Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan. I diskussionen framkommer att det är antropocentriska ideologier somligger till grund för KRAV och icke-antropocentriska ideologier som ligger bakom Djurens Rätt. Dessa kombineras sedan med ett feministiskt perspektiv för att utveckla diskussionen ytterligare. Slutsatser som dras är att KRAV och Djurens Rätt strävar efter samma sak, nämligen en god djurvälfärd, problematiken ligger i de bakomliggande ideologierna. En icke-antropocentrisk ideologi kan inte godta att djur dödas för mänskliga syften, men enligt antropocentrismen finns djuren till för människans nytta och rättfärdigar detta, vilket starkt antyder att de inte kan kombineras. Genom att lägga till det feministiska perspektivet finns dock möjligheten att sträva efter samexistens, där djur och människor lever jämte varandra på samma villkor. Det är inte en lösning, men det kan öppna upp för nya sätt att betrakta hur människor kan göra djurvälfärd till en naturlig del av att vara vid liv.

The aim of the project is to obtain a deeper understanding of how cattle in late pregnancy are affected by transportation and calving during transport or in unsuitable lairage systems at the slaughterhouse. Also, the effect on the calf, whether it is in the womb or after calving, will be investigated.   The cattle are in late pregnancy when 90% of the gestation period has passed and during that period they should not be transported. However, veterinarians at the slaughterhouses in Sweden sometimes find fully grown calves in the womb of cattle. Between 1 January 2013 and 1 March 2016 veterinarians informed the county administrative boards about 353 fully grown calves in cattle, which should not been allowed to be transported. Most of the calves probably would have survived if they were born under normal circumstances in a peaceful and safe environment.   Cattle in late pregnancy are exposed to great physical and mental stress during transportation, which leads to poor animal welfare. The stress they experience can lead to an abortion of the fetus. If calving occurs during transportation or at the slaughterhouse, there is a risk for both cow and calf to obtain serious physical and mental damage. / Syftet med examensarbetet är att erhålla en djupare förståelse för hur högdräktiga nötkreatur påverkas av transport och eventuell kalvning i olämpliga system samt hur kalven påverkas av situationen, vare sig det är i livmodern eller efter kalvning. Nötkreaturen räknas som högdräktiga då 90 % av dräktigheten har passerat, vilket inträffar då det är 28 dagar kvar till beräknad kalvning. Det förekommer dock att Livsmedelsverkets veterinärer ibland finner fullgångna foster i moderdjur som inkommer till Sveriges slakterier. Mellan den 1 januari 2013 och 1 mars 2016 har veterinärerna underrättat länsstyrelserna om 353 möjliga fall av fullvuxna kalvar som troligtvis hade klarat sig om de hade förlösts under normala omständigheter i en lugn och trygg miljö.       Högdräktiga nötkreatur utsätts för stora fysiska påfrestningar och omfattande stress i samband med transport vilket leder till dålig djurvälfärd. Hon är stor, tung och klumpig vilket gör att hon tar mer plats i transporten och har problem med att hålla balansen. Stressen som kon utsätts för kan bidra till att kon aborterar fostret. Om kalvning sker ombord på transportfordonet eller på slakteriet riskerar både ko och kalv att utsättas för allvarliga fysiska och psykiska skador. Kalven kan utsättas för skador då transporten inte är anpassad till kalvar och det finns andra nötkreatur ombord. Kalven kan även utsättas för värmestress samt köld och infektioner som kan leda till död.

Konsumtionen och produktionen av slaktkyckling ökar både i Sverige och övriga världen. Majoriteten av produktionssystemen är likvärdiga och dessa består av storskaliga system med snabbväxande raser. Förekomsten av produktionssjukdomar varierar världen över och detsamma gäller för medicinering och antibiotikaanvändning. I Sverige finns fyra olika typer av kycklingproduktioner: konventionell, ekologisk enligt EU:s förordning för ekologisk produktion, KRAV-certifierad och konventionell certifierad enligt Svensk Sigills. Sverige anses som ett land som en av de bästa gällande djurskyddslagar- och regler. Dock förekommer brister även i Sverige och den svenska kycklingproduktionen kan behöva förändringar för att öka djurvälfärden. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur djurvälfärden kan förbättras i svensk kycklingproduktion och se över vilka förändringar som behövs. Metoderna som användes i studien var kvalitativa intervjuer och litteratursökningar. Fem personer intervjuades och dessa var forskare och veterinärer på Svensk Fågel, Svensk Sigill och vid olika institutioner på SLU. Litteratursökningen genomfördes under två veckor och gav 12 stycken artiklar. Resultatet från intervjuerna visade att intervjupersonerna hade likvärdiga resonemang för djurvälfärd i många av intervjufrågorna. Några av de viktigaste problemområden som rör djurvälfärd är snabbväxande kycklinghybrider, förekomst av ben- och fotskador, dödlighet i kycklingflockar, transport till slakt och användning av antiparasitära medel. Vad som även kom upp under intervjuerna var konsumenters syn på djurvälfärd. Man menade att konsumenter förespråkar och föredrar en god djurvälfärd, dock att de inte är beredda att betala priset för en bättre djurvälfärd. Slutsatserna som kan dras är att ett flertal områden inom djurvälfärd i kycklingproduktion behöver förbättras och den främsta är att fler långsamväxande hybrider bör börja produceras i Sverige.

Veterinärer och annan djurhälsovårdspersonal omfattas av djurskyddslagen (2018:1192), och ska i enlighet med dess 8 kap. 18 § göra en anmälan till kontrollmyndigheten vid misstanke om att djur inte hålls eller sköts efter djurskyddslagen. Det saknas konkreta data på i vilken utsträckning detta görs av veterinärer, och om veterinärer väljer att inte anmäla bristande djurskydd.  En onlineenkät spreds till Sveriges veterinärer via sociala medier, Sveriges Veterinärförbund, Veterinärmagazinet samt landets stora djursjukhus, med 10 frågor om deras erfarenheter om anmälningar av djurskyddsfall. Det kom in 366 svar. Resultaten visar att nästan 76 % av de som svarade hade någon gång anmält en djurägare till Länsstyrelsen, och den vanligaste anledningen till anmälan var vanvård eller bristande veterinärvård (71 %). Det visade sig också att hela 70 % av respondenterna hade någon gång låtit bli att anmäla ett djurskyddsfall, men i efterhand känt att de borde ha gjort det.   De vanligaste anledningarna till att en veterinär inte har anmält djurhållaren är risken att de inte kommer att återvända till veterinär, avsaknaden av rutiner och stöd på arbetsplatsen, rädslan för personliga hot samt hot mot yrket och arbetsplatsen samt osäkerhet på vad som klassas som djurskyddsfall. Studien visade också att mer utbildning önskas av 60 % av respondenterna, samt att det finns brister i anmälningsprocessen och förtroendet för länsstyrelsen.  Studien visar att mer forskning i ämnet behövs, inklusive att undersöka närmare hur länsstyrelsen och veterinärer kan arbeta mer effektivt tillsammans för att uppnå ett bättre djurskydd i Sverige. / Veterinarians and other animal health personnel, such as veterinary nurses, are in accordance with 8 kap. 18 § Animal Welfare Act (2018:1192) obligated to report any animal cruelty to the County Administrative Board. There are gaps in knowledge and data concerning to what extent animal cruelty cases are reported among Swedish veterinarians, or when and why they would choose to not report. This study was performed with an online survey that was sent out to veterinarians in Sweden via social media platforms, the Swedish Veterinary Association, the Swedish veterinary journal Veterinärmagazinet and through emails to the country’s large animal hospitals The survey received 366 responses.  The results show that almost 76 % of the participants had reported animal cruelty or animal neglect cases at least one. The most common reason was neglect (71 %). It also revealed that 70 % of the respondents had opted to not report a case, even though they later considered they should have.  The most common reasons for not reporting animal cruelty cases were risk of the owner not returning to veterinary care, the lack of routines or support for reporting animal cruelty cases in the workplace, the fear of personal threat or threat to the profession as well as being unsure of what counted as an animal cruelty case. The study also showed that there is a need and wish for more education in the field as well as identified difficulties in the reporting process and the trust in  the County Administrative board. Further research is recommended including how veterinarians and the County Administrative Board can work better together to aim for better animal welfare.

No description available.

Psittacines and reptiles are exotic animals that are difficult to care for and it requires extra knowledge to make a correct assessment of their wellbeing. An animal welfare inspector, with an education in general animal welfare, may not have a deep enough knowledge of exotic animals to do a proper assessment of the animal’s general condition and its environment. In this paper it was therefore examined if animal welfare inspectors have enough knowledge to do a satisfying inspection of establishments working with selling of exotic animals. A literature study was used to examine difficulties with each species. A survey was sent to chosen county administrations to get information of existing educations/knowledge and pet shops were interviewed to see how the inspectors’ knowledge is perceived. This is done to make an estimation of the demand for this knowledge in big and small counties and how the demand is met. This paper came to the conclusion that even though the county administration may not have this specific knowledge, pet shops felt it was enough to do their job. They did in some cases feel it would be desirable to get more guidance and advices from them. The county administrations also have a clear plan for how to handle cases where expert knowledge, that they may not possess, is needed. / Exotiska djur i Sverige utgörs oftast av reptiler och färggranna fåglar från andra delar av jorden. Detta gör att deras behov och beteende skiljer sig från de mer vanliga sällskapsdjuren.De är svåra att undersöka och har högre krav på en, för dem, naturlig miljö. Då de ursprungligen kommer från andra delar av jorden har de andra krav på de abiotiska faktorerna, som till exempel temperatur och fuktighet. Då dessa krav och behov kan variera stort mellan olika arter krävs det en fördjupad kunskap för att garantera en god miljö för respektive djur. Samma kunskap behövs av djurskyddsinspektören för att kontrollera att dessa behov tillgodoses. En litteraturstudie utfördes för att ta reda på hur exotiska djurs behov och beteende skiljer sig från vanliga sällskapsdjur och vilka problem som kan uppstå vid dålig djurhållning. Fyra länsstyrelser valdes ut och fick svara på en enkät med frågor om utbildning/kunskap och hur de hanterade ärenden med exotiska djur. Djurbutiker med försäljning av exotiska djur i valda län ringdes upp och frågades om hur de uppfattat inspektörerna vid kontroll. Resultatet visade att djurbutikerna tyckte att djurskyddsinspektörernas kunskap om exotiska djur var tillräcklig för att kunna göra kontroller. Det fanns dock en önskan om en högre kunskap för en bättre kommunikation och rådgivning för att få hjälp att skapa en välfärd utöver det lagen kräver. Resultaten visade också en skillnad i hur djurbutikerna uppfattade inspektörens syfte med tillsynen. Alla län hade en välgenomtänkt plan för hur de hanterar fall där extra kunskap behövs. En slutsats som framkom under arbetet var att länsstyrelsen bör utveckla sitt existerande register för att lättare kunna kolla vilka arter som finns i olika djurbutiker och hur många anmälningar det kommit in angående vissa djurslag och arter. Detta skulle det göra det lättare att göra riktade kontroller med en inspektör med rätt kunskap.

Self-awareness is a complex of abilities where empathy, theory of mind (ToM) and episodic memory are attributed to a higher level. Developed for demonstrating mirror self-recognition (MSR) in chimpanzees, mirror mark test has later been commonly used to demonstrate self-awareness in animals. Self-awareness is vital in issues about animal welfare, therefore examining methods of measurement for self-awareness is relevant for improving our understanding of this welfare. Pigs make suitable candidates by representing a species of great economic importance and because knowledge about how animals experience their life and their welfare has great ethical relevance. Consequently, the aim of this study is to illustrate self-awareness in animals and methods of measurement for this, using pigs as an illustrative example. To accomplish this research was conducted using Web of Science. When mirror mark test was applied on cleaner wrasse it was concluded that it passed the test but its relation to self-awareness and ToM was denied. In Pigs knowledge about the MSR is lacking, however they have showed more complex abilities like episodic-like memory and tactical deception, the latter being related to ToM. Cleaner wrasse here represents a species possessing a morphological disability in the mirror mark test, contributing to interpretation difficulties of its demonstrated behavior. Consequently, using the test as a standardized test for self-awareness is being questioned. A gradual perspective on self-awareness can entail better knowledge about which cognitive abilities are shared among species and possibly contribute to more justifiable assessments concerning the welfare of pigs and other farm animals.

Solidaritet med djur är en av hörnstenarna i Miljöpartiets gröna ideologi och partiet uppfattas ofta som mer djurvänligt än andra riksdagspartier. Den här uppsatsen analyserar hur partiets djursyn artikuleras utifrån tre diskurser: djurskydd, ekologism och djurrätt. Uppsatsen har också ett kritiskt djurrättsligt perspektiv och intresserar sig för vilka möjligheter och hinder för djurens frigörelse som finns i partiets djurpolitik. Slutsatsen är att djurskyddsdiskursen är dominerande i Miljöpartiet men att partiet problematiserar dagens djurskyddslagstiftning och vill se ett ”verkligt djurskydd”. Det finns också en tendens till att djurskyddsdiskursen i kombination med den ekologiska diskursen håller tillbaka djurrättsdiskursen som är i det närmaste osynlig. I en avslutande reflektion föreslås att djurrättsrörelsen ska bli tydligare i sin kritik mot Miljöpartiets och samtidens intresse för närproducerat, kravmärkt och ekologiskt kött, samt att ekologismens djursyn behöver utmanas i högre grad. / Animal solidarity constitutes one of the cornerstones of the Green Party's ideology, and the party is often perceived as more animal friendly than other parties in the Swedish parliament. This thesis analyzes how the Green Party's perspective on animals are articulated through three discourses: animal welfare, ecology, and animal rights. Furthermore, the thesis utilizes a critical perspective and tries to discern opportunities and obstacles for animal liberation within the party's animal politics. The conclusion is that the animal welfare discourse is the dominating perspective within the Green Party, but also that the party problematizes the current animal welfare in their strive for "real animal welfare". There is also a tendency for the animal welfare discourse, combined with the ecology discourse, to obscure the animal rights discourse, the latter being more or less invisible. In a final reflection it is suggested that the animal rights movement should be more explicit regarding its criticism against the Green Party's and the contemporary's interest in local produce, KRAV-labeling, and organic meat, as well as the need to challenge the animal views of ecology to a greater extent.

Köp av djur avviker i väsentliga delar från andra köp och därmed finns det behov av särreglering. Detta tillsammans med ett ökat behov av konsumentskydd har resulterat i den nya konsumentköplagen (2022:260). Syftet med arbetet har varit att redogöra för de nya särregleringarna som behandlar fel på varan gällande djurköp i Sverige. Metoden som använts är den rättsdogmatiska som utreder gällande rätt tillsammans med den juridiska metoden. Arbetet har framställt att ett behov av dessa regler har funnits, däremot finns det många brister med dessa. Det finns bland annat svårigheter gällande presumtionstiden, förbättrad djurvälfärd och ett sänkt konsumentskydd. Sammanfattningsvis visar resultatet att det i dagsläget utan praxis och doktrin troligtvis inte kommer resultera i några särskilt stora förändringar eller förbättringar inom området.

Animal welfare is a topic subjected to great controversy, mostly within moral philosophy. The moral issue of human behaviour is often dealt with, alongside whether nonhuman animals are eligible certain rights. In our world, how humans behave towards nonhuman animals have fallen into something of political oblivion, which is the departure-point for this research. The essay’s discourse surrounds nonhuman animals’ political and moral status in Sweden, with the aim of drawing conclusions regarding whether they can be said to possess it. This is done through an analysis of ideas, using dimensions as tools, problematizing the Swedish parliamentary parties' views on animal welfare. A better understanding for nonhuman animals’ situation in Sweden has been provided, showing that there is no animal rights mentality tangible, while speciesist and utilitarian attitudes towards nonhuman animals dominate. The analysis show that nonhuman animals in Sweden possess moral status, as the parties agree that nonhuman animals should be spared from unnecessary suffering, and their welfare seems to count in its own right. However, human interests tend to take precedence in most cases, and in the end, nonhuman animals cannot be considered to possess any political status, despite their unmistakable presence in our society.