärselden bryta igenom.</p><p>Skärselden är en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.</p><p>Frågan om vart syndarna tog vägen efter döden besvarades i och med skapandet av skärselden. Människan behövde säkerställa sin väg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet så fick hon nu chansen att göra det efter döden. Själva tanken med straffet i skärselden är att kunna rena själen, till skillnad från helvetet där straffet är evinnerligt.</p><p> </p><p>I och med att tanken på skärselden föddes och så småningom institutionaliserades, började även bikten få en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som färdigställdes i skärselden. I och med att kyrkan erbjöd människan försoningsvägar genom bikt och bot så stärktes dess inflytande över människan, detta i stark relation till skärseldstanken. Kyrkan skapade bestämmelser i och med skärselden som gällde för livet efter detta.</p><p>Skärseldens uppkomst går också att härleda till det individuella behovet hos människan för jämställdhet. Det fick gensvar i frågan om det individuella straffet i skärselden.</p><p>Detta förstärkte också kyrkans roll som medlare genom bot och bikt, vilket i sig också stärkte kyrkans makt över folket då den ensam höll i nycklarna till himlen och helvetet.</p><p>Förutom behovet av jämställdhet så fanns även behovet av rättvisa snarare än behovet av vetskapen om att det kommer att ske en frälsning efter döden. Rättvisan gestaltade sig på så sätt att den rättade till de orättvisor och den ojämlikhet som ägde rum i det jordliga livet genom skärseldens kval i livet efter detta.</p><p> </p><p>Tron på skärselden spreds genom predikningar av präster för den stora massan. Tanken på skärselden födde en rädsla hos folket som översteg den de hyste för helvetet och värdet i att leva på jorden sammanlänkades med förskräckelsen i tanken på att lämna det.</p><p>Tanken på skärselden utvecklades i takt med samhället under medeltiden och genom skärselden uppkom också tankar som förändrade tanken på tid och rum då man upptäckte att det fanns mellanstadium mellan liv och död.</p><p> </p><p>Hoppet som kom med skärselden berodde också delvis på det faktum att själarna i skärselden var utsedda till slutgiltig frälsning detta trots att straffen i skärselden påminde om de i helvetet med den skillnaden att det var tidsbestämda. Tiden i skärselden påverkas inte bara av Guds nåd utan även av de personliga meriter man skaffat sig under sin tid på jorden och de offer som görs av släktingar och vänner till den avlidne genom kyrkan.</p><p> </p><p>Möjligheten för skärseldstankens fortlevnad påverkades mycket av människans föreställnings förmåga, vilken i sig påverkades av berättelser som handlade om skärselden vare sig de kom från präster eller lekmän. Eftersom kyrkan inte själv skapade en imaginär värld kring skärselden i sin trosartikel så var det upp till folket själva att skapa den bildliga delen. Detta gjordes delvis genom prästers exempel på upplevelser i skärselden, målningar föreställandes skärselden samt litterära verk som behandlade skärselden. De litterära verken kunde vara historiska, teologiska, filosofiska och skönlitterära. Ett av de verk som påverkade bilden av skärselden i allra högsta grad var Dante Alighieris <em>Divina Comedia.</em> Detta verk har kommit att bli till vilket man hänvisar allra mest när det gäller den imaginära föreställningen om skärselden.</p><p>Skärselden spelar en av de viktigaste rollerna i föreställningen om livet efter detta.</p><p> </p> / <p><p>The rise of purgatory, complicated as it may be, is much based upon the churches need to create a state between hell and paradise. With the help of writings from the bible, first and foremost the letters of Paul, the dogmatic question of purgatory was able to break through. Purgatory is a conscious creation made by what came to be the Catholic Church.</p><p>The question of where the sinners went after death was answered by the creation of purgatory. Man needed to secure its way to heaven an if she wasn’t able to do so in life, she was no given the chance to do so after death. The whole idea of the punishment in purgatory is to purify the soul, in contrast to hell where the punishment is eternal.</p><p> </p><p>As the idea of purgatory was born and later came to be institutionalised, the confession came to be of greater importance. The confession came to be a part of the penance that was completed in purgatory. Seeing that the church offered man a way of redemption through confession and penance, the churches influence over man also increased, this in a great relation to the idea of purgatory. With the idea of purgatory the church created regulations for the afterlife.</p><p>You can also derive the rise of purgatory to mans individual need for equality. The response to this need was met by the question of the individual punishment in purgatory.</p><p>This also strengthened the churches role as a intercessor by offering penance and confession, which in itself also empowered the churches influence over the people because the church alone held the keys to heaven and hell.</p><p>Except the peoples need for equality there was aloes a need for justice rather than a need for the knowledge of a salvation after death. Justice took form in the way that it corrected all the injustice and inequality that was made in the earthly life by the torments in purgatory in the afterlife.</p><p> </p><p>The belief in purgatory spread through the sermons held by priests to the people. The thought of purgatory bore a fear among the people that exceeded the fear of hell, and the value of living on earth was linked with the terror of the idea of leaving it.</p><p>The idea of purgatory evolved in pace with society during the middle ages and through purgatory new thoughts concerning time and place arose, because a intermediate state between life and death was found.</p><p> </p><p>Because of the fact the souls in purgatory was chosen for ultimate salvation, even though the punishments in purgatory resembled the ones in hell, hope also became connected with purgatory. The time spent in purgatory is not only affected by the grace of God, but also by the merits you have obtained during your time on earth and the sacrifices made by the church after requests from family and friends to the deceased.</p><p> </p><p>The continuation of the idea of purgatory was made possible by mans capacity to imagine it, which was influenced by the stories told about purgatory, be as it may told by priests or laymen. Because the church itself didn’t create a imaginary world surrounding purgatory in their article of faith, it was up to the people themselves to create it. This was partially made by priests examples of experiences from purgatory, paintings envisaging purgatory and literary works about purgatory. One literary work, which had a particular influence on the idea of purgatory, was Dante Alighieris <em>Divina Comedia. </em>This work has become the one to which the most references to purgatory are made.</p><p>Purgatory plays one of the most important parts in the conception about the afterlife.</p><p> </p></p>

Skärseldens uppkomst, komplicerad som den må vara, grundar sig i mångt och mycket på kyrkans behov att skapa ett mellantillstånd mellan helvetet och paradiset. Med hjälp av texter från bibeln, då främst Paulus brev, kunde den dogmatiska frågan om skärselden bryta igenom. Skärselden är en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan. Frågan om vart syndarna tog vägen efter döden besvarades i och med skapandet av skärselden. Människan behövde säkerställa sin väg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet så fick hon nu chansen att göra det efter döden. Själva tanken med straffet i skärselden är att kunna rena själen, till skillnad från helvetet där straffet är evinnerligt.   I och med att tanken på skärselden föddes och så småningom institutionaliserades, började även bikten få en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som färdigställdes i skärselden. I och med att kyrkan erbjöd människan försoningsvägar genom bikt och bot så stärktes dess inflytande över människan, detta i stark relation till skärseldstanken. Kyrkan skapade bestämmelser i och med skärselden som gällde för livet efter detta. Skärseldens uppkomst går också att härleda till det individuella behovet hos människan för jämställdhet. Det fick gensvar i frågan om det individuella straffet i skärselden. Detta förstärkte också kyrkans roll som medlare genom bot och bikt, vilket i sig också stärkte kyrkans makt över folket då den ensam höll i nycklarna till himlen och helvetet. Förutom behovet av jämställdhet så fanns även behovet av rättvisa snarare än behovet av vetskapen om att det kommer att ske en frälsning efter döden. Rättvisan gestaltade sig på så sätt att den rättade till de orättvisor och den ojämlikhet som ägde rum i det jordliga livet genom skärseldens kval i livet efter detta.   Tron på skärselden spreds genom predikningar av präster för den stora massan. Tanken på skärselden födde en rädsla hos folket som översteg den de hyste för helvetet och värdet i att leva på jorden sammanlänkades med förskräckelsen i tanken på att lämna det. Tanken på skärselden utvecklades i takt med samhället under medeltiden och genom skärselden uppkom också tankar som förändrade tanken på tid och rum då man upptäckte att det fanns mellanstadium mellan liv och död.   Hoppet som kom med skärselden berodde också delvis på det faktum att själarna i skärselden var utsedda till slutgiltig frälsning detta trots att straffen i skärselden påminde om de i helvetet med den skillnaden att det var tidsbestämda. Tiden i skärselden påverkas inte bara av Guds nåd utan även av de personliga meriter man skaffat sig under sin tid på jorden och de offer som görs av släktingar och vänner till den avlidne genom kyrkan.   Möjligheten för skärseldstankens fortlevnad påverkades mycket av människans föreställnings förmåga, vilken i sig påverkades av berättelser som handlade om skärselden vare sig de kom från präster eller lekmän. Eftersom kyrkan inte själv skapade en imaginär värld kring skärselden i sin trosartikel så var det upp till folket själva att skapa den bildliga delen. Detta gjordes delvis genom prästers exempel på upplevelser i skärselden, målningar föreställandes skärselden samt litterära verk som behandlade skärselden. De litterära verken kunde vara historiska, teologiska, filosofiska och skönlitterära. Ett av de verk som påverkade bilden av skärselden i allra högsta grad var Dante Alighieris Divina Comedia. Detta verk har kommit att bli till vilket man hänvisar allra mest när det gäller den imaginära föreställningen om skärselden. Skärselden spelar en av de viktigaste rollerna i föreställningen om livet efter detta. / The rise of purgatory, complicated as it may be, is much based upon the churches need to create a state between hell and paradise. With the help of writings from the bible, first and foremost the letters of Paul, the dogmatic question of purgatory was able to break through. Purgatory is a conscious creation made by what came to be the Catholic Church. The question of where the sinners went after death was answered by the creation of purgatory. Man needed to secure its way to heaven an if she wasn’t able to do so in life, she was no given the chance to do so after death. The whole idea of the punishment in purgatory is to purify the soul, in contrast to hell where the punishment is eternal.   As the idea of purgatory was born and later came to be institutionalised, the confession came to be of greater importance. The confession came to be a part of the penance that was completed in purgatory. Seeing that the church offered man a way of redemption through confession and penance, the churches influence over man also increased, this in a great relation to the idea of purgatory. With the idea of purgatory the church created regulations for the afterlife. You can also derive the rise of purgatory to mans individual need for equality. The response to this need was met by the question of the individual punishment in purgatory. This also strengthened the churches role as a intercessor by offering penance and confession, which in itself also empowered the churches influence over the people because the church alone held the keys to heaven and hell. Except the peoples need for equality there was aloes a need for justice rather than a need for the knowledge of a salvation after death. Justice took form in the way that it corrected all the injustice and inequality that was made in the earthly life by the torments in purgatory in the afterlife.   The belief in purgatory spread through the sermons held by priests to the people. The thought of purgatory bore a fear among the people that exceeded the fear of hell, and the value of living on earth was linked with the terror of the idea of leaving it. The idea of purgatory evolved in pace with society during the middle ages and through purgatory new thoughts concerning time and place arose, because a intermediate state between life and death was found.   Because of the fact the souls in purgatory was chosen for ultimate salvation, even though the punishments in purgatory resembled the ones in hell, hope also became connected with purgatory. The time spent in purgatory is not only affected by the grace of God, but also by the merits you have obtained during your time on earth and the sacrifices made by the church after requests from family and friends to the deceased.   The continuation of the idea of purgatory was made possible by mans capacity to imagine it, which was influenced by the stories told about purgatory, be as it may told by priests or laymen. Because the church itself didn’t create a imaginary world surrounding purgatory in their article of faith, it was up to the people themselves to create it. This was partially made by priests examples of experiences from purgatory, paintings envisaging purgatory and literary works about purgatory. One literary work, which had a particular influence on the idea of purgatory, was Dante Alighieris Divina Comedia. This work has become the one to which the most references to purgatory are made. Purgatory plays one of the most important parts in the conception about the afterlife.

The hagioscope—a small tunnel or opening usually set at eye-level in a church wall—is a complex and multifaceted device that appears in Europe during the late medieval period. Despite an increased interest in the  history of the senses, the hagioscope has been overlooked until now. Drawing from Hans Georg Gadamer’s ideas  about hermeneutics, Jacques Le Goff’s work on Purgatory, and the medieval intellectual Peter of Limoges’ thoughts on vision, this study aims to shed light on why the hagioscope appeared when it did and how it may  have been used.   This case study of the hagioscope concerns the known hagioscopes with connected cells on the island of Gotland.  It is introduced with two themes that combined, create a conceptual understanding of the hagioscope: the first is the device as a physical boundary or spatial division in a church room resulting from changes in theology and liturgy and the second is the device in the context of a medieval discourse on visuality, derived from the widespread thirteenth century treatise, De oculi morali. With this understanding in mind, the last chapter presents and discusses previous theories on the Gotland hagioscopes. In contrast with previous research, this thesis proves that the cells of Gotland are clearly of two different kinds: earlier cells are small, lack windows and have trefoil-shaped hagioscopes and a deep niche that significantly distances the observer from the nave. Later cells are bigger, equipped with a single window, have a niche spatially closer to the nave, and have differently shaped hagioscopes.

I detta arbete analyseras det omfattande pianoverket ”Dantesonaten” komponerat av Franz Liszt i syfte om att ta reda på vilka musikaliska och tekniska element han utnyttjat för att uttrycka djävulen, helvetet och andra diaboliska företeelser i sin musik. Därmed kommer en djupgående analys av eposet Den gudomliga komedin skrivet av Dante Alighieri genomförasdå Liszt baserat sin komposition på detta verk. Liszts intresse för Den gudomliga komedin och Dante som poet belyses samt varför han valt att basera sin sonat på detta ämne. Resultatet tyder på att Liszt använt dissonanta intervall som tritonus, dimackord, heltonsskalor, kromatik och tremoloteknik m.m. för att allt i kombination bilda en tydlig representation av det som kan kopplas med det diaboliska. Största delen av resultatet består av egna tolkningar men även andras interpretationer hämtade från olika litterära källor och online-resurser. Det var svårt att finna konkreta tecken på vad kompositörens egna återspeglingar i musiken må ha varit. Däremot kan detta arbete ändå vara en bra utgångspunkt för en pianist som planerar att spela verket och vill få idéer om hur det diaboliska materialet och andra teman ur ”Dantesonaten” kan tolkas. / In this study, the extensive piano piece "The Dante Sonata" composed by Franz Liszt is analyzed in order to find out what musical and technical elements he has used to express the devil, hell and other diabolical phenomena in his music. Thus, an in-depth analysis of the narrative poem The Divine Comedy written by Dante Alighieri will be made, as Liszt bases his composition on this work. The study investigates Liszt's interest in The Divine Comedyand Dante as a poet and why he chose to base his sonata on this subject. The results indicate that Liszt used dissonant intervals such as tritones, diminished chords, whole-tone scales, chromatic passages and tremolo technique, etc. to all in combination form a clear representation of the diabolical. Most of the results consist of own interpretations but also other renderings taken from various literary sources and online-resources. It was difficult to find concrete signs of what the composer's own reflections in the music may have been. However, this work can still be a good starting point for a pianist who plans to study thismusic and want to get ideas on how the diabolical material and other themes from "The Dante Sonata" can be interpreted. / <p>F. Liszt - Après une Lecture du Dante (Fantasia quasi Sonata) från Années de pèlerinage II, Deuxième année: Italie, S. 161, Nr. 7, "Dantesonaten"</p>

María de Jesús (1690s-1776) was a white-veiled Discalced Carmelite nun of the San José convent in Santa Fe de Bogotá, founded in 1606. She professed in the year 1714, and her spiritual journal was printed in a chronicle about the convent in the 1940s. The aim of this study is to examine the love of God and of neighbour, as expressed in the spiritual journal of María de Jesús. In this study I will proceed from the understanding of love as charity. In Christian thought God Himself is love, and its source. Charity, the third, and greatest, of the theological virtues, is a state of being in and responding to God’s love and favour. This way of loving consists in loving God wholeheartedly and loving our neighbour as ourselves. Included in loving our neighbour are acts related to his or her spiritual benefit and salvation. These are all present themes in María de Jesús’ text, but my aim is to examine how she incorporates these themes in her spiritual testimony by analyzing the imagery she uses, and the affective language in her spiritual journal. I will also seek to understand her way of writing by analyzing her text against the background of the tradition of women’s spiritual writings. Being a Discalced Carmelite, it will also be interesting to discover the Teresian presence in María de Jesus’ text, i.e. the influence of her predecessor and the reformer of the order, Teresa of Ávila (1515- 1582). I suggest that this can be noticed in certain rhetorical techniques. I also aim to examine if there are any similarities and differences in their expressions of love of God and of neighbour.