<p>De största konsekvenserna av föräldrarnas beslut att gå skilda vägar bär tredje part i familjen – barnen. Samtidigt är det de som har rätt till en trygg uppväxt och utveckling som skall tillgodoses av föräldrarna. Hur kan barnperspektiv framhållas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhållas? Av vem kan barnen förvänta sig stöd under den svåra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan föräldrarna som utspelas i vårdnads, boende och umgängestvister minskas? Syftet med uppsatsen är att utreda vilken ställning barn som grupp har efter lagändringarna i föräldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frågor/tvister rörande dem själva gällande vårdnad, boende och umgänge. I samband med det syftar jag också att utreda vem som ger familjen inklusive barnen stöd under den jobbiga perioden och vad som är de yrkesprofessionellas åsikter. Rätten till båda sina föräldrar, genom gemensam vårdnad eller växelvis boende, var och är en del av offentliga retoriken om barns uppväxt. Forskningsresultaten tvingar oss att inse att barn inte mår bra av att vara underställda föräldrarnas rättigheter framför deras skyldigheter och domstolsbeslut, på grund av att barn och föräldrarnas oenighet inte synliggörs och barn har ingen yttranderätt i civilrättsliga mål om vårdnad, boende och umgänge. Jag har valt en kvalitativ design och ett icke- sannolikhets, målinriktad urval, halvstrukturerade intervju med yrkesprofessionella för att undersöka uppsatsens frågor.  Jag har använt rationell val teorin, kognitiva teorin, Meads rollövertagande teori och social konstruktivism teorin för resultatanalys. Man kan konstatera att barn som grupp fick mer inflytande efter lagändringar i FB 1 juli 2006 i frågor/tvister rörande dem själva om vårdnad, boende och umgänge, men detta inflytande är inte tillräckligt för att barnperspektivet inte riskerar att underställas de vuxnas perspektiv. För att förebygga detta behövs först och främst en tydlig definition av barns bästa och riktlinjer för att tolka denna. Tolkning är ett viktigt moment och omfattar barns rättsäkerhet. Tolkningen ska sammanfalla med barns bästa i slutändan men så är det inte alltid idag. Stödet från samhället för kärnfamiljer inklusive barn räcker inte till som både min studie och tidigare forskning har visat.</p> / <p>The biggest consequence of the parents’ decision to go separate ways bears the third part of the family- the children. Still it is they who have the right to a safe upbringing and development that should be satisfied by their parents. How can children's perspectives be stressed and not end up in the shadow of the parents perspective? Are there clear lines of how the child's perspective should be emphasized?  By whom can the children expect support during the difficult time? How can the ill-tempered situation between the parents concerning custody, housing and socializing disputes be reduced? The purpose of the paper is to investigate the status of children as a group, after legislative changes in the “Föräldrabalken” (FB) July 1, 2006 on matters /disputes relating to concerning custody, housing and socializing. In that context I also aims to investigate who gives the family (including children) support during the hard period and what are the opinion of the professionals. The right of both parents, joint custody and alternately living was and is a part of the public rhetoric about children's upbringing. The results of the research forces us to recognize that children do not feel well to be subject to the rights of parents over their obligations and court decisions, because the children and parents' disagreement is not visible and there are no rights for children to speak in civil cases concerning the custody, housing, socializing. I chose a qualitative design and a non-probability, purposeful sampling, semi-structured interview with professionals to examine the paper’s issues. I have used rational choice theory, cognitive theory, Meads taking over the role theory and social constructionist theory for performance analysis. It can be noted that children as a group had more influences after the legislative changes in “FB” July 1, 2006 in matters /disputes relating them about custody, housing and socializing, but this influence is not sufficient so the child's perspective will not likely to be overran by the adults perspective. To prevent this we first and foremost need a clear definition of the child's best and guidelines who to interpret it. Interpretation is an important moment, and includes children's legal rights. Interpretation should coincide with the children's best in the end, but it is not always the case today. The support today from society to families (including children) is not enough and that is shown both in my study and in previous research.</p>

De största konsekvenserna av föräldrarnas beslut att gå skilda vägar bär tredje part i familjen – barnen. Samtidigt är det de som har rätt till en trygg uppväxt och utveckling som skall tillgodoses av föräldrarna. Hur kan barnperspektiv framhållas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhållas? Av vem kan barnen förvänta sig stöd under den svåra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan föräldrarna som utspelas i vårdnads, boende och umgängestvister minskas? Syftet med uppsatsen är att utreda vilken ställning barn som grupp har efter lagändringarna i föräldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frågor/tvister rörande dem själva gällande vårdnad, boende och umgänge. I samband med det syftar jag också att utreda vem som ger familjen inklusive barnen stöd under den jobbiga perioden och vad som är de yrkesprofessionellas åsikter. Rätten till båda sina föräldrar, genom gemensam vårdnad eller växelvis boende, var och är en del av offentliga retoriken om barns uppväxt. Forskningsresultaten tvingar oss att inse att barn inte mår bra av att vara underställda föräldrarnas rättigheter framför deras skyldigheter och domstolsbeslut, på grund av att barn och föräldrarnas oenighet inte synliggörs och barn har ingen yttranderätt i civilrättsliga mål om vårdnad, boende och umgänge. Jag har valt en kvalitativ design och ett icke- sannolikhets, målinriktad urval, halvstrukturerade intervju med yrkesprofessionella för att undersöka uppsatsens frågor.  Jag har använt rationell val teorin, kognitiva teorin, Meads rollövertagande teori och social konstruktivism teorin för resultatanalys. Man kan konstatera att barn som grupp fick mer inflytande efter lagändringar i FB 1 juli 2006 i frågor/tvister rörande dem själva om vårdnad, boende och umgänge, men detta inflytande är inte tillräckligt för att barnperspektivet inte riskerar att underställas de vuxnas perspektiv. För att förebygga detta behövs först och främst en tydlig definition av barns bästa och riktlinjer för att tolka denna. Tolkning är ett viktigt moment och omfattar barns rättsäkerhet. Tolkningen ska sammanfalla med barns bästa i slutändan men så är det inte alltid idag. Stödet från samhället för kärnfamiljer inklusive barn räcker inte till som både min studie och tidigare forskning har visat. / The biggest consequence of the parents’ decision to go separate ways bears the third part of the family- the children. Still it is they who have the right to a safe upbringing and development that should be satisfied by their parents. How can children's perspectives be stressed and not end up in the shadow of the parents perspective? Are there clear lines of how the child's perspective should be emphasized?  By whom can the children expect support during the difficult time? How can the ill-tempered situation between the parents concerning custody, housing and socializing disputes be reduced? The purpose of the paper is to investigate the status of children as a group, after legislative changes in the “Föräldrabalken” (FB) July 1, 2006 on matters /disputes relating to concerning custody, housing and socializing. In that context I also aims to investigate who gives the family (including children) support during the hard period and what are the opinion of the professionals. The right of both parents, joint custody and alternately living was and is a part of the public rhetoric about children's upbringing. The results of the research forces us to recognize that children do not feel well to be subject to the rights of parents over their obligations and court decisions, because the children and parents' disagreement is not visible and there are no rights for children to speak in civil cases concerning the custody, housing, socializing. I chose a qualitative design and a non-probability, purposeful sampling, semi-structured interview with professionals to examine the paper’s issues. I have used rational choice theory, cognitive theory, Meads taking over the role theory and social constructionist theory for performance analysis. It can be noted that children as a group had more influences after the legislative changes in “FB” July 1, 2006 in matters /disputes relating them about custody, housing and socializing, but this influence is not sufficient so the child's perspective will not likely to be overran by the adults perspective. To prevent this we first and foremost need a clear definition of the child's best and guidelines who to interpret it. Interpretation is an important moment, and includes children's legal rights. Interpretation should coincide with the children's best in the end, but it is not always the case today. The support today from society to families (including children) is not enough and that is shown both in my study and in previous research.

Förskolans styrdokument är överens om att de grundläggande demokratiska värderingarna ska vara grunden i förskolans verksamhet. Diskrimineringsombudsmannen säger att det ska finnas en plan för att skapa främjande insatser och förebygga diskriminering och kränkande behandling, planen utgår från diskrimineringsgrunderna. Genom normkritik ges förskolläraren kunskap och detta beskrivs som en grund i ett framgångsrikt likabehandlingsarbete. Genom normalisering utvecklar förskolläraren ett normkreativt förhållningssätt. Förhållningssättet hos förskolläraren påverkar barnens roll i likabehandlingsarbetet. Barnen ges inflytande och delaktighet i likabehandlingsarbetet, det är förskollärarens ansvar. Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskolläraren implementerar likabehandlingsplanen i den pedagogiska verksamheten. Implementering av likabehandlingsplanen kräver medvetenhet.  Studien utgick från intervjuer med verksamma förskollärare. Intervjuerna undersökte betydelsen av likabehandlingsplanen, barnens delaktighet och hur den systematiska dokumentationen genomförs. Förhållningssätt och arbetssätt blev kärnan i resultatet. Likabehandlingsarbetet kräver kunskap om samhällets utveckling, stöd från förskolechef, planering, kreativitet och vidgande av normer. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med denna studie är att få kunskap om förskolepersonalens förhållningssätt gentemot barns integritet i förskolan. Hur agerar och kommunicerar förskolepersonalen gentemot barnen utifrån ett integritetsperspektiv? Var går gränsen för kränkning? För att samla kunskap har observationer på tre olika förskolor och totalt sex avdelningar utförts. I studien har åtta förskollärare, sju utbildade barnskötare och fyra vikarier utan utbildning deltagit. Datan som samlats in har sedan analyserats utifrån ett barnperspektiv och relationell pedagogik för att sedan diskuteras utifrån forskning gällande barns integritet. Studien visar att det går att se en skillnad mellan hur personalen förhåller sig gentemot äldre och yngre barns integritet. Dock är det svårt att urskilja vilket förhållningssätt som är rätt eller fel, detta eftersom de barn som är inblandade i situationerna inte får uttrycka sina upplevelser eftersom studien enbart fokuserar på personalen. Studien kunde även visa att tillgång till material och/eller miljöer som skyddar barns integritet inte räcker, dessa material och miljöer måste aktivt användas och kan både påverkas negativt och positivt av förskolepersonalens förhållningssätt. Studien visar även att personalens agerande, kommunikation och bemötande gentemot barn är viktigt. Detta eftersom vuxnas förhållningssätt är något som kan komma att påverka hur barnen senare i livet kommer att förstå och förhålla sig till sin egen integritet.

Nielsen, E & Olander, S. Children visiting their incarcerated parent. Degree project in Social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019.The purpose of the study was to see how a children perspective looks like in the correctional institution and how it is applied when a child visit their incarcerated parent. The study was also aimed to investigate which possibilities and difficulties staff in correctional services experience in connection with visits. The purpose of the study was to get different perspectives by taking part of the staff's experiences. To answer the questions, a qualitative method was used with semi-structured interviews. The selection in the study was nine people working in the correctional institution in Sweden, with different positions of employment. The authors had personal meetings with three of the people and the remaining interviews were made by phone. As an analysis method, coding and thematization were used. The empirical data was analyzed using the Knowledge Situation and Theory. The theoretical starting points were Goffman's concept Front- and Backstage, Antonovsky’s KASAM and risk and protection factors. The results of the study showed that a children perspective exist in the correctional services, both in how the staff meets the children, but also in how the environment is adapted to children. The result also shows that the most central difficulties when children are visiting their incarcerated parent is the resignation between children and parent and that children are affected by the rules and limitations that exist in the correctional service. The opportunities that are mainly highlighted in the study are that children and incarcerated parents can have contact and that there is an opportunity to end a visit when it’s no longer for the best of the children. One conclusion is that children’s involvement is of great importance when visiting their incarcerated parent and that staff are asking for more education about meeting children in different situations. The study also highlights the benefits of sharing experiences with each other and learning from other institutions in order to reduce the difficulties that exist in the work within the correctional institution and to make children more involved.Keywords: children perspective, correctional services, difficulties, incarcerated parent, possibilities

Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys. Den valda analysmetoden bygger på Laclau och Mouffes diskursteori. Vi har sedan vidare analyserat vårt resultat utifrån teorier om makt samt med hjälp av tidigare forskning. Vi har utifrån vårt material identifierat tre stycken nodalpunkter, kring vilka diskursen centreras. Detta har vi kunnat göra genom att vi samlat alla utsagor, brutit ner dessa och hittat gemensamma nämnare som i sin tur hjälpt oss att identifiera nodalpunkterna. De funna nodalpunkterna är barnet i fokus, barns perspektiv samt vuxnas ansvar för barns bästa. Nodalpunkterna visar tydligt på vad som anses vara viktigt och därmed hur utredarna talar kring barnperspektivet och dess innehåll. Vi har även sett att utredarna skiljer på begreppen barns bästa respektive barns vilja och att barns vilja ses som en del av barns bästa. De funna nodalpunkterna kan även säga något om både utredarnas syn samt arbete med barns bästa och barns vilja.

Abstract  Children according to children  From a phenomenological perspective of childhood sociological approach I have had interviews with eight children made a qualitative survey. The purpose of which was to seek knowledge about children's views on children, and to explore the essence of the phenomenon of children. What emerges from the interviews is that there is a clear differentiation between children and adults. Children and adults do not according to children do the same things, and it is the size acording to them to see if it is a child or not.  Being a child is a temporary state, but for the children is the beginning and the end difficult to define. Age has a part in it but also how children play.  Based on my interviews I see children describe children as playing thinking phenomena when they analyze children from an outside perspective. / Sammanfattning  Barn enligt barn  Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med barndomssociologiskt synsätt har jag genom intervjuer med åtta barn gjort en kvalitativ undersökning, där syftet varit att söka kunskap om barns syn på barn, samt att utforska essensen i fenomenet barn.  Det som framkommer i intervjuerna är att det finns en tydlig differentiering mellan barn och vuxna. Barn och vuxna gör, enligt barn, inte samma saker och det går på storleken att se om det är ett barn eller ej. Att vara barn är ett temporärt tillstånd men för barnen är början och slutet svåra att definiera. Åldern har med saken att göra men också leken.  Utifrån mina intervjuer ser jag barnen beskriva barnen som lekande tänkande fenomen där de i stort intar en utifrån-position i sina svar på de frågor jag ställer.

This essay is about children’s voices and their reflection in what causes them Wellbeing duringschool. The aim is also to clarify children’s reflections when they learned something difficult and how they are experiencing support. The theoretical foundation is based on Antonovsky KASAM theory and Scheffs theory with the processing and interpretation toward hermeneutics perspective. This essay is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The empirical foundation is based on interviews with 7 children in preschool and 6 children from kindergarten. The resultat shows that being with friends and participations with other pupils are important for young children’s prosperous and wellbeing. Result also shows that mathematics and science are subject which pupils found difficulty and leaned on friends for help. Majority of children experience that their teacher listened and were there to help when they needed support.The conclusion is that health-promoting factors from children’s perspective is showing us that feeling safe and being able to participate with other friends promote wellbeing for children.Children who didn´t have any friends or stable friendship also didn´t like school. This study shows that liking school has a connection with meaningful friendship and a feeling off belonging.

Made available in DSpace on 2016-12-08T17:06:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 114574-1.pdf: 643225 bytes, checksum: 51375769c7d466dbc92e9e2ec465d06f (MD5) Previous issue date: 2013-05-29 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The objective of this study was to investigate the dynamics that bring out the ideas of music of children who participated in a music workshop, by analyzing and documenting how these ideas are shared and transformed in the community of practice and learning established in the classroom. The study focused on the children s perspective, with the intent of comprehending how they relate to music and interact social within and outside the Workshop. The theoretical basis of the study was based on research studies of the field of creative learning in the areas of education and music education. These researches studies point out the importance of involving the children in the process of learning viewing them as active agents and coconstructors of knowledge. Within this perspective, the creativity in education focuses on the processes of collective construction of knowledge in which the following aspects are pointed out: imagination, thinking process, inventing process, experimentation, the agency, protagonism and independence of the students in the construction of meanings (CRAFT et al, 2008; AROSTEGUI, 2012). A qualitative case study was conducted in a Music Workshop for children ages 6 to 11, offered to the community as an extension project of Santa Catarina State University. The methodological design tried to document the learning process of the children through an articulated group of data collection: (1) observation and video recording of the classes during the year; (2) initial semi-structured interviews with the children; (3) memory stimulation with edited videos of the observations, from which the children analyzed and reflected about productions in a collaborative manner and (4) notes voluntarily taken by the children in individual diaries, which were produced for the research and called ideas of music notebooks. The data analysis was divided in two categories: the first discussed the children s notes in the notebooks and how they reflected and shared their ideas of music based on conversations about these observations, and the second analyzed the activities performed in the classroom, especially in the activities of musical composition. The results revealed that the ideas of music are shared and transformed in the classroom through processes of negotiation perceived among the children while working collaboratively, including the teachers. The study points out also the importance of listening to the children, valuing their perspective and offering an environment that offers the possibility of developing the agency and configuration of a community of learning and musical practice within the classroom. Under the optic of the referential of creative learning, the importance of knowing the ideas of music of the children is strongly advocated in order for the musical education to intervene in a relevant and significant manner, recognizing and valuing the point of views of the children about their processes of musical learning. / Esta pesquisa teve o objetivo de investigar as dinâmicas que movimentam as ideias de música de crianças participantes de uma oficina de música, analisando e documentando como essas ideias são compartilhadas e transformadas na comunidade de prática e aprendizagem estabelecida em sala de aula. A pesquisa focaliza a perspectiva das crianças, buscando compreender o modo como elas se relacionam com música e interagem socialmente dentro e fora da Oficina. O estudo é fundamentado em pesquisas no campo da aprendizagem criativa nas áreas de educação e educação musical. Essas pesquisas ressaltam a importância de envolver as crianças no processo de aprendizagem, entendendo-as como agentes ativos e coconstrutores de conhecimento. Nessa perspectiva, a criatividade na educação focaliza os processos de construção coletiva de conhecimento, no qual são ressaltados: a imaginação; o pensamento; a inventividade; a experimentação; a agência e o protagonismo e a independência dos estudantes na construção de significados (CRAFT et al, 2008; AROSTEGUI, 2012). Foi realizado um estudo de caso qualitativo em uma Oficina de Música para crianças de 6 a 11 anos, oferecida à comunidade enquanto projeto de extensão da Universidade do Estado de Santa Catarina. O desenho metodológico da pesquisa buscou documentar a aprendizagem das crianças, através de um conjunto articulado de coleta de dados: (1) observação e registro em vídeo de aulas ao longo do ano; (2) entrevistas semiestruturadas iniciais com as crianças; (3) entrevistas de estimulação de recordação com vídeos editado das observações, a partir dos quais as crianças analisaram e refletiram sobre suas produções colaborativamente; e (4) registros produzidos voluntariamente pelas crianças em diários individuais, produzidos para a pesquisa e chamados de cadernos de ideias de música. A análise dos dados foi dividida em duas categorias: a primeira discute os registros das crianças nos cadernos e como elas refletem e compartilham suas ideias de música a partir de conversas sobre esses apontamentos; e a segunda analisa as atividades realizadas na Oficina, visando compreender os movimentos dinâmicos acionados na sala de aula, especialmente nas atividades de composição musical. Os resultados revelam que ideias de música são compartilhadas e transformadas em sala de aula, em processos de negociação percebidos entre as crianças, enquanto trabalhavam colaborativamente, incluindo as professoras. A pesquisa ressalta também a importância de ouvir as crianças, valorizar sua perspectiva e proporcionar ambiente que possibilite o desenvolvimento de sua agência e a configuração de uma comunidade de aprendizado e prática musical na sala de aula. Sob a óptica do referencial da aprendizagem criativa, argumenta-se pela importância de conhecer as ideias de música das crianças para que a educação musical possa intervir de forma relevante e significativa, reconhecendo e valorizando os olhares das crianças sobre seus processos de aprendizagem musical.

The purpose of this study is to research what teachers at the leisure-time center think about the student influence and participation and how they facilitate this in the daily activities.  Previous research about influence and participation has been used to set the scene. To collect empirical data a qualitative method of interviews was used. Four interviews were made with teachers whose education and experience was quite different. The empirical findings were analyzed with the theories of children perspective, children’s perspective and Hart’s ladder of participation (1997). Children perspective and children’s perspective is used to understand if the teachers work is based on what they think is best for the students or on what the students want. The ladder of participation was used to analyze how the teachers facilitate opportunities for student to influence and participation. One finding is that the teachers think that influence and participation is important but that different factors prevent influence and participation from being a part of the everyday activities. One such factor is that group size and another is that teachers have other goals giving the students new experiences which might inhibit influence and participation. The results from the study are that the teachers think that it is important to look from the children´s perspective and to use the students’ thoughts and opinions but that the teachers more often are using the children perspective and therefore are using the teachers’ thoughts and opinions of what is right for the students rather than the students’ own opinions and feelings. Another finding is that the teachers know how to facilitate influence and participation and the positive effects from it, but that they have to work more with this perspective to fully reach its potential benefits. / Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemspersonalens syn på elevinflytande och delaktighet samt hur fritidshempersonalen möjliggör det i verksamheten. Den tidigare forskningen som användas i studien utgår från avhandlingar och rapporter kring elevinflytande och delaktighet. Empirin samlades in via en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personal i fritidshem, där utbildningen och erfarenheten av arbetet på fritidshemmet skilde sig mellan informanterna.  Det empiriska materialet analyserades med hjälp av barnperspektiv, barns perspektiv samt Harts delaktighetsstege. Barnperspektiv och barns perspektiv hjälper att förstå om pedagogerna utgår från elevernas eller de vuxnas åsikter och tankar. Harts delaktighetsstege användes för att analysera hur delaktighet och inflytande möjliggörs av pedagogerna.  Det framkom att pedagogerna anser att inflytandet och delaktigheten var viktiga på fritidshemmet, men att olika faktorer bidrog till att inflytande och delaktighet inte alltid går att genomföra. Gruppstorlekar och andra mål med verksamheten, som till exempel med att ge eleverna nya upptäcker upplevs begränsa möjligheten till elevinflytande och delaktighet. Resultatet är att pedagogerna anser att det var viktigt att se utifrån barns perspektiv och utgå från elevernas synvinkel, men att pedagogerna ofta använder ett barnperspektiv och utgår från vad de tycker är det bästa för eleverna. Det framkommer även att pedagogerna vet hur de kan möjliggöra inflytande och delaktighet och att de känner till dess positiva effekter men att pedagogerna inte alltid använder sig utav det.