The aim of the project is to obtain a deeper understanding of how cattle in late pregnancy are affected by transportation and calving during transport or in unsuitable lairage systems at the slaughterhouse. Also, the effect on the calf, whether it is in the womb or after calving, will be investigated.   The cattle are in late pregnancy when 90% of the gestation period has passed and during that period they should not be transported. However, veterinarians at the slaughterhouses in Sweden sometimes find fully grown calves in the womb of cattle. Between 1 January 2013 and 1 March 2016 veterinarians informed the county administrative boards about 353 fully grown calves in cattle, which should not been allowed to be transported. Most of the calves probably would have survived if they were born under normal circumstances in a peaceful and safe environment.   Cattle in late pregnancy are exposed to great physical and mental stress during transportation, which leads to poor animal welfare. The stress they experience can lead to an abortion of the fetus. If calving occurs during transportation or at the slaughterhouse, there is a risk for both cow and calf to obtain serious physical and mental damage. / Syftet med examensarbetet är att erhålla en djupare förståelse för hur högdräktiga nötkreatur påverkas av transport och eventuell kalvning i olämpliga system samt hur kalven påverkas av situationen, vare sig det är i livmodern eller efter kalvning. Nötkreaturen räknas som högdräktiga då 90 % av dräktigheten har passerat, vilket inträffar då det är 28 dagar kvar till beräknad kalvning. Det förekommer dock att Livsmedelsverkets veterinärer ibland finner fullgångna foster i moderdjur som inkommer till Sveriges slakterier. Mellan den 1 januari 2013 och 1 mars 2016 har veterinärerna underrättat länsstyrelserna om 353 möjliga fall av fullvuxna kalvar som troligtvis hade klarat sig om de hade förlösts under normala omständigheter i en lugn och trygg miljö.       Högdräktiga nötkreatur utsätts för stora fysiska påfrestningar och omfattande stress i samband med transport vilket leder till dålig djurvälfärd. Hon är stor, tung och klumpig vilket gör att hon tar mer plats i transporten och har problem med att hålla balansen. Stressen som kon utsätts för kan bidra till att kon aborterar fostret. Om kalvning sker ombord på transportfordonet eller på slakteriet riskerar både ko och kalv att utsättas för allvarliga fysiska och psykiska skador. Kalven kan utsättas för skador då transporten inte är anpassad till kalvar och det finns andra nötkreatur ombord. Kalven kan även utsättas för värmestress samt köld och infektioner som kan leda till död.

Mass balance processes in glaciers are important for determining the growth or retreat of ice. Calving, the mechanical breakage of ice bergs from a glacier front, is a poorly understood phenomenon. This process has great importance to the mass balance of many glaciers, for example on Antarctica and in the Arctic. A recent paper by Åström et al. (2014) compare calving fronts to Self-Organized Critical (SOC) systems, especially the Abelian sand pile model, meaning that the calving front will stay at a critical state at all times. Fluctuations in external conditions will cause the glacier front to either retreat or advance. The calving frequency and size distribution of Tunabreen, a tidewater glacier in Svalbard, was studied during August and September, 2014, with the use of a time-lapse camera set up in front of the calving front. An 11-day period is studied in detail and compared to certain external factors, i.e. tide, air temperature, humidity, atmospheric pressure, wind speed and wind direction. The results are also compared to the relationships found by Åström et al. (2014). The results vary: tide relationships are found as the amplitude reaches above 1 meter, but seize to correlate as the tide falls off. Temperature trends are found for certain periods, but are of low credibility. Humidity, atmospheric pressure, wind speed and wind direction show low to no correlation with the calving size distribution. Fragment size distribution and calving rates show good correlation with the results from Åström et al. (2014). This helps to confirm the theory of SOC applied to calving fronts. Time-lapse photography is deemed as a good way to observe calving fronts, but have certain problems which are mostly related to the weather. Longer time periods would be needed to find better long term relationships between external conditions and calving frequencies, but data is hard to acquire and time consuming to process. The theory of SOC applied to calving fronts is promising and opens up new discussions for the research community. / Massbalansprocesser för glaciärer är viktiga för att bestämma om isen drar sig tillbaka eller avancerar. Den mekaniska brytningen av isberg från glaciärer kallas kalvning. Kalvning är väldigt viktig för ett flertal glaciärers massbalans, exempelvis för landisen på Antarktis och glaciärer i Arktis. Ny forskning visar att kalvande glaciärfronter alltid försöker befinna sig i ett kritiskt läge, liknande ett så kallat Self-Organized Critical (SOC) system. Detta kan liknas vid hur en sandhög försöker befinna sig vid sin kritiska sluttningsvinkel när ett konstant flöde av sandkorn adderas. Adderandet av sandkorn kan jämföras med hur externa förhållanden, så som temperatur och tidvatten, ändras. När dessa värden ändras med tid så kommer fronten kalva, mycket likt hur sandhögen rasar när sandkorn tillförs. Externa förhållanden kommer alltså styra om glaciären kalvar eller inte, och när.En time-lapse-kamera installerades framför Tunabreen, en tidvatten glaciär på Svalbard, under Augusti-September, 2014. Bilderna över Tunabreens kalvningsfront, som varade över en 11-dagars period, användes för att ta ut varje enskild kalvingshändelse. Denna data jämfördes sedan med tidvatten, temperatur, luftfuktighet, atmosfäriskt tryck, vindhastighet och vindriktning. Resultaten jämfördes även med de förhållanden som visades i den nya studien som beskrevs tidigare.Resultaten är blandade. När tidvattnets amplitud var större än 1 meter så följer kalvningen tidvattnets mönster, men detta avtar när amplituden är mindre. Temperaturen visar viss korrelation, men endast för kortare perioder. Då temperaturens förhållande till kalvningen inte följer under de högsta och lägsta värden som fanns så bedöms temperaturen ha låg trovärdighet som kontrollerande faktor. Luftfuktighet, atmosfäriskt tryck, vindhastighet och vindriktning visar låg, till ingen, korrelation med kalvning. Storleksfördelningen av fragment och kalvningshastigheten har god korrelation med forskningen kring SOC, resultaten hjälper till att bekräfta denna teori. Time-lapse-fotografi bedöms som en bra metod för att observera kalvningsfronter, men har ett flertal problem som relaterar till det lokala vädret.Längre tidsperioder behövs för att bedöma om förhållanden stämmer på lång sikt. Data är svår att förvärva och tidskrävande att behandla. SOC stämmer bra in på kalvningsfronter vilket öppnar upp nya diskussioner inom forskningsvärlden.