Barn ska enligt FN:s barnkonvention ha rätt att bilda egna åsikter och fritt uttrycka dem i alla frågor som rör barnet, och dessa åsikter ska tas på allvar. Förståelsen av vad det innebär att ha ett barnperspektiv har ändrats på senare år och differentierats i två betydelser. Barnperspektiv syftar till att ta hänsyn till barns villkor och verka för barnens bästa och barns perspektiv innebär att barns åsikter och synsätt tas på allvar i planeringen. Flera studier har tidigare undersökt barns deltagande i olika planeringsprojekt och visat att barnen ofta endast är med på bild i projekt utan att ha något egentligt inflytande. I min uppsats undersöker jag ett dagsfärskt projekt för att se vilket sorts barnperspektiv som är mest framträdande. Då barnperspektivet går hand i hand med deltagande har jag arbetat fram ett mätverktyg utifrån tre olika delaktighetsstegar. Mätverktyget som jag döpt till Lunnergard’s Ladder of Participation har applicerats på min empiri för att kunna undersöka vilken nivå som projektet når upp till. Då barnperspektivet dels handlar om att få med barn, dels om att ta tillvara barns idéer så diskuteras svårigheten att åstadkomma detta. Här används egna intervjuer med barn som varit delaktiga i projektet. Resultatet av min fallstudie visar att projektet har en genuin touch men att det inte når upp till delaktighetsnivån där barnen lämnar egna åsikter. Studien visar således att den första betydelsen av barnperspektivet varit det mest framträdande.

Studiens syfte var att undersöka aspekter av elevdelaktighet i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter. Empiri till studien samlades in genom åtgärdsprogram och webbenkät. Intresse var att undersöka hur elevens delaktighet synliggjordes, vilka perspektiv på genomförda läs- och skrivutvecklande insatser som framkom samt vilka möjligheter och hinder som fanns i samband med elevens delaktighet i åtgärdsprogram. Studien hade en kvalitativ ansats. Graden av elevens delaktighet i åtgärdsprogram varierade. Elevens delaktighet i upprättande av åtgärdsprogram visades vara relativt hög. Den reella delaktigheten för eleven i upprättande av åtgärdsprogram synliggjordes dock inte. I utvärdering av åtgärdsprogram uppgavs i enkätsvar att elevdelaktigheten var hög medan åtgärdsprogram visade låg delaktighet. Elevens perspektiv på genomförda läs- och skrivutvecklande insatser både synliggjordes och inte synliggjordes enligt svar i enkät. I åtgärdsprogram synliggjordes elevens perspektiv angående genomförda läs- och skrivutvecklande insatser i mycket låg utsträckning. I resultat framgick både möjligheter och hinder med elevens delaktighet. Studiens resultat analyserades med hjälp av Harts delaktighetsstege och analysen visade att elevens delaktighet i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter placerades till största del på de lägre stegen.

Syftet med studien var att undersöka hur stor andel barn mellan 10–14 år som tydligt fått komma till tals samt hur deras utsagor uttrycks i de skriftliga domsluten vid överklagande av LVU till kammarrätten. En kategorisering av alla domslut från utvald kammarrätt gjordes för att sedan välja ut åtta av domsluten att granska kvalitativt utifrån Harts delaktighetsstege och barndomssociologi. Resultatet visade att barn i mindre än hälften av domsluten tydligt fått komma till tals och att barnets åsikt uttrycks i olika stor utsträckning i de skriftliga domsluten, dock framkommer inte barnets åsikter i avsnittet skäl för beslut i domslutet. Barn anses ofta i förhållande till vuxna inte vara tillräckligt mogna vilket kan medför att de inte får vara aktiva aktörer och att deras handlingsutrymme begränsas. Vuxna som arbetar med barn måste vara medvetna om den komplexitet som råder mellan barnets rätt till delaktighet och barnets bästa. / The aim of this study was to examine the proportion of children between ages 10-14 who clearly got to express themselves and how their views were expressed in written documents when appealing LVU to kammarrätten. A categorization of all judgments from a court were made, the eight were selected to examine qualitatively supported by Hart's ladder of participation and childhood sociology. The result showed that children in less than half of the judgements clearly got to express themselves and that the child's words were noted to varying degrees, however, in the section reasons for decision the child’s views were not included. Children are often not considered sufficiently mature in relation to adults, which means that they may not be active actors and that their room for maneuver is restricted. Adults working with children must be aware of the complexity between the child's right to participation and the child’s best interests.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på delaktighet i förskolan. Vi har även undersökt hur vuxnas makt kan påverka barnens delaktighet på förskolan. Media framställer ibland barns ökade makt och delaktighet som något negativt. Vi ville se hur barns delaktighet kan uppfattas av pedagoger och i vilka situationer delaktigheten syns på förskolan. Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer för att ta del av förskollärarnas erfarenheter. I studien använder vi oss av Steven Lukes (2008) maktteori och Harry Shiers (2001) delaktighetsstege och vill med hjälp av dem undersöka hur pedagogerna arbetar för att nå delaktighet på förskolan och om eventuellt maktaspekter kan påverka barns inflytande. I resultatet presenterar vi hur förskollärare skapar delaktighet utifrån den delaktighetsstege som Shiers lyfter fram, samt behandlar för- och nackdelar med delaktighet på förskolan. I förskolans läroplan står det att barnen på förskolan ska ges möjlighet till att påverka sin situation på förskolan och delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Resultatet kopplas även till Steven Lukes teori om maktens olika dimensioner. Resultatet visar att förskollärarna ser delaktighet som något positivt. De var dock alla eniga om att för mycket delaktighet inte är bra för barnen då det skapar oro och vilsenhet. Både tidigare forskning och våra informanter anser att barn mår bra av struktur och tydliga regler. Att ge barnen för många val passar inte alla och vi kan därför se att det är svårt att ge barn full delaktighet. Vi kan i vårt resultat se att förskollärare dagligen arbetar för att göra barnen delaktiga men vissa pedagoger menar att stora barngrupper och brist på personal inskränker på möjligheterna. Synen på delaktighet skiljer sig åt mellan olika pedagoger, men ledordet för att skapa delaktighet enligt pedagogerna har varit att lyssna på barnen / The purpose of this study is to investigate preschool teacher’s views of participation in preschool. We examined how adults' power can affect children's participation in preschool. Media produces sometimes children's increased power and empowerment as something negative. We wanted to see how children's participation can be perceived by preschool teachers and the situations in which participation can be seen at the preschool and we have assumed a qualitative approach in which we used interviews to take part in pre-school teachers' experiences. In this study, we use Steven Lukes (2008) power theori and Harry Shiers (2001) ladder of participation and used it to examine how preschool teachers are working to achieve participation in preschool and if any power aspects can affect children's influence. In the result we present how preschool fosters participation based on the needs of the ladder as Shier highlights, and discusses the pros and cons of participation in preschool. The preschool curriculum states that children in preschool should be given the opportunity to influence their situation at the preschool and participate in various forms of collaboration and decision making. The result is also coupled to Steven Lukes theory of power and the different dimensions. The result shows that preschool teachers see participation as something positive. However, they were all agreed that too much involvement is not good for children as it creates anxiety and disorientation. Both previous research and our informants believe that children thrive on structure and clear rules. To give children too many choices does not fit all and we can therefore see that it is difficult to give children full participation. We can from our results see that that the preschool teachers work daily to make the children involved but some educators argue that large groups of children and lack of staff restricts the possibilities. The view of participation differs among different teachers, but the key word for creating participation according to the educators has been to listen to the children

Abstract Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur barns delaktighet i förskolan möjliggörs. Fokus ligger på hur pedagoger beskriver vad delaktighet är samt hur de går tillväga för att möjliggöra delaktighet för de yngre barn som ännu inte kan eller väljer att uttrycka sig verbalt. Utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer kommer vi försöka identifiera olika faktorer som påverkar yngre barns möjligheter till delaktighet i förskolan. Teoretiska perspektiv som uppsatsens resultat och analys vilat på är Aspelin och Perssons (2011) beskrivning av relationell pedagogik samt Harts (1992) modell delaktighetsstegen. Teoretiska verktyg som använts är sam-varo och sam-verkan, direkt- och indirekt lärande samt deltagande och icke-deltagande. Den tidigare forskning som presenteras innefattar tre studier och ett forskningsprojekt. I vårt resultat framgår det att pedagogerna har en samstämmig syn kring begreppet delaktighet. Det handlar framförallt om att barnen enligt pedagogernas förståelse ska få vara med och bestämma vad de vill göra och vad som ska ske i förskolan. Pedagogers lyssnande på vad barnen uttrycker, såväl verbalt som kroppsligt, blir avgörande för vilken grad av delaktighet som barnen i förskolan ges. Vi har kommit fram till att de tre faktorerna kommunikation, miljö samt förhållningssätt är väsentliga för möjliggörandet av barns delaktighet. Pedagogerna beskriver att arbetet med barns delaktighet i huvudsak innebär att de är närvarande och lyssnar till vad barnen uttrycker. En ömsesidig relation ses som betydelsefull för att en god kommunikation ska bli möjlig och att denna kommunikation sedan kan möjliggöra barns delaktighet i förskolan. Nyckelord: Barns delaktighet, Delaktighetsstege, Förskola, Pedagog, Relationell pedagogik

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur förskollärare resonerar och diskuterar kring barns inflytande i förskolan. Förskolan är en viktig start i utbildningssystemet och har enligt läroplanen (rev.16) ett ansvar för att barnen ska utveckla demokratiska värderingar och att de ska få ett inflytande på förskolans arbetssätt och innehåll. Förskollärarna har enligt läroplanen ett ansvar för att barnen får ett faktiskt inflytande på verksamheten. I studien används Vygotskijs sociokulturella teori och Harts delaktighetsstege. Jag valde att göra undersökningen i form av semistrukturerade intervjuer med tre stycken förskollärare på tre olika förskolor, för att få en bild av hur vardagsmiljön påverkar förskolläraren. Min undersökning visar att förskollärarna anser sig ha möjlighet och tid för att diskutera och reflektera kring begreppet inflytande samt hur de kan utveckla arbetet med att påverka barns inflytande. De intervjuade förskollärarna menar att barnen får möjlighet att påverka sin och förskolans vardag. Viktiga utmaningar för förskolan kring att skapa en kontinuitet kring barns inflytande är personalomsättning, sjukdomar och ledigheter samt förändringar i barngruppen.Slutsatserna i min undersökning är att inflytande är ett begrepp som är känt hos de intervjuade förskollärarna och att de arbetar aktivt med att försöka skapa möjligheter för barns inflytande. Förskolan är medveten om de utmaningar som finns för att skapa inflytande. Förskollärarens roll och fokus kring reflektion och utveckling är en viktig fråga för att förskolans arbete kring barns inflytande ska kunna utvecklas i rätt riktning. Studiens resultat är likartade med tidigare forsknings resultat, vilket redovisas i studien.

Agenda 2030 vill öka jämställdheten för utsatta i samhället och vård- och omsorgsförvaltningen vid Uppsala kommun genomförde programmet full delaktighet 2017. Syftet med denna studie var att undersöka hur utbildningen full delaktighet påverkar personalens förhållningsätt och arbetssätt och hur deras arbetssätt uppfattas av brukarna. Frågeställningarna var om personalens förhållningssätt och arbetssätt har påverkats efter utbildning, hur brukarna uppfattar att personalens förhållningssätt påverkar deras vardag och om programmet full delaktighet har ökat kunskapen hos de professionella så att de kan stärka brukarnas delaktighet och självbestämmande enligt LSS (1993:387) bestämmelser om goda levnadsvillkor.  Det teoretiska perspektivet i studien är Arnsteins delaktighetstege samt SKR:s delaktighetstrappa som berör inkludering och exkludering i samhället. Valet av teoretiskt perspektiv och begrepp bidrar till förståelsen av full delaktighet och Uppsala kommuns arbete att erbjuda stöd och service till funktionshindrade så att de får en större social delaktighet i samhället.  I studien användes metodtriangulering med kvantitativ metod i form av enkäter samt kvalitativ metod i form av intervjuer. Datamaterialet bestod av 41 enkäter med brukare och personal som bearbetades statistiskt och kompletterades med fyra intervjuer, 2 med brukare och 2 med personal. Enkäten bestod av semistrukturerade frågor med öppna och slutna svarsalternativ, där respondenterna fick tolka delaktighetens betydelse. Resultatet visar att både personal och brukarna anser att full delaktighet är viktigt. Flertalet av brukarna menar att de blir lyssnade på men det finns undantag. Personalen som har genomfört utbildningen anser att den gav ny kunskap och fördjupning i arbetet. Studien indikerar på betydelsen av fortsatt arbete kring implementeringen av full delaktighet för alla i samhället.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om personals uppfattningar av och arbete med skolbloggen i en grundsärskola med inriktning ämnesområde. Studien synliggör mönster, metoder och förhållningssätt som främjar elever med medel, måttlig och grav utvecklingsstörning till delaktighet i producering av skolbloggar. Bakgrunden till studiens inriktning utgår från egna erfarenheter och diskussioner med kurskollegor kring skolbloggens syfte och betydelse för elever inom grundsärskola. Vidare grundar sig studien på litteratur, tidigare nationell, internationell forskning samt teoretiska begrepp om delaktighet. De teoretiska begreppen som var grund för studien var Harts (1992) delaktighetsstege samt Szönyi och Söderqvist Dunkers (2015) delaktighetsmodell. Studien byggdes upp utifrån från kvalitativa metoder och bildade sedan ett frågeformulär som respondenterna fyllde i. Studien visar att det finns svårigheter för elever inom särskolan med inriktning ämnesområden att bli inkluderade och delaktiga i skolbloggen. Svårigheterna genomsyrar de tre frågeställningarna och får stöd av litteratur och forskning som berör delaktighetens komplexitet för särskolan. Det som styr skolbloggarnas syfte, personalens etiska ställningstagande och elevernas faktiska medverkan för producering av skolbloggar är personalens individuella och gemensamma förutsättningar för att förstå relevansen i etik och makt gentemot elever. / The purpose of this study is to contribute with knowledge of about how teachers and other staff in the schools experience and use school blogs in classes where children has learning disabilities. The study clarifies patterns, methods and approaches which promotes the participation of students with different degrees of disability in the development of the school blog. The background for the study is based on my own experiences from working with children with disabilities and their school blogs and from discussions with university colleagues. Further impact of the study is based on literature, national and international science and theoretical concepts of participation. The theoretical concepts that were included in the study was Harts (1992) participation ladder and Szönyi and Söderqvist Dunkers (2015) participation model. The study contained a questionnaire that was developed to enable qualitative analyses. The result revealed that the pupils possibility to participate in the production of the school blogg was depending on the school workers ability to handle authority and ethics. The results and previous research also shows that school blogs needs to have support from the school administration so that schools has common prerequisites for school blogs. When common prerequisites was used pupils were more involved in the school blog development.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om metoden Signs-of-Safety kan öka barns delaktighet i barnutredningar gjorda av socialsekreterare. Frågeställningar är: - Hur reflekterar socialsekreterare som använder respektive inte använder Signs-of- Safety kring barns delaktighet i utredningar? Samt: - Varierar graden av delaktighet hos barn mellan utredningar där Signs-of-Safety används jämfört med utredningar där metoden inte används? Vi genomförde två stycken fokusgruppintervjuer med totalt tio socialsekreterare som arbetar med utredningar inom socialtjänsten, samt analyserade sju utredningar varav fyra var skrivna i en kommun som använde sig av Sign-of-Safety. De resterande tre utredningarna var skrivna i en kommun där de inte använde Signs-of-Safety. Teoretisk utgångspunkt var socialkonstruktivism. Det fanns en stor enighet bland socialsekreterarna om att det är viktigt att barn görs delaktiga. Analysen av både intervjuer och utredningar gjordes utifrån Harts delaktighetsstege samt socialkontruktivism och visade att metoden Signs-of-Safety inte verkade öka barns delaktighet, men att metoden tydliggjorde delaktigheten. / The purpose of this qualitative study was to get an insight in if the method Signs-of- Safety might improve childrens’ participation in investigations concerning themselves. Our research questions were; How do social workers who use or do not use Signs-of- Safety reflect on children's involvement in investigations? and; Is there accordingly to the social workers a variation in the degree of participation among children in investigations where Signs-of-Safety is used compared to investigations where the method is not used? Two focus group interviews in two different municipalities, one where Signs-of-Safety had been used and one where the method not had been used, were performed. The interviews and four written investigations i each work group were analysed by using Hart´s participation ladder and social constructivism. The result showed that all our informants regarded childrens’ participation as important. No differences in the degree of participation of the children could be identified.

The purpose of this study is to research what teachers at the leisure-time center think about the student influence and participation and how they facilitate this in the daily activities.  Previous research about influence and participation has been used to set the scene. To collect empirical data a qualitative method of interviews was used. Four interviews were made with teachers whose education and experience was quite different. The empirical findings were analyzed with the theories of children perspective, children’s perspective and Hart’s ladder of participation (1997). Children perspective and children’s perspective is used to understand if the teachers work is based on what they think is best for the students or on what the students want. The ladder of participation was used to analyze how the teachers facilitate opportunities for student to influence and participation. One finding is that the teachers think that influence and participation is important but that different factors prevent influence and participation from being a part of the everyday activities. One such factor is that group size and another is that teachers have other goals giving the students new experiences which might inhibit influence and participation. The results from the study are that the teachers think that it is important to look from the children´s perspective and to use the students’ thoughts and opinions but that the teachers more often are using the children perspective and therefore are using the teachers’ thoughts and opinions of what is right for the students rather than the students’ own opinions and feelings. Another finding is that the teachers know how to facilitate influence and participation and the positive effects from it, but that they have to work more with this perspective to fully reach its potential benefits. / Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemspersonalens syn på elevinflytande och delaktighet samt hur fritidshempersonalen möjliggör det i verksamheten. Den tidigare forskningen som användas i studien utgår från avhandlingar och rapporter kring elevinflytande och delaktighet. Empirin samlades in via en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personal i fritidshem, där utbildningen och erfarenheten av arbetet på fritidshemmet skilde sig mellan informanterna.  Det empiriska materialet analyserades med hjälp av barnperspektiv, barns perspektiv samt Harts delaktighetsstege. Barnperspektiv och barns perspektiv hjälper att förstå om pedagogerna utgår från elevernas eller de vuxnas åsikter och tankar. Harts delaktighetsstege användes för att analysera hur delaktighet och inflytande möjliggörs av pedagogerna.  Det framkom att pedagogerna anser att inflytandet och delaktigheten var viktiga på fritidshemmet, men att olika faktorer bidrog till att inflytande och delaktighet inte alltid går att genomföra. Gruppstorlekar och andra mål med verksamheten, som till exempel med att ge eleverna nya upptäcker upplevs begränsa möjligheten till elevinflytande och delaktighet. Resultatet är att pedagogerna anser att det var viktigt att se utifrån barns perspektiv och utgå från elevernas synvinkel, men att pedagogerna ofta använder ett barnperspektiv och utgår från vad de tycker är det bästa för eleverna. Det framkommer även att pedagogerna vet hur de kan möjliggöra inflytande och delaktighet och att de känner till dess positiva effekter men att pedagogerna inte alltid använder sig utav det.