<p>• Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder.</p><p>Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv.</p><p>Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar:</p><p>Vem? När? Hur? Varför?</p><p>• Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat.</p><p>• Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna:</p><p>Vem? En ”sökare” av olika anledningar och slag.</p><p>När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov.</p><p>Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.</p><p>Varför? För att möta ett behov.</p>

• Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder. Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv. Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar: Vem? När? Hur? Varför? • Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat. • Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna: Vem? En ”sökare” av olika anledningar och slag. När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov. Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem. Varför? För att möta ett behov.

That conversion is a central concept for Baptists and narrative an important part of their culture is made clear by Betlehem kristlig kalender, a yearbook published from 1886 to 1980.The aim of this thesis is to survey and analyse conversion narratives within the Baptist movement as reflected in Betlehem, by investigating what narrative expressions form the body of the stories, what is given precedence, emotional or cognitive expressions, their soul, and finally what theological themes are developed around the concept of conversion.The method employed is, following a reading of all the issues of Betlehem, to distinguish and extract the stories that are narrative in character according to Hindmarsh’s criteria. That is to say, stories that point beyond the individual to a larger principle of meaningfulness and that are powerfully thought-provoking, with a sense that their beginning, middle and end form a unified whole. The texts extracted are further analysed to find the distinguishing characteri-stics of the material in the light of the dissertation’s aim.The results of the study show that the narratives in Betlehem contain a good deal of drama. They have a clear direction from something to something, with the actual conversion forming a climax. The darkest situations are transformed, following a struggle, to the most ethereal light when morning comes, bringing peace and assurance that conversion has taken place. Women often serve as models, having already experienced conversion. It is their husbands and sons who are the object of their attention and are led towards conversion by their entreaties, arguments and also tears. Salvation, as the experience was often called, clearly changes people’s personalities. Following conversion, individuals take greater responsibility for their own and their family’s situation and it is not unusual that, in their new lives, they start to tell others of their experience.The narratives in Betlehem show a marked preponderance of the emotional over the cognitive for the first 60 years, up to the 1950s, when feelings make way for reason and good examples. One reason for this change could be that the instantaneous conversion of revivalism is replaced with an emphasis on a rational, planned decision and commitment. Another reason could be the ecumenical realities of the time, with church membership based on baptism rather than a confession of faith. The cognitive aspects, as well as postmodernism’s loss of belief in metanarratives, may be mentioned as further possible explanations.The Baptist process of conversion, its “golden chain”, interpreted through the constitution of the first Baptist church in Borekulla and the Betlehem narratives, can be defined as anthropocentric and summed up as comprising the following stages: (1) The individual is awakened from their indifference and realises their sinfulness. (2) The individual senses a danger in their sinful state and turns to God. (3) The individual accepts Jesus Christ in faith and receives forgiveness and assurance. (4) Faith is brought to life in transformative discipleship. The theology of conversion broadly follows those of other revivalist groups.

The aim of this study is to examine what kind of ingroup conversion prototypes the authors of Luke-Acts and the Gospel of John express through conversion narratives and conceptual metaphors. By analysing the works of the authors I find a range of expressions conceptualising the act or process of conversion to faith in Jesus. These expressions contribute to forming an comprehensive conversion narrative, which has part in forming and setting boundaries for the ingroup of believers towards the outgroup(s) of non-believers. The ingroup conversion prototype for Luke-Acts shows norms of outgroup love, merciful and generous actions as well as good works and inclusion led by the Holy Spirit. The ingroup conversion prototype in John sets up norms of transformation through baptism, ingroup love and a breaking with the darkness of the world. The aim is further on to examine how these prototypes correspond to the models of conversion presented by Lewis R. Rambo. The results show that Luke-Acts view of conversion corresponds both to the model of traditional transition and intensification. The Gospel of John, on the other hand, fits only in the model of traditional transition.