Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av den inkluderande undervisningsmetoden med lässtrategier. En undervisning som har fokus på textläsning och förståelse av text och är strukturerad utifrån vad som händer innan, under och efter läsning. En klass i årskurs tre på gymnasiet läste i kursen svenska 3 två noveller gemensamt och bearbetade dessa i helklass och i mindre grupper med lässtrategierna som utgångspunkt. Ytterligare ett syfte var att undersöka om elever på ett metakognitivt plan kunde beskriva sitt lärande kring det lästa efter att ha tagit del av läsförståelseundervisningen med lässtrategier. Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av webenkäter som elever fick besvara efter genomförd undervisning. För att komplettera enkäten användes också en kvalitativ metod i form av intervjuer med tio elever. Studien var en aktionsforskning då läraren som ledde undervisningen också genomförde undersökningen. Resultaten visar att elever upplevde lässtrategiundervisningen som ett arbetssätt som engagerade dem. De var positiva till att arbeta med texten på ett systematiskt sätt, vilket de ansåg bidra till att de förstod texterna bättre. Gruppdiskussionerna och samspelet med andra i textläsningen visade sig vara betydelsefullt för elevernas förståelse. På ett metakognitivt plan kunde elever uttrycka att deras textförståelse förändrades i samspelet med andra och att systematiken i läsningen bidrog till ett lärande som de tyckte var överförbart till andra sammanhang. Elever upplevde att de, i skolan, behövde vägledning och redskap för att bearbeta texter för att nå förståelse. Högläsningen, klassrummet och interaktionen mellan elever blev viktiga faktorer i denna studie och visade att lässtrategiundervisningen var inkluderande. Det gemensamma och strukturerade arbetssättet med textläsningen bidrog till att alla elever kunde delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar och oavsett om de var goda eller mindre goda läsare. Inkludering blev den röda tråden i denna studie.

Detta arbete behandlar begreppen läsförståelse och lässtrategier, samt läsundervisningens innehåll. Begreppet läsförståelse består av olika delar och kan därför förstås på många olika sätt, vilket i sin tur kan påverka utformandet av läsundervisningen. Vidare finns det även oklarheter kring lässtrategiundervisningen. På grund av detta syftar denna studie till att undersöka vilka uppfattningar som finns av begreppen lässtrategier och läsförståelse utifrån vad som står i kursplanen för ämnet svenska, samt vilken betydelse detta har för hur läraren utformar sin undervisning. Data för studien har samlats in via en webbenkät som skickats ut till undervisande lärare i ämnet svenska i årskurserna F-6. Insamlad data har analyserats genom en tematisk analys för att kunna svara på studiens frågeställningar. Resultat som har framkommit är att begreppet lässtrategier uppfattas i enlighet med vad som står i kursplanen för ämnet svenska då begreppet uppfattas som ett verktyg att ta till vid läsning, för att ta sig an och förstå en text. Genom resultatet redovisas fem huvudteman: läsundervisning - att ta sig an och bearbeta det läsa, lässtrategier - verktyg för att ta sig an och förstå en text, lässtrategiundervisning - arbete med lässtrategier genom kommunikation, läsförståelse - förståelse av det lästa på olika nivåer och läsförståelseundervisning - undervisning där interaktion spelar stor roll. Vidare visar resultatet att begreppet läsförståelse beskrivs till viss del i enlighet med vad som står i kursplanen för ämnet svenska. Den beskrivning av uppfattning som stämmer mest i enlighet med vad som står i kursplanen är beskrivningen som går mer på djupet med konkreta exempel. Detta på grund av att denna beskrivning ger exempel på hur eleverna visar förståelse för det lästa vilket även kunskapskraven gör då det kommer till läsförståelse. Gällande hur lärarna utformar sin lässtrategi- och läsförståelseundervisning kan vi se vissa kopplingar mellan undervisningen och uppfattningarna av begreppen. Kopplingarna som dras grundar sig i att uppfattningen återspeglas i undervisningen.  Vidare i arbetet följer en metoddiskussion där studiens tillvägagångssätt diskuteras samt en resultatdiskussion där studiens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning kring ämnet. Arbetet avslutas med didaktiska implikationer och vidare forskning där en etnografisk studie föreslås för att möjliggöra observation av hur lärares faktiska läsundervisning bedrivs.

Syftet med den elevcentrerade empiriska studien var att undersöka lässtrategierna ”läsfixarnas” inverkan på elevers förmåga att förstå och tolka texter. Läsförståelsestrategierna som används i studien är detektiven och spågumman. Studien syftade även till att undersöka hur strategianvändningen påverkar elevers testresultat i läsförståelse. Den tidigare forskningen betonar hur elevers läsförståelse försämrats under de senaste årtiondena, något som syns tydligt i resultat från PISA och PIRLS. Barbro Westlund, lektor, uttrycker att det finns en brist vad gäller forskning om hur strategiundervisning bör gå till och att detta kan vara en bidragande faktor till resultaten. Vår studie grundar sig på en elevgrupp i årskurs 4 som är obekanta med strategianvändning sedan tidigare. Studien har utförts genom att låta eleverna utföra ett pre-test i form av läsförståelsetest för att sedan bedriva undervisning om vad strategier är samt hur vi kan använda de specifika strategierna vid läsandet av en text. Efter undervisningstillfällena har ytterligare ett läsförståelsetest utförts och eleverna har intervjuats om sin upplevelse beträffande de båda testen. Studien har inte resulterat i något entydigt resultat, däremot framgår det ur elevintervjuerna att flertalet elever upplevt användningen av detektiven som strategi som givande för deras läsförståelse.

Syftet med denna studie är att samla kunskap om hur lärare som undervisar i grundskolans tidiga år beskriver begreppen läsförståelse och lässtrategier samt hur de undervisar om lässtrategier i flerspråkiga klassrum. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv och begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering. Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre tidigarelärare som har lång erfarenhet av att undervisa i svenska eller svenska som andraspråk i flerspråkiga klasser i årskurserna F–3. Det resultat som framgår i studien är att arbetet med läsförståelse och lässtrategier är viktigt oavsett om klassrummet är en- eller flerspråkigt och att det som gynnar enspråkiga elever även gynnar de flerspråkiga eleverna. Sexpunkter anses vara särskilt viktiga att arbeta med i alla klassrum, men särskilt viktiga i klassrum med flerspråkiga elever för att utveckla elevernas läsförståelse. Dessa punkter är fonologisk medvetenhet, dialogiskt arbetssätt, ordkunskap, högläsning, bildstöd och nivågruppering.