Kraven på en likvärdig förskola med hög kvalitet, och därmed förskollärare med hög kompetens, har ökat och dessa krav kan upplevas överväldigande om inte rätt förutsättningar ges. En förutsättning för hög kvalitet i förskolan är kompetensutveckling. Därför riktades denna studie mot förskollärares syn på förutsättningar för kompetensutveckling och specialpedagogens roll i detta arbete. I denna kvalitativa studie har åtta förskollärare intervjuats och dess resultat har sedan analyserats med hjälp av teorin om KASAM. I studiens resultat framträdde förutsättningar såsom den egna viljan, tid, en stabil arbetssituation och att lära på olika sätt, som väsentliga för att förskollärarna skulle kunna öka sin kompetens med hjälp av kompetensutveckling. Dock fanns det ibland brister i dessa förutsättningar, vilket förskollärarna menade kunde innebära dåligt mående och att energi då kan saknas för att kunna ägna sig åt kompetensutveckling och förändringsarbete. De såg också olika på huruvida de själva hade möjlighet att påverka förskolans faktiska förutsättningar. Vidare bör specialpedagogen enligt studiens resultat vara lyhörd, delaktig och närvarande i verksamheten, för att kunna vara den stimulans som krävs för att en kompetenshöjning ska kunna ske.

Bakgrund: En vädjan om att dö kan sjuksköterskan stöta på i olika vårdsammanhang. Stora krav ställs på sjuksköterskan att möta detta svåra samtal om denna viljan för döden. Dödshjälpsbegreppet innefattar aktiv eutanasi, passiv eutanasi och läkarassisterad dödshjälp. Den lagliga statusen för dödshjälp varierar i olika länder, i Sverige är det enbart lagligt med passiv eutanasi. Huvudsakliga uppgifter för palliativ vård handlar om att lindra lidande som sjukdomen medför. En behandlingsmetod för palliativ vård är palliativ sedering där medvetandet sänks hos patienten. Sjuksköterskan står inför ett etiskt dilemma då sjuksköterskan bör följa ICN:s etiska kod, men samtidigt värna patientens autonomi och integritet när patienten uttrycker en dödsönskan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en vilja att dö. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningen utgick ifrån tre databaser och HKR:s granskningsmall användes till artikelgranskningen. Därefter analyserades artiklarna med hjälp av Fribergs (2012) trestegs analysmodell. Resultat: Resultatet omfattade sjuksköterskors upplevelser i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en vilja för döden. Två huvudteman identifierades: Sjuksköterskans upplevelse av mötet och Sjuksköterskans upplevelse av sin egna roll. Diskussion: Tre fynd från resultatet diskuteras utifrån Erikssons (2015) teori om lidande samt ur olika etiska aspekter och samhällsperspektiv. Fynden är; det tysta samtalet, sjuksköterskans etiska reflektion och lindra lidande. Slutsatsen var att sjuksköterskan bör förhålla sig lyhört och tillbakadragen till detta svåra samtal.

Is there a relationship between how one views free will – a concept related to issues of moral responsibility and agency – and one’s political opinions? To answer this question, I constructed a survey based on questions from the SOM Institute’s opinion polls and the FAD-Plus index for measuring free will beliefs. The survey asked a sample of 348 Swedish speakers about their views on free will, political ideology, party preferences, and policy preferences regarding punishment and redistribution. Responses were analyzed through a series of regression models. The results show that a stronger belief in free will is positively correlated with party preference and ideology, with right-leaning voters having a generally stronger sense of free will. Furthermore, the study also finds that stronger belief in free is positively correlated with retributive views on punishment, support for harsher sentencing, and support for capital punishment, while negatively correlated with support for a proposal that the state should increase its efforts to reduce income inequality. The adjusted R2 values of the regression models illustrate that views on free will explain a greater deal of variance in self-assigned ideological placement and party preference than common demographic variables often used to predict political leanings, such as gender, age, income, and education level. The study concludes by pointing out possible directions for future research.

Syftet med denna studie är att belysa hur undervisningen i engelska kan utformas för att motivera eleverna att kommunicera, vilket därmed främjar utvecklingen av deras muntliga förmåga. Elever ska under sin grundskoletid utveckla en språklig säkerhet och under­visningens huvudsakliga syfte är att ge dem förutsättningar att utveckla en kommunikativ kompetens med fokus på begriplighet, så att de kan göra sig förstådda på engelska i olika samman­hang. Undervisningen ska därför ge elever rikt med tillfällen att kommunicera i för dem meningsfulla situationer. Emellertid har det visat sig att engelskundervisningen i många skolor i hög utsträckning baseras enbart på ett läromedel, vilket inte alltid motiverar elever. Vidare är motivation en betydande drivkraft för språkinlärningen. Mot den bakgrunden, fokuserar därför denna studies forskningsfrågor på vilka metoder en lärare kan använda för att motivera sina elever att prata samt vad eleverna anser motiverar dem. För att svara på dessa frågor har en fallstudie genomförts i en klass med observationer, kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys som metoder för insamling av data. Resultatet visar att läraren använder varierande metoder för att få eleverna att prata och att det som motiverar eleverna allra mest är kommunikativa aktiviteter såsom rollspel och gruppbaserade projekt­arbeten samt lekar. Dessutom anser eleverna att det är lättare att prata engelska när de får prata om sådant som intresserar dem och som de tycker om. Analysen av läromedlet, som fokuserade på att räkna och kategorisera muntliga övningar, visade att en förhållandevis stor del övningar upp­muntrade till meningsfull kommunikation. Trots detta, och trots att eleverna såg nyttan med att arbeta med läromedlet, ansåg de inte att den motiverade dem i någon större utsträckning. Slutligen visade det sig att vikten av att kunna uttala ord är avgörande för att eleverna ska vilja och våga kommunicera på engelska i klassrummet.

In today's schools many pupils in grades 4-6 do not want to or dare to speak English in English lessons. For various reasons, they find it embarrassing not being able to answer in the target language, not knowing what to say or how to pronounce a word. The purpose of this study is to find out how Swedish teachers work to motivate pupils to speak English in English lessons at school. The research questions were the following: How much time is spent practicing oral ability?  What oral activities do teachers use to get pupils to speak English during lessons? How do teachers act to encourage pupils to speak English?  The study is based on a qualitative method: open observation. Five teachers were observed on two occasions each. By using this method, it was possible to observe what the teachers were doing and not what they would tell the interviewer that they do. The results were analyzed using theories such as Willingness to communicate (WTC), and concepts such as scaffolding and motivation.   The results showed that the teachers spoke English to the pupils to a different extent, between 8-25 minutes. This was interpreted as the teachers adapting their teaching and speaking time in the target language to the particular class that they taught in. The tasks and the size of the groups in which the pupils worked varied, from working in full class to working in pairs. By having different group sizes, the teachers created a safe environment for the pupils which motivated the them to speak English. The teachers also motivated the pupils to want to and dare to speak English through verbal and non-verbal feedback, such as body language, gestures, smiles, and encouraging nods. They also said, “good job” and “I know you can do this”. Through these actions, the teachers encouraged pupils to speak in the target language, in particular, those who are perceived as introverted and those who may have low self-esteem and motivation.

No description available.

Syftet med denna text är att belysa problematik i de narrativa rollerna ‘antagonist’ och‘protagonist’. Detta görs genom karaktärsanalys av Rumpelstiltskin och Killian Jones frånABC:s Once Upon a Time. Utifrån Immanuel Kants teorier om gott och ont studeras niohändelseförlopp för att se om antagonister är onda, goda eller tvetydiga. Abraham Maslowsteori om mänskliga behov och Paul Ekmans forskning om emotioner används för att stödjaanalysen. Detta visar att den traditionella synen på antagonister och protagonister inte fungerarutifrån Kants moralfilosofi. Därför bör klassificeringen av karaktärer som antagonister ochprotagonister utmanas då varken den ena eller den andra är helt ond eller god.

Detta arbeta granskar samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården med syftet att identifiera hur samverkan uppfattas fungera samt strukturen för implementering av policys i verksamheterna. Hälso- och sjukvården representeras i detta arbete genom regioner i olika delar av Sverige. Frågeställningarna är: ”Hur fungerar samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården i teori och i praktik?” och ”kan implementeringsproblem förklara skillnader mellan teori och praktik?”. Metoden för arbetet är främst informantintervjuer med anställda inom regionerna och Försäkringskassan som granskats tillsammans med hemsidor och andra dokument genom kvalitativ textanalys. Resultatet av arbetet visade att båda parterna anser att samverkan fungerar generellt bra men att det existerar implementeringsproblem. Slutsatserna som kan dras från granskningen är att implementeringsproblemen belyses och förklaras med teorin om förstå-vilja-kunna. Implementeringsproblemen finns i strukturen på samtliga av de granskade verksamheterna på ett eller annat sätt och beskrivs mer ingående i texten nedan. Sammanfattningsvis finns det trots detta arbete en vetenskaplig lucka att fylla gällande ämnet samverkan mellan dessa verksamheter och det finns goda möjligheter till såväl förändring och utveckling som indikation på vidare forskning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur. / The purpose of this thesis has been to investigate if Sweden, as a multicultural society, limits the freedom of religion and the free choice to culture on the basis of wearing headscarves. The theories that have been used are Bhikhu Parekhs theory regarding if and when you are obligated to respect another culture; Susan Moller Okins theory that group rights contribute to continued suppression of women within minority groups; and Anne Phillips theory regarding the search for equality in fact can result in limiting a person’s right to free will. Anne Sofie Roald and her reading upon the Swedish view on freedom of religion compose the previous research. The method that has been used is qualitative research method. Interviews with three young women wearing headscarves about how they feel they are being met in the Swedish society compose the empirical material and the result of the research is that the Swedish society does not limit the freedom of religion with exemption if the group rights is taken away and if the headscarf had been forbidden in Sweden, since it then limits the free will of culture.

No description available.