Uppsatsen är en delvis rättsdogmatisk, delvis rättssociologisk studie av hur institutet barnets vilja är reglerat i gällande rätt och tillämpningen av densamma.

<p>Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni.</p> / <p>This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.</p>

I dagsläget finns det inga psykometriska instrument som är specifikt anpassade för kampsportsutövare och de psykologiska krav som ställs under en tävlingssituation. Syftet med denna studie var att utveckla ett användarvänligt psykometriskt instrument för kampsportsutövare baserat på en substantiv teori kring begreppet påtvinga vilja och det teoretiska ramverket kring mental tuffhet. I studien deltog 216 utövare från olika kampsporter med olika erfarenhetsnivå. Data samlades in med hjälp av ett internetbaserat formulär som därefter behandlades med explorativ faktoranalys. Resultatet av processen utmynnade i ett psykometriskt instrument med god validitet och hög reliabilitet som mäter mental tuffhet och därmed förmåga att påtvinga vilja. I diskussionen behandlades utvecklingen av faktorstrukturen. Som praktiska implikationer gavs rekommendationer för instrumentets användande. För vidare forskning föreslogs fortsatt utveckling av instrumentet genom ett konstruktionsvaliditetsramverk.

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni. / This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.

Forskning har visat att exempelvis arbete, relationer och utbildning ärrelaterat till att människor avhåller sig från kriminalitet. I teorin om socialaband beskrev Hirschi (2002) anknytning, åtagande, delaktighet ochövertygelse som en förklaring till ungdomars avhållande från kriminalitet.Vid applicering av denna kriminologiska teori på vuxna har forskning visatolika resultat. Därmed förelåg ett behov av att ytterligare studera hurelementen i teorin om sociala band är applicerbara på vuxna. Med bakgrundav detta var syftet med föreliggande studie att undersöka hur tidigarekriminellt belastade vuxna upplevde att anknytning, åtagande, delaktighet ochövertygelse i teorin om sociala band är relaterat till att avhålla sig från fortsattkriminalitet. Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta medlemmarur föreningen Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) låg till grund fördatainsamlingen. Fyra teman utifrån de fyra elementen i teorin om socialaband grundande den teoretiska tematiska analysmetoden i föreliggande studie.Utöver dessa teman blev även egen vilja identifierat som ett tema. Deltagarnaupplevde att anknytning, åtagande, delaktighet samt egen vilja var relaterattill avhållande från fortsatt kriminalitet. Däremot var inte elementetövertygelse relaterat till avhållande från fortsatt kriminalitet. Resultaten iföreliggande studie var både bekräftande och motstridande tidigare forskningsom studerat teorin om sociala band på vuxna. Resultaten gällandeanknytning, delaktighet, övertygelse och egen vilja diskuterades i jämförelsemed tidigare forskning. Resultatet ger användbar kunskap för att iförlängningen kunna underlätta människors avhållande från fortsattkriminalitet. / <p>2015-06-03</p>

Denna uppsats studerar närmre på hur implementeringen av medborgardialoger på lokal nivå ser ut. Syftet med denna studie är att medverka till fördjupade kunskaper kring ett systematiskt arbete för dialoger med medborgarna. Klippans kommun är den valda kommunen att belysa olika perspektiv vid implementering av policyn. Empirin analyseras utifrån Lennart Lundquist (1992) tre villkor för god implementering: förstå, kunna och vilja. För att svara på syftet har det empiriska materialet utgjorts framför allt av olika offentliga handlingar och av intervjuer med politiker och tjänstemän i Klippans kommun. Detta i anslutning till den valda forskningsdesignen kvalitativ analys. Studien visar på att olika planeringsideal och underliggande motiv har stor påverkan på resultatet av implementeringen i arbetet med medborgardialoger. Således behöver Klippans kommun arbeta för en gemensam syn på mål och syfte med konceptet medborgardialog. En slutsats är att analysen av Klippans kommun visar på att en verklighetsförankring kan förefinnas i viljan att utveckla arbetet med medborgardialoger, men att egentligen vägen dit inte alltid speglar den förståelse och kunnande som kommunen är försedd med.

Introduktion: I Sverige bor cirka 66 000 personer med demenssjukdom på särskilt boende. Att erbjuda aktiviteter som är anpassade efter personens funktionsnivå och preferenser behövs för att kunna främja engagemang och en meningsfull vardag. Aktuell forskning visar på att förutsättningar för detta på särskilt boende är begränsade och att personer med demenssjukdom har svårt att kommunicera och uttrycka vilja till aktivitet. Det kan medföra en ökad risk att deras personliga behov och intressen inte tillgodoses. Syfte: Denna studies syfte var att undersöka och beskriva uttryck för vilja hos personer med demenssjukdom på särskilt boende.  Metod:  Data samlades in genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer av tio personer med demenssjukdom på särskilt boende. VQ-S (The Volitional Questionaire) bedömningsinstrument användes i datainsamlingen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjumaterial och kvantitativ metod avvändes för att analysera VQ-S datamaterial. Resultat: Analysen av datamaterial insamlade genom VQ -S visade att uttryck av vilja till aktivitet var hög, fluktuerande eller låg i direkt förhållande med olika miljömässiga faktorers påverkan. Resultatanalysen av samtliga intervjuer visade att vilja och engagemang i aktivitet påverkas av olika upplevelser som utvecklas vid interaktion med andra boende, personal och miljö vid aktivitetsutförande.   Konklusion: Resultatet visar på att personer med demenssjukdom på särskilt boende på flera sätt kan ge uttryck för vilja till aktivitet. Vilja till aktivitet kan utvecklas om omgivningen uppmärksammar subtila utryck av preferenser för aktiviteten och genom att stödja personernas uttryck för vilja möjliggör att genomföra aktiviteter som är meningsfulla för dem.

Övergången från gymnasieyrkesutbildning till anställning inom restaurangbranschen är något som har diskuteras flitigt under många år. Likaså vad som menas med begreppet anställningsbarhet. Jag har med min studie undersökt frågan ”Vad gör nyexaminerade kockar anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning enligt yrkeslärare och branschfolk?” För att få fram de kvalitéer och faktorer som frågan syftar till gjordes en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervju som metod. Respondenterna bestod av yrkesverksamma yrkeslärare respektive branschfolk i sydvästra Sverige. Svaren har transkriberats och tematiserats till fyra teman: Yrkeshantverket, Samarbetet, Lärande och Viljan. Temana har sedan diskuterats utifrån olika tidsepoker, olika kontextuella perspektiv på anställningsbarhet och begreppet livslångt lärande. I studien framkom att yrkeshantverket, lärandet och samarbetet är viktiga faktorer för anställningsbarheten efter avklarad examen, men den mest framträdande faktorn är, enligt respondenterna, viljan. De fyra temana ses emellertid behöva samverka med varandra för att göra nyexaminerade kockar anställningsbara, där anställningsbarheten även påverkas av aktörer och aktioner i olika kontexter. Slutligen ges förslag på vidare forskning och reflektion om framtida samarbete mellan yrkesutbildning och restaurangbranschen.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas studiemotivation på teknikprogrammet respektive el- och energiprogrammet. På vilka sätt skiljer sig elevernas studiemotivation mellan dessa program? Vilka är orsakerna? Vilka åtgärder kan öka låg studiemotivation? Metoderna som använts för att samla data till denna studie är enkät till 40 stycken elever tillsammans med intervjuermed fem utav lärarna. Elevers studiemotivation verkar sammantaget vara till positiva delen övervägande, om man frågareleverna. Skillnaden mellan teknikprogrammet och el-programmet är mycket liten. Lärarna tyckerlite annorlunda. De anser snarare att studiemotivationen är något högre på teknikprogrammet. Blandelprogrammets elever dominerar deras motiv och framtiden av yrket och att arbeta för att stå påegna ben. De flesta ser sin roll som verksam i arbetslivet som nästa punkt efter skolan. Detta ärockså till viss del vad som motiverar dem till studier. För teknikprogrammets elever är det egnaintresset och vidare studier det som upptar största delen av deras svar. Det är också naturligt att detfinns avvikelser beroende på om eleverna känner att de hamnat på rätt program eller inte. Eleversval och väg igenom studier är komplex. Slumpen och sociala omständigheter är ett par av defaktorer som stakar ut vägen. Finns det interna intresset kan det leda till formulerade mål. Utifråndessa skapas en målsträvan om värdet visar sig vara högt nog för att med högre sannolikhet lyckasoch undvika misslyckande.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att studera hur kammarrätten i Sverige förhåller sig till barns rätt att uttrycka sin vilja, hur föräldraansvaret framställs samt hur lagrummen kring barns rätt är utformade och hur dessa bedömningar görs i relation till barnkonventionen och föräldrabalken. För att besvara syftet har 14 domar från kammarrätten analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen med ett fokus på barndomssociologi. Därutöver används begreppen barnrättsperspektivet, agens samt åldersordning. Studien visar att barnperspektivet i olika delar kan vara bristfälligt, trots barnkonventionens inkorporering i svensk lagstiftning. Barn är en marginaliserad grupp som löpande osynliggörs och förminskas i stor utsträckning. Barnens vilja är inte alltid utredd eller tydlig och många beslut tas utan att barnen får hävda sin rätt. Åldersordningen bidrar till att förstärka den rådande sociala hierarkin och förstärker barns position som underminerade den mer dominanta gruppen vuxna. Detta medför en förminskning av barn samt att barn fråntas sin agens och hindras från att delta i rättssammanhang de ska ha tillgång till. Det tydliggörs även att barn tilldelas mer agens och respekt i enlighet med deras stigande ålder, snarare än att alla barn får en jämlik behandling.