The purpose of this paper is to explore how religious conversion can constitute coping strategies when counteracting substance dependence by examining Sebastian Staksets autobiography. Previous research show that there is a lack of empirical studies about substance abuse in relation to religiosity. The theoretical background of this study consists of Rambo’s theory of religious conversion and Pargament’s coping theory. By using a template analysis style themes and categories where derived from the theoretical framework and applied operationally through coding. The research questions in this study are: 1. How does Sebastian Stakset use his religious conversion as a coping strategy to counter his substance dependence? 2. How can Sebastian Stakset's religious conversion be described based on Rambo's theory of religious conversion? 3. How is Sebastian Stakset's religious conversion affected by conservation and transformation mechanisms based on Pargaments coping theory? Results showed that Sebastian went through all the stages described by Rambo. The search for new means and ends for attaining significance through re-creation is what moves Sebastian’s religious conversion. There-fore the religious conversion works as a coping strategy when transformative means and ends are being constructed to counterbalance Sebastian’s mechanisms of conservation which consists of substance abuse.

Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys var att undersöka religiös omvändelse bland kriminella utifrån Rambos teori och likheter/skillnader analyserades. Materialet som undersöktes var självbiografier av: Sebastian Stakset, Liam Norberg och Pamela Perillo. Frågeställningarna som besvarades var: 1. Hur kan de dömda brottslingarnas religiösa omvändelse förklaras utifrån Rambos teori? 2. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan brottslingarnas religiösa omvändelse? Resultatet visade att Stakset, Norberg och Perillo genomgick stegen i Rambos teori. Perillos sökande startade först efter mötet med Gud medan Stakset och Norberg sökte redan innan det första mötet. Perillos kontext skiljde sig även åt jämfört med de övriga. Stakset och Perillo betonade även vikten av förespråkare för rörelsen till skillnad från Norberg som inte nämnde någon förespråkare alls. En likhet mellan alla tre är att de under omvändelsen blev förespråkare för en rörelse eller föreläsare.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur olika vändpunkts processer i en kristen kontext kan se ut. Resultatet av studien visar att en betydande push-faktor ut ur missbruket för våra informanter bestått av de negativa konsekvenserna som missbruket fört med sig, initialt försämrad hälsa. Parallellt med detta upplevde informanterna att det var någonting utanför deras egen kontroll som ”drog” dem ur missbruket. Våra informanter har haft känslan av att någon leder dem och manar gott för dem. Studien ger vid handen att frälsningen och mötet med Gud har givit vägledning för informanterna i hur man kan bygga upp ett liv utan alkohol och narkotika. I denna process har vi sett hur kristna vänner och stödpersoner spelat en betydande roll i processen mot ett liv utan droger. Våra informanters utsagor säger oss även att omvändelse/frälsning inte automatiskt innebär befrielse från missbruk, ty en del har haft återfall, men det tycks som att den kristna livsåskådningen underlättar den dagliga kampen. / God grant me the serenity to accept the things I can not change, Courage to change the things I can, and then wisdom to know the difference.

No description available.

No description available.

Den interpersonella konstruktionen av omvändelse i nyandlig kontext har formats av den sociologiskt dominerade forskningen i fältet, och den mystika erfarenhetens roll har fallit i skymundan. Syftet med uppsatsen var därför att få större inblick i vilken roll den mystika erfarenheten kan ha i transformativa upplevelser i nyandlig kontext. Genom tematisk analys analyserades tre självbiografiska berättelser om ”andliga uppvaknanden” utifrån Rambos processorienterade modell. Mystik erfarenhet föranledde såväl en desorientering genom den plötsligt förändrade upplevelsen av självet, som en längtan efter transcendens. Internaliseringen av andlig och mystik litteratur utgjorde en vändpunkt i tolkningen och upplevelsen av självet och världen, vilket tyder på att de transformativa upplevelserna i någon grad medierades genom det nya ramverket. De transformativa upplevelserna kan förstås som mystika omvändelser, och den mystika erfarenhetens roll kan förstås som utlösande och drivande. Slutsatsen dras att intrapersonella perspektiv inte helt kan uteslutas om forskaren söker en mer fullständig förståelse av omvändelse i nyandlig kontext.

Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka faktorer i församlingars arbete och människors bakgrund som bidrar till kristenblivande. Sex Equmeniaförsamlingar som välkomnat många nya medlemmar på bekännelse, det vill säga medlemmar som blivit medlemmar i en församling för första gången, undersöks genom semistrukturerade intervjuer med församlingarnas föreståndare. Vilka praktiker, kvaliteter och erfarenheter bidrar enligt församlingsföreståndarna till att människor blir kristna och går med i en församling? Resultatet analyseras och diskuteras med hjälp av deprivationsteorin, praktiskt-teologiska mönster för kristenblivande och tidigare forskning. Studien pekar på att de praktiker som bidrar till kristenblivande är kontaktskapande, diakonalt arbete, undervisning om kristen tro, attraktiva gudstjänster och praktiker förbekännelse och bekräftelse av tro. Kvaliteter som verkar bidra är en välkomnande öppenhet kombinerat med tydlighet om Jesus och evangeliet. De människor som kommer till tro har ofta bakgrund med någon form av deprivation. Kristenblivandet är i flera fall en process som pågår över tid även för dem som har tydliga avgörelsetillfällen. Kontakt med kristna personer som har bjudit med till församlingarnas mötesplatser tycks i flera fall ha varit avgörande förkristenblivandet.

No description available.

No description available.