<p>Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså.</p>

<p>Today many sociologists speak about the modern world and the god and bad that it brings. In association to this discussion there is a tendency to speak about an increased individualization, a process that often also means more choices and possibilities. But in addition to this follows a big responsibility for how we choose to live our lives, since our choices not seldom also influences other people, both locally and globally. The aim of this essay is to investigate the importance of non-profit organizations with social direction in our Swedish welfare society and thereby also in a modern world where people's individual choices are becoming all more important. In order to answer my main issue I have implemented thirteen qualitative interviews, of which ten of the informers are from different non-profit organizations and three from different stately authorities. These interviews have afterwards been put together to a result account, which also constitutes the empirical basis for the analysis. I have also with the starting point in some of the theoretical concepts of Bauman, Bourdieu and Giddens, carried out an analysis of the importance of non-profit actions, both in relation to the society and to the individual. The analysis and the empirical material have among other things shown the need of non-profit organizations in our welfare society today. But it should likewise be pointed out that it is important to openly discuss the role of non-profit organizations, both in relation to the welfare State and in relation to those changes and risk forecasts that some of the researchers on the area for the civilian society have predicted.</p>

Today many sociologists speak about the modern world and the god and bad that it brings. In association to this discussion there is a tendency to speak about an increased individualization, a process that often also means more choices and possibilities. But in addition to this follows a big responsibility for how we choose to live our lives, since our choices not seldom also influences other people, both locally and globally. The aim of this essay is to investigate the importance of non-profit organizations with social direction in our Swedish welfare society and thereby also in a modern world where people's individual choices are becoming all more important. In order to answer my main issue I have implemented thirteen qualitative interviews, of which ten of the informers are from different non-profit organizations and three from different stately authorities. These interviews have afterwards been put together to a result account, which also constitutes the empirical basis for the analysis. I have also with the starting point in some of the theoretical concepts of Bauman, Bourdieu and Giddens, carried out an analysis of the importance of non-profit actions, both in relation to the society and to the individual. The analysis and the empirical material have among other things shown the need of non-profit organizations in our welfare society today. But it should likewise be pointed out that it is important to openly discuss the role of non-profit organizations, both in relation to the welfare State and in relation to those changes and risk forecasts that some of the researchers on the area for the civilian society have predicted.

Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.

The work of Shakespeare has been popular to make film adaptations of from the birth of cinema. Macbeth, one of his most often played tragedies, is no exception. But how did Shakespeare portray Lady Macbeth in his play, and how do directors in the 21th century choose to portray her for a modern audience? I will try to find the answer to these questions by analyzing Shakespeare´s play as well as three modern adaptations. I will begin the thesis by looking at scholars´ view in questions regarding gender, free will, adaptations and genre before analyzing the play and the three movies. I will do this so in order to make comparisons between the play and the three adaptations. My conclusion is that Shakespeare wrote Lady Macbeth as a strong woman, an “unwomanly” woman of her time. The three adaptations also portray her as a strong woman, but in three different ways. I cannot draw any overall conclusions as this thesis is a subjective interpretation of text as well as picture, but further analysis of more adaptations of Macbeth can perhaps verify what has been stated in this thesis.

Bakgrund: Äldre blir allt friskare, vilket gör att de lever längre. Ålderdom är inte längre i symbios med sjukdom och död, utan med frihet och lycka. Då fler blir äldre i samtid ökar antalet pensionsavgångar i takt med att fler blir äldre och riskerar att skapa stora kompetensglapp i organisationer. Därför har senaste tidens debatter speglat diskussioner kring möjligheter att arbete längre då gårdagens yrkesliv speglar dagens pensionsålder.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för organisationers syn på kompetens samt för vilka metoder och strategier som används vid kompetensöverföring. Vidare ligger fokus på bevarandet av äldre medarbetares kompetens inom organisationen, visa vilken vilja äldre har att förlänga sitt yrkesliv samt vilket intresse organisationer har att tillvarata dem.     Metod: För att besvara vårt syfte har vi utgått från en induktiv ansats där våra kvalitativa intervjuer legat som grund för uppsatsens struktur. Studie är en mix av flerfallstudie och tvärsnittsdesign då vårt syfte inte är att generalisera utan skapa en ökad förståelse.   Slutsats: Vi har fått insikt om att det finns en medvetenhet kring generationsproblematik i organisationer. Dock har de inte några uttalade strategier eller metoder för hur de ska hantera kompetensförluster i takt med pensionsavgångar. Vi har upplevt att kompetens, kompetensöverföring och vilja hänger samman och inte kan frikopplas från varandra. Om inte organisationer på ledningsnivå vet vad för kompetens de talar om, är det också svårt att veta vad som är viktigt att överföra. Även viljan att arbeta med sådana aktiviteter är avgörande för att ett strategiskt arbete ska bli genomförbart. Det finns en vilja att förlänga sitt yrkesliv för äldre medarbetare, viljan förhindras dock av stelbenta attityder och värderingar i samhället. Samhället har tendenser att sätta bäst före datum på saker och ting, vilket även gäller organisationers arbetskraft. System bör därför individualiseras för att minimera kompetensglapp och maximera kompetensnivån i organisationer.  Nyckelord: Kompetens, Kompetensöverföring, Vilja, Äldre medarbetare / Background: Elderly people are healthier, which makes them live longer. Old age is no longer in symbiosis with the illness and death, but of freedom and happiness. As more people become older, the number of retirees is increasing as more people get older and are likely to create major competence losses in organizations. Recent debates reflected discussions about opportunities to work longer since yesterday's work reflects the current retirement age.   Purpose: The purpose of this paper is to increase understanding of organizations' views of competence and for which methods and strategies used in the transfer. Furthermore, the focus is on preservation of elder employees' competence within the organization, to show which will the elderly have to extend their working lives, and which interest organizations have to retain their competence.   Method: In order to answer our purpose, we have an inductive approach where our qualitative interviews formed the basis for the paper structure. Our study is a mix of multi-case study and cross-sectional design since our purpose is not to generalize but to create a better understanding.   Conclusion: There is an awareness of coming retirements within organizations. However, they have no expressed strategies or methods for how to deal with competence loss linked to retirements. We have seen that competence, competence-transfer and will are connected and cannot be separated from each other. Unless organizations at the management level know what competence they are talking about, it is also difficult to know what is important to transfer. Even though willingness to work with such activities are essential for a strategic effort to become feasible. There is also a will for elderly to extend their working life, but the will is blocked by inflexible attitudes and values in the society. Society tends to put expiration dates on things, also in organizations. System should be individualized to minimize competence loss and maximize the level of competence in organizations.    Keywords: Competence, Competence-transfer, Will, Elderly Employees

Uppsatsen behandlar standardavtalsrätten på internet som rättsvetenskapligt problem. Den behandlar standardavtalens särart och de teoretiska problem som denna särart traditionellt fört med sig. Svårigheten grundar sig i hur man ser viljans relation till avtalet. Ställt på sin spets handlar det om hur man förstår själva begreppet viljeförklaring. Vad som verkligen står på spel är mötet mellan olika rättsliga sammanhang och olika sätt att se på rätten. Som teoretiker står vi inför ett dilemma. Det handlar om hur vi ser på relationen mellan standardiseringen av avtalstexten och den givna texten som uttryck för en gemensam partsvilja. Med den i doktrinen hävdvunna uppfattningen innebär standardiseringen att avtalet inte kan användas som underlag för att fastställa en gemensam partsavsikt. Genom att väcka ett annat tänkande som slumrat i bakgrunden i rätten synliggörs en ny dimension till problematiken och problemet ses för vad det egentligen är.

Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså.