Studien har fokus på barns perspektiv och syftet med studien är att undersöka vad ett levande djur bidrar med i en undervisningssituation för äldre förskolebarn. Metoden som används i studien är observation av en undervisningsaktivitet med en efterföljande semistrukturerad gruppintervju. I aktiviteten och gruppintervjun deltog 4 barn från en förskola i en liten kommun i Mellansverige. I undervisningsaktiviteten deltog också ett levande djur i form av en afrikansk jättelandsnäcka. Vår insamlade data analyserades genom tematisk analys i sex steg och kategoriserades. Resultatet redovisas med hjälp av figurer på de olika kategorierna. Resultatet som har framkommit är att levande djur väcker en större nyfikenhet hos barnen än vad ett leksaksdjur gör. Det levande djuret gör att barnen upplever en lustfylldhet. Nyfikenheten genererar i att intresset väcks hos barnen och ett lärande sker. Data visar också på att barnen förknippar ett leksaksdjur med lek. Till skillnad mot det levande djuret som barnen fick vara väldigt försiktiga med så kunde de kasta och busa med leksaksdjuret. Tillsammans med det levande djuret skapades mer kunskap hos barnen jämfört med leksaksdjuret. Utifrån resultatet rekommenderas att arbeta med levande djur i förskolan där barnens intresse och nyfikenhet ska leda vägen till ett lustfyllt lärande. / The focus for this study is children's perspectives and the purpose of the study is to investigate what a living animal contributes to a teaching situation for older preschool children. The method used in the study is observation of a teaching activity and with a subsequent semi-structured group interview. The activity and the group interview were attended by 4 children from a preschool in a small municipality in Central Sweden. In the teaching activity a living animal also participated in the form of an African giant land snail. Our collected data were analyzed by thematic analysis in six steps and was categorized. The results are reported using figures in the various categories. The result that has emerged is that living animals arouse a greater curiosity in children than the toy animal does. The living animal makes the children experience pleasurability. Curiosity generates in that the interest is aroused in the children and a learning can take place. Data also show that children associate a toy animal with play. Unlike the living animal that the children had to be very careful with, they could throw and tease with the toy animal. Together with the living animal, more knowledge was created in the children compared to the toy animal. Based on the results, it is recommended to work with living animals in preschool where the children's interest and curiosity should lead the way to an enjoyable learning.

Köp av djur avviker i väsentliga delar från andra köp och därmed finns det behov av särreglering. Detta tillsammans med ett ökat behov av konsumentskydd har resulterat i den nya konsumentköplagen (2022:260). Syftet med arbetet har varit att redogöra för de nya särregleringarna som behandlar fel på varan gällande djurköp i Sverige. Metoden som använts är den rättsdogmatiska som utreder gällande rätt tillsammans med den juridiska metoden. Arbetet har framställt att ett behov av dessa regler har funnits, däremot finns det många brister med dessa. Det finns bland annat svårigheter gällande presumtionstiden, förbättrad djurvälfärd och ett sänkt konsumentskydd. Sammanfattningsvis visar resultatet att det i dagsläget utan praxis och doktrin troligtvis inte kommer resultera i några särskilt stora förändringar eller förbättringar inom området.

Sammanfattning Begagnade varor har under flera år kunnat säljas med förbehållet “befintligt skick”. Förbehållet utgör en felbestämmelse som möjliggör för näringsidkaren att genom en generellfriskrivning undgå ansvar för fel som varan kan förväntas besitta. Den 1 maj 2022 trädde dennuvarande konsumentköplagen (2022:260) ikraft, i vilken förbehållet “befintligt skick” ej längre kan tillämpas vid försäljning av begagnade varor. Den nuvarande konsumentköplagen grundar sig i Varudirektiv 2019/771, vilket leder till en mer enhetlig reglering inom EU. Varudirektivet har skapats för att förstärka konsumentens skydd gentemot den, i mångaavseenden, överlägsne näringsidkaren. I samband med införlivandet av den nuvarande konsumentköplagen och slopandet av förbehållet “befintligt skick”, har även andra felregleringar fått en omfattande revidering. Dessutom har försäljningen av levande djur fått en egen särreglering vad gäller fel. Ändringarna i den nuvarande konsumentköplagen har diskuterats i stor utsträckning. Flera av de som medverkade till utformningen av lagen har varit av olika uppfattningar. Slopandet av förbehållet har enligt vår mening lett till ett förstärkt konsumentskydd, eftersom den nuvarande konsumentköplagen ställer högre krav på varan för att den ej ska anses vara behäftad med fel. Det grundar sig i de subjektiva och objektiva kraven som implementerats från Varudirektivet in i svensk lagstiftning. Uppsatsen berör även områden som har ett starkt samband med förbehållet “befintligt skick”. Bland annat har den omvända bevisbördan diskuterats, eftersom den har väckt flera näringsidkares och andra aktörers uppmärksamhet efter att perioden för den omvända bevisbördan har fyrdubblats i den nuvarande konsumentköplagen. Sammantaget medför den nuvarande konsumentköplagen förändringar som avsevärt påverkar konsumentens köp och näringsidkarens näringsverksamhet. Förändringarna har främjat ett starkt konsumentskydd, men enligt vår mening kan balansen mellan konsumentens och näringsidkarens intressen i vissa avseenden ifrågasättas.