Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att studera hur kammarrätten i Sverige förhåller sig till barns rätt att uttrycka sin vilja, hur föräldraansvaret framställs samt hur lagrummen kring barns rätt är utformade och hur dessa bedömningar görs i relation till barnkonventionen och föräldrabalken. För att besvara syftet har 14 domar från kammarrätten analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen med ett fokus på barndomssociologi. Därutöver används begreppen barnrättsperspektivet, agens samt åldersordning. Studien visar att barnperspektivet i olika delar kan vara bristfälligt, trots barnkonventionens inkorporering i svensk lagstiftning. Barn är en marginaliserad grupp som löpande osynliggörs och förminskas i stor utsträckning. Barnens vilja är inte alltid utredd eller tydlig och många beslut tas utan att barnen får hävda sin rätt. Åldersordningen bidrar till att förstärka den rådande sociala hierarkin och förstärker barns position som underminerade den mer dominanta gruppen vuxna. Detta medför en förminskning av barn samt att barn fråntas sin agens och hindras från att delta i rättssammanhang de ska ha tillgång till. Det tydliggörs även att barn tilldelas mer agens och respekt i enlighet med deras stigande ålder, snarare än att alla barn får en jämlik behandling.

The aim of this study was to examine whether children’s rights in deciding on compulsory care (LVU) could be fulfilled by prevailing Swedish legislation, taking into account the principle of the childs best interest. The focus of the study was to explore how the principle of the best interest of the child is considered in decisions on compulsory care. This was done by examining the child’s right to be heard during the court process and if the childs opinions and will is taken into account when deciding on LVU. I used a legal dogmatic method to analyze the U.N. convention of the rights of the child (article 3 and article 12) as well as the Swedish law sections LVU, SoL and FB. This study was based on a case study with eight compulsory care cases settled in the Swedish ”Kammarrätt”. All reviewed cases were in accordance to 2 § LVU and the age criteria for the children was between ten to fourteen years old. The result has given an insight in the different ways a child is heared during court process, some children got to express their opinions themselves and some children ́s opinions were expressed through their representative or the social welfare board ́s investigation. The children ́s opinion and their will was noted to a degree in most cases,while in some cases the children ́s opionions and will (especially siblings) was contradictory, the court had to base their judgments on what was considered to be the best interests of the child.

The aim of this study was to increase understanding of the extent to which the child's will is given in Swedish courts' overall assessments of the best interests of the child in disputes on custody, resident and visitation (VBU). 18 District Court judgments have been collected from the database Zeteo via court judgments from Sweden's six Courts of Appeal. Based on a qualitative research effort, a content analysis was conducted on the judgments. The content analysis resulted in the following three categories being identified: The court judges according to the expressed will of the child, The court judges against the expressed will of the child, and The will of the child was omitted in the district court's assessment. The results were mainly analyzed based on childhood sociological perspectives, Hart’s ladder of participation and family law regulations. The theoretical framework was used to illustrate how the child was presented and socially constructed, and what impact this had on the space the child's will was given in the court's assessments of the best interests of the child. This was then reflected in the prevailing laws. The results of the study showed that the child's will appeared in about half of the cases, and that the court judged according to the will of the child in less than one third of them. The study also showed that the court tended to question the authenticity of the will of the children whose wishes did not comply with what the court considered to be the best interests of the child. In the majority of the cases where the children’s will were not given any room in the judgment, the court generally gave no reasons why the will was not reported.

Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys. Den valda analysmetoden bygger på Laclau och Mouffes diskursteori. Vi har sedan vidare analyserat vårt resultat utifrån teorier om makt samt med hjälp av tidigare forskning. Vi har utifrån vårt material identifierat tre stycken nodalpunkter, kring vilka diskursen centreras. Detta har vi kunnat göra genom att vi samlat alla utsagor, brutit ner dessa och hittat gemensamma nämnare som i sin tur hjälpt oss att identifiera nodalpunkterna. De funna nodalpunkterna är barnet i fokus, barns perspektiv samt vuxnas ansvar för barns bästa. Nodalpunkterna visar tydligt på vad som anses vara viktigt och därmed hur utredarna talar kring barnperspektivet och dess innehåll. Vi har även sett att utredarna skiljer på begreppen barns bästa respektive barns vilja och att barns vilja ses som en del av barns bästa. De funna nodalpunkterna kan även säga något om både utredarnas syn samt arbete med barns bästa och barns vilja.