No description available.

Grisen var en viktig del av kosten för delar av befolkningen i Egypten från den för-Dynastiska perioden och framåt. Trots omfattande benfynd är grisen sällan avbildad eller noterad i egyptisk ikonografi eller litteratur. Den här studien har som mål att beskriva varför grisen sällan var avbildad eller nedtecknad under den Dynastiska perioden från det Gamla Riket fram till det Nya Riket. Det finns flera teorier som beskriver varför grisen är sällan förekommande i bild och skrift från tidsperioden, främst ekonomiska, sociala och kulturella. Dessa teorier beskrivs och analyseras i uppsatsen. Källorna består av tidigare forskning och utgrävningsrapporter: Fynden är i huvudsak gjorda i bosättningar för arbetarklassen. Ett fåtal egyptiska texter och avbildningar med relevans för grisar kommer också att analyseras. Fynd från bosättningar indikerar att grisen var en viktig källa till protein i de byar som dominerades av hantverkare och bönder. Teorier som bygger på att det fanns religiösa eller kulturella tabun mot grisen har knappast stöd av fynd eller andra ursprungliga källor. Istället indikerar frånvaron av grisen i tidens litteratur och andra avbildningar att den hade ett begränsat ekonomiskt värde för den styrande klassen. Det torde vara det huvudsakliga skälet till varför man inte ansåg grisen vara värdig eller relevant att avbilda.

No description available.

Self-awareness is a complex of abilities where empathy, theory of mind (ToM) and episodic memory are attributed to a higher level. Developed for demonstrating mirror self-recognition (MSR) in chimpanzees, mirror mark test has later been commonly used to demonstrate self-awareness in animals. Self-awareness is vital in issues about animal welfare, therefore examining methods of measurement for self-awareness is relevant for improving our understanding of this welfare. Pigs make suitable candidates by representing a species of great economic importance and because knowledge about how animals experience their life and their welfare has great ethical relevance. Consequently, the aim of this study is to illustrate self-awareness in animals and methods of measurement for this, using pigs as an illustrative example. To accomplish this research was conducted using Web of Science. When mirror mark test was applied on cleaner wrasse it was concluded that it passed the test but its relation to self-awareness and ToM was denied. In Pigs knowledge about the MSR is lacking, however they have showed more complex abilities like episodic-like memory and tactical deception, the latter being related to ToM. Cleaner wrasse here represents a species possessing a morphological disability in the mirror mark test, contributing to interpretation difficulties of its demonstrated behavior. Consequently, using the test as a standardized test for self-awareness is being questioned. A gradual perspective on self-awareness can entail better knowledge about which cognitive abilities are shared among species and possibly contribute to more justifiable assessments concerning the welfare of pigs and other farm animals.

Hos grisar finner man flera stereotypiska beteenden, som rörbitning och svansbitning. Dessa beteenden är relativt vanliga hos grisar. En miljöberikning definieras som förbättring av ett djurs välfärd, både psykologisk och fysiologiskt, genom förändringar hos djurets omgivning. Denna studie har undersökt om miljöberikningar kan minska stereotypiska beteenden hos grisar. De två olika miljöberikningar som har använts är en jutesäck fylld med halm och en Jolly Ball™. De tre stereotypiska beteendena som studerades var rörbitning, svansbitning och bukmassage. Studien utfördes på 107st grisar uppdelade på 12 boxar, under totalt tre veckor. Alla tre stereotypiska beteenden minskade statistiskt signifikant . Detta visar att båda miljöberikningarna hade en positiv effekt på grisarna då de minskade deras stereotypiska beteenden. De interagerade mer med jutesäcken fylld med halm än vad det gjorde med Jolly Ball™.  Grisarna föredrog den miljöberikningen som var omformbar, förstörbar, ätbar, tuggbar, vilket går i linje med liknande studier. / Among fattening pigs you find several stereotypical behaviours, such as bar-biting and tail-biting. These behaviours are quite common among domestic pigs. Environmental enrichments are often used to reduce stereotypical behaviours in animals.  An environmental enrichment is defined as an improvement of an animal’s welfare, both psychologically and physiologically, through changes in the environment of the animal. With this study, different environmental enrichments were studied to see if they can reduce stereotypical behaviour among fattening pigs. The two different environmental enrichments used were a jute sack filled with straw and a Jolly Ball™. The stereotypical behaviours that were looked at were bar-biting, tail-biting and belly-nosing. The study was carried out on 107 pigs divided into 12 pig boxes, during 3 weeks in total. All three stereotypical behaviours decreased significantly. This shows that the environmental enrichments had a positive effect on the pigs, since they reduced their stereotypical behaviour. The pigs interacted more with the jute sack than they did with the Jolly Ball™.  The pigs preferred the environmental enrichment that was destructible, edible, deformable and chewable, which fits well into similar studies that have been executed.