Global ETD Search

1	Beyond Narrative Dodd, Jacob Adam Joseph 01 January 2007 (has links) My graduate film at Virginia Commonwealth University, "Nunna Mia e la Barca," explores the traditions behind narrative and documentary film construction. With this project, my goal was to blend narrative story telling techniques - for example continuity editing - with that of documentary approaches in order to communicate the story of my Italian grandmother, Nunna, and her journey on the Andrea Doria in 1956. These documentary approaches focus more on the specific details of Nunna's American home as I have experienced them growing up. Everything in the motion picture frame has been lit, composed, rehearsed, and edited as in any fictional film, but the actors are my family and do play themselves and others throughout the piece. Although the work is scripted, the actuality of Nunna being herself and acting out her daily tasks creates a soft merging of fiction and nonfiction that makes the film nearly docudramatic. The docudramatic elements(elements dramatized from a true story) stem from both the biographical information as well as the perception of the abstracted objects in Nunna's house. As in most of my films, my interest lies in the relationship between past and present events and the effect they have on the individual experiencing them. In order for me to tackle the combination of narrative and documentary, I had to define the terms as I understood them to be. Nunna Mia e la Barca domestic film docudrama documentary personal narrative motion picture cinematic reality Art and Design Arts and Humanities
2	En plats - En identitet / One Place - One Identity Gleisner, Jenny January 2006 (has links) <p>We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent. They live within the walls of the convent, an area with clear boarders. In this essay I analyse the meaning of a place, how the convent affects the nuns and their identity. The wall and the restricted area, inner- and outer attributes show where the nuns belong and characterize their life in the convent. The surrounding wall is a symbolic boarder to the nuns, but it also protects from impulses from the society and the outer world. The most evident influence the place has on the identities of the nuns is that they through vows become members of a camaraderie where they call each other sisters, changes their names and wear the same clothes. They become nuns, a ubiquitous identity. Regardless of whom they meet or of where they go, they will be seen as nuns.</p> / <p>I ett samhälle av platslöshet, där vi uppmanas att vara mobila och ständigt befinna oss på olika ställen finns en kontrast; kloster. I kloster är nunnor genom löften bundna till den specifika platsen. Nunnorna i S: ta Birgittas kloster Pax Mariae har lovat att för resten av sin levnad stanna på samma plats och leva efter regler om lydnad, fattigdom och avhållsamhet. De lever inom klostrets murar på ett väl avgränsat område. Denna uppsats behandlar platsens betydelse, hur klostret som plats påverkar nunnorna och deras identitet genom muren och det avgränsade området men även genom inre och yttre attribut som visar på nunnornas tillhörighet till klostret. Muren är för systrarna en symbolisk gräns för deras klausul, det område de inte får gå utanför, men den fungerar även skyddande mot omvärldens impulser. Den mest påtagliga inverkan platsen har på nunnornas identitet är att de genom löftena uppgår i en gemenskap där de kallar varandra för systrar, får ett nytt namn och likadana kläder. De blir i första hand nunnor och kan inte plocka av sig denna identitet. Oavsett vem de möter eller var de befinner sig tillskrivs de rollen som nunna.</p> social anthropology place wall border identity name nun convent The Convent of St. Birgitta Pax Mariae Vadstena socialantropologi plats mur gräns identitet namn nunna kloster S: ta Birgittas kloster Pax Mariae Vadstena Social anthropology Socialantropologi
3	Fattigdom – Lydnad – Kyskhet : en studie om katolska nunnor och deras val av livsväg i den moderna tidens Sverige Lantz, Sandra, Olsson, Rose-Marie January 2006 (has links) <p>Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren. Endast vid tungt vägande skäl som till exempel obotlig sjukdom, som kunde skada andra, kunde undantag tillåtas. Idag räknas, enligt Birgittasystrarna i Vadstena, uppsökanden av sjukhus och tandläkarbesök som giltiga skäl och räknas som undantag.</p><p>Vi har valt att göra denna studie om katolska nunnor i den moderna tidens Sverige eftersom vi finner det vara av intresse att ta reda på vad det är som får kvinnor i Sverige att viga sitt liv åt Gud och därmed välja en livsväg som har sin grund, sitt ursprung, i medeltida klosterregler, när övriga Sverige fortsätter sekulariseras i takt med vetenskapens frammarsch.</p> / <p>Utifrån vår undersökning är en kvinna i det moderna Sverige som väljer att viga sitt liv åt Gud genom att leva som nunna i en klosterorden, nödvändigtvis inte uppfostrad i ett troende hem eller tvingad till tro för att kunna få en utbildning och därmed en säkrad framtid. De kvinnor/systrar som finns representerade i denna studie och som välvilligt delat med sig av sina ibland mycket personliga innersta tankar och känslor, ger en bild av nyfikna, intelligenta kvinnor med både karisma, charm och utstrålning samtidigt som de besitter en vördnadsfull integritet. Varför har kvinnorna då blivit nunnor? Själva säger de att de vill vara tillgängliga för Gud, alltid. De vill inte vara själviska och sätta sina egna önskningar och behov främst eftersom de då skulle ödsla sitt liv och sin kraft på annat än att påvisa Guds existens genom ett liv i Hans tjänst. Längtan, kärleken och sökandet efter Gud anger systrarna själva vara anledningen till varför de valt klosterlivet. Att tjäna Gud är något meningsfullt och på det sättet förvaltar de sina liv väl. Gud är målet som genomsyrar systrarnas liv och klostret som helhet hjälper dem att förbereda sig för döden och den existensform som väntar dem i den barmhärtige Andens tjänst. Att systrarna ibland längtar efter att fritt få disponera sin tid och kanske ströva ute i naturen ser de som tankar som dyker upp ibland men som hör till livets prövningar och frestelser. Det är då rutinerna i klostret hjälper systrarna att hitta tillbaka efter en dålig dag.</p><p>Samhällets till synes bristfälliga värdegrund är något som systrarna beklagar eftersom det gör människor stressade och förvirrade vilket i sin tur kan leda till att människor lättare kan låta sig manipuleras eftersom det i samhället inte ges tid att tänka efter, varvid systrarna tydligare ser behovet av vad klostren kan erbjuda allmänheten. Vidare har några av systrarna uttalat att vissa samhällsfaktorer indirekt påverkat dem som individer även om det inte har varit avgörande för det slutgiltiga valet att bli nunna. De har dock vigt sitt liv åt Gud därför att de är starka i sin tro och anser att klostret kan erbjuda det som samhället till viss del saknar; värdegrund. Detta är en intressant aspekt då systrarna svarat olika på frågan gällande samhällssynen och dess inverkan på deras val av livsväg. De systrar som tillbringat mer än 50 år i kloster avlade sina löften då samhällets förutsättningar såg annorlunda ut och sekulariseringen inte var fullt så framskriden. Då vi tittat närmare på detta har det visat sig att det är de yngre systrarna, de som senast avlagt sina löften, som besvarar frågan med att samhället har haft en viss inverkan på deras val. Varför, kan man då fråga sig? Är det ett resultat av Sveriges avkristnande och, som systrarna själva uttrycker det, förlorade värdegrund som gör att yngre systrar har en annan samhällssyn – en samhällssyn som till viss del avgjort deras liv?</p><p>Systrarnas huvudsakliga uppgift, bönen, involverar människorna i världen som systrarna ser som sin uppgift att be för. På så vis får klostren en mening även i dagens sekulariserade samhälle där få har tid, ro, intresse eller ork att reflektera över den samhällsbild som skapats och där klostren står som en motvikt. Frågan om huruvida det enbart är en kristen motvikt som samhället är i behov av, är en annan fråga att ta ställning till. Systrarnas livsval handlar till syvende och sist om att genom ett medvetet, moget val leva i Guds tjänst och be till Honom och för världens människor. Genom sitt arbete står de villiga att hjälpa människor som söker sig till klostret av olika anledningar, trots att de själva inte söker samhällets larm utan föredrar avskildheten för att känna Guds närvaro.</p> nunna nunnekloster klosterväsende Heliga hjärtats kloster i Borghamn klosterliv birgittinerorden benediktinerorden kloster kommunitet Birgittasystrarna Mariadöttrarna Ordo Sanctissimi Salvatoris Ordinis Sancti Benedicti Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
4	En plats - En identitet / One Place - One Identity Gleisner, Jenny January 2006 (has links) We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent. They live within the walls of the convent, an area with clear boarders. In this essay I analyse the meaning of a place, how the convent affects the nuns and their identity. The wall and the restricted area, inner- and outer attributes show where the nuns belong and characterize their life in the convent. The surrounding wall is a symbolic boarder to the nuns, but it also protects from impulses from the society and the outer world. The most evident influence the place has on the identities of the nuns is that they through vows become members of a camaraderie where they call each other sisters, changes their names and wear the same clothes. They become nuns, a ubiquitous identity. Regardless of whom they meet or of where they go, they will be seen as nuns. / I ett samhälle av platslöshet, där vi uppmanas att vara mobila och ständigt befinna oss på olika ställen finns en kontrast; kloster. I kloster är nunnor genom löften bundna till den specifika platsen. Nunnorna i S: ta Birgittas kloster Pax Mariae har lovat att för resten av sin levnad stanna på samma plats och leva efter regler om lydnad, fattigdom och avhållsamhet. De lever inom klostrets murar på ett väl avgränsat område. Denna uppsats behandlar platsens betydelse, hur klostret som plats påverkar nunnorna och deras identitet genom muren och det avgränsade området men även genom inre och yttre attribut som visar på nunnornas tillhörighet till klostret. Muren är för systrarna en symbolisk gräns för deras klausul, det område de inte får gå utanför, men den fungerar även skyddande mot omvärldens impulser. Den mest påtagliga inverkan platsen har på nunnornas identitet är att de genom löftena uppgår i en gemenskap där de kallar varandra för systrar, får ett nytt namn och likadana kläder. De blir i första hand nunnor och kan inte plocka av sig denna identitet. Oavsett vem de möter eller var de befinner sig tillskrivs de rollen som nunna. social anthropology place wall border identity name nun convent The Convent of St. Birgitta Pax Mariae Vadstena socialantropologi plats mur gräns identitet namn nunna kloster S: ta Birgittas kloster Pax Mariae Vadstena Social anthropology Socialantropologi
5	Fattigdom – Lydnad – Kyskhet : en studie om katolska nunnor och deras val av livsväg i den moderna tidens Sverige Lantz, Sandra, Olsson, Rose-Marie January 2006 (has links) Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren. Endast vid tungt vägande skäl som till exempel obotlig sjukdom, som kunde skada andra, kunde undantag tillåtas. Idag räknas, enligt Birgittasystrarna i Vadstena, uppsökanden av sjukhus och tandläkarbesök som giltiga skäl och räknas som undantag. Vi har valt att göra denna studie om katolska nunnor i den moderna tidens Sverige eftersom vi finner det vara av intresse att ta reda på vad det är som får kvinnor i Sverige att viga sitt liv åt Gud och därmed välja en livsväg som har sin grund, sitt ursprung, i medeltida klosterregler, när övriga Sverige fortsätter sekulariseras i takt med vetenskapens frammarsch. / Utifrån vår undersökning är en kvinna i det moderna Sverige som väljer att viga sitt liv åt Gud genom att leva som nunna i en klosterorden, nödvändigtvis inte uppfostrad i ett troende hem eller tvingad till tro för att kunna få en utbildning och därmed en säkrad framtid. De kvinnor/systrar som finns representerade i denna studie och som välvilligt delat med sig av sina ibland mycket personliga innersta tankar och känslor, ger en bild av nyfikna, intelligenta kvinnor med både karisma, charm och utstrålning samtidigt som de besitter en vördnadsfull integritet. Varför har kvinnorna då blivit nunnor? Själva säger de att de vill vara tillgängliga för Gud, alltid. De vill inte vara själviska och sätta sina egna önskningar och behov främst eftersom de då skulle ödsla sitt liv och sin kraft på annat än att påvisa Guds existens genom ett liv i Hans tjänst. Längtan, kärleken och sökandet efter Gud anger systrarna själva vara anledningen till varför de valt klosterlivet. Att tjäna Gud är något meningsfullt och på det sättet förvaltar de sina liv väl. Gud är målet som genomsyrar systrarnas liv och klostret som helhet hjälper dem att förbereda sig för döden och den existensform som väntar dem i den barmhärtige Andens tjänst. Att systrarna ibland längtar efter att fritt få disponera sin tid och kanske ströva ute i naturen ser de som tankar som dyker upp ibland men som hör till livets prövningar och frestelser. Det är då rutinerna i klostret hjälper systrarna att hitta tillbaka efter en dålig dag. Samhällets till synes bristfälliga värdegrund är något som systrarna beklagar eftersom det gör människor stressade och förvirrade vilket i sin tur kan leda till att människor lättare kan låta sig manipuleras eftersom det i samhället inte ges tid att tänka efter, varvid systrarna tydligare ser behovet av vad klostren kan erbjuda allmänheten. Vidare har några av systrarna uttalat att vissa samhällsfaktorer indirekt påverkat dem som individer även om det inte har varit avgörande för det slutgiltiga valet att bli nunna. De har dock vigt sitt liv åt Gud därför att de är starka i sin tro och anser att klostret kan erbjuda det som samhället till viss del saknar; värdegrund. Detta är en intressant aspekt då systrarna svarat olika på frågan gällande samhällssynen och dess inverkan på deras val av livsväg. De systrar som tillbringat mer än 50 år i kloster avlade sina löften då samhällets förutsättningar såg annorlunda ut och sekulariseringen inte var fullt så framskriden. Då vi tittat närmare på detta har det visat sig att det är de yngre systrarna, de som senast avlagt sina löften, som besvarar frågan med att samhället har haft en viss inverkan på deras val. Varför, kan man då fråga sig? Är det ett resultat av Sveriges avkristnande och, som systrarna själva uttrycker det, förlorade värdegrund som gör att yngre systrar har en annan samhällssyn – en samhällssyn som till viss del avgjort deras liv? Systrarnas huvudsakliga uppgift, bönen, involverar människorna i världen som systrarna ser som sin uppgift att be för. På så vis får klostren en mening även i dagens sekulariserade samhälle där få har tid, ro, intresse eller ork att reflektera över den samhällsbild som skapats och där klostren står som en motvikt. Frågan om huruvida det enbart är en kristen motvikt som samhället är i behov av, är en annan fråga att ta ställning till. Systrarnas livsval handlar till syvende och sist om att genom ett medvetet, moget val leva i Guds tjänst och be till Honom och för världens människor. Genom sitt arbete står de villiga att hjälpa människor som söker sig till klostret av olika anledningar, trots att de själva inte söker samhällets larm utan föredrar avskildheten för att känna Guds närvaro. nunna nunnekloster klosterväsende Heliga hjärtats kloster i Borghamn klosterliv birgittinerorden benediktinerorden kloster kommunitet Birgittasystrarna Mariadöttrarna Ordo Sanctissimi Salvatoris Ordinis Sancti Benedicti Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
6	A Colombian Nun and the Love of God and Neighbour : The Spiritual Path of María de Jesús (1690s-1776) / En Colombiansk Nunna och Kärleken till Gud och till Nästan : María de Jesús (ca 1690-1776) Andliga Väg Cadavid Yani, Helwi Margarita January 2016 (has links) María de Jesús (1690s-1776) was a white-veiled Discalced Carmelite nun of the San José convent in Santa Fe de Bogotá, founded in 1606. She professed in the year 1714, and her spiritual journal was printed in a chronicle about the convent in the 1940s. The aim of this study is to examine the love of God and of neighbour, as expressed in the spiritual journal of María de Jesús. In this study I will proceed from the understanding of love as charity. In Christian thought God Himself is love, and its source. Charity, the third, and greatest, of the theological virtues, is a state of being in and responding to God’s love and favour. This way of loving consists in loving God wholeheartedly and loving our neighbour as ourselves. Included in loving our neighbour are acts related to his or her spiritual benefit and salvation. These are all present themes in María de Jesús’ text, but my aim is to examine how she incorporates these themes in her spiritual testimony by analyzing the imagery she uses, and the affective language in her spiritual journal. I will also seek to understand her way of writing by analyzing her text against the background of the tradition of women’s spiritual writings. Being a Discalced Carmelite, it will also be interesting to discover the Teresian presence in María de Jesus’ text, i.e. the influence of her predecessor and the reformer of the order, Teresa of Ávila (1515- 1582). I suggest that this can be noticed in certain rhetorical techniques. I also aim to examine if there are any similarities and differences in their expressions of love of God and of neighbour. love God neighbor charity affective Discalced Carmelites Barefoot Carmelites spirituality convent nun white-veiled Catholic church mission mysticism mystic Eucharist Communion heart blood imagery metaphor Purgatory salvation soul sacrament vision visions ineffable union rhetoric rhetoric of femininity humility spiritual journal writings path María de Jesús Teresa of Avila Teresian presence Colonial Spanish America Colombia New Granada. kärlek Gud nästan Caritas affektivt språk Oskodda karmeliter Barfota karmeliter andlighet andlig spiritualitet spirituell väg kloster nunna katolsk kyrka mission mystik eukaristi kommunion hjärta blod bildspråk metafor Skärselden Purgatorium själ sakrament vision visioner obeskrivlig förening retorik ödmjukhet andlig dagbok skrifter María de Jesús Teresa av Avila kolonial Amerika Nya Granada.

1

Page generated in 0.0422 seconds