No description available.

På höstterminen 2016 inrättades det nya kunskapskrav för årskurs ett i svenskämnet, dessa visar tydligt att elever redan i årskurs ett ska börja utveckla sin läsförståelse. Trots detta finns det en brist på studier som undersöker elevernas läsförståelse samt läromedel som främjar läsförståelse under skolans första år. Syftet med denna studie är att utifrån ett receptionsteoretiskt och didaktiskt perspektiv analysera två olika läs- och skrivmaterial. Genom detta bidrar studien till att öka kunskapen om hur elevers förutsättningar för att utveckla läsförståelse skapas i två läromedel för den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta syfte har konkretiserats i två huvudfrågeställningar som studien ämnar att belysa: Vilka förutsättningar ger läromedlen eleverna att utveckla sina läsförståelsestrategier? Samt Vilka förutsättningar ger läromedlen för att motivera elevernas kontinuerliga läsinlärning? I studien analyseras två läromedel som är ämnade för årskurs ett. Valet av läromedel gjordes genom att se till vilka läromedel som uttryckligen använder läsförståelsestrategier. Metoden för datainsamlingen och analysen var genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av selektiv kodning. De teoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är det didaktisk receptionsteoretiska perspektivet – som talar om läsarens möte och förståelse av texten, samt det didaktiska perspektivet och grundfrågorna Hur? Vad? Och Vem? Analysen visade att de textfrågor som förekom mest frekvent i de båda läromedlen var frågor där svaret gick att finna direkt i texten – så kallade LOTS-frågor. Det förekom dock i ett av läromedlen lärarledda diskussioner som inriktade sig mer på att eleverna skulle reflektera över textens innehåll med hjälp av egna  erfarenheter. Analysen visade även att alla läsförståelsestrategier förekom i läromedlen, dock tydliggjordes det inte för varken lärare eller för eleverna vilken strategi som behandlades med vilka frågor, någonting som forskningen visar gynnar läsförståelsen. Det framkom även att läromedlen gav förutsättningar till att skapa motivation genom att innefatta elevnära teman i texten som kan kopplas till elevernas egna erfarenheter.  Båda läromedlen förhöll sig till de kunskapskrav som finns för avslutad årskurs ett. Dock gav inget av de läromedlen som analyserades möjlighet för vidare utveckling av läsförståelsen i årskurs ett.

The aim of this study is to identify and analyse how different communicative acts are used in the teaching of reading comprehension in grade 3. The study is based on five video recordings of the teaching of reading comprehension with a teacher using the common Swedish teaching model known as “läsfixare”. The empirical data have been analysed through systematic studies and interpreted on the basis of six different speech acts with the aid of a recording schema in the form of a checklist. The theory that is the premise for this study is chiefly based on Searle’s research (1979) on different communicative speech acts, but also on Vargas’s research (2013) on the use of speech acts in the classroom. The study shows that the teacher uses all six speech acts: instruct, request, confirm, exemplify, apply and explain. These are chiefly used in combination with each other and reinforced with the aid of body language. The study also shows the relationship between the function of the speech acts in teaching and the choice of “läsfixare” figures. Through increased awareness of the use of speech acts, teachers can be more effective in their teaching of reading comprehension and develop pupils’ reading comprehension.

Syftet med den elevcentrerade empiriska studien var att undersöka lässtrategierna ”läsfixarnas” inverkan på elevers förmåga att förstå och tolka texter. Läsförståelsestrategierna som används i studien är detektiven och spågumman. Studien syftade även till att undersöka hur strategianvändningen påverkar elevers testresultat i läsförståelse. Den tidigare forskningen betonar hur elevers läsförståelse försämrats under de senaste årtiondena, något som syns tydligt i resultat från PISA och PIRLS. Barbro Westlund, lektor, uttrycker att det finns en brist vad gäller forskning om hur strategiundervisning bör gå till och att detta kan vara en bidragande faktor till resultaten. Vår studie grundar sig på en elevgrupp i årskurs 4 som är obekanta med strategianvändning sedan tidigare. Studien har utförts genom att låta eleverna utföra ett pre-test i form av läsförståelsetest för att sedan bedriva undervisning om vad strategier är samt hur vi kan använda de specifika strategierna vid läsandet av en text. Efter undervisningstillfällena har ytterligare ett läsförståelsetest utförts och eleverna har intervjuats om sin upplevelse beträffande de båda testen. Studien har inte resulterat i något entydigt resultat, däremot framgår det ur elevintervjuerna att flertalet elever upplevt användningen av detektiven som strategi som givande för deras läsförståelse.

Studien handlar om hur lågstadielärare arbetar med läsförståelse i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i Sverige arbetar med läsförståelse genom att ta reda på vilka läromedel och lässtrategier de använder, hur de väljer läromedel och hur de arbetar både med läromedlen och i övrigt. Sju lärare i årskurserna två och tre verksamma på fyra olika skolor har intervjuats. Svaren har sedan transkriberats och bearbetats med hjälp av tematisk analys utifrån förförståelse, tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar att lärarna använder sig av en kombination av läromedel i läsförståelseundervisningen. Ett huvudsakligen använt läromedel kompletteras med ytterligare ett. Som huvudläromedel används antingen läromedel Läsförståelse eller Abc-klubben och som komplettering Äppel-serien och Ottos klass. Olika typer av lässtrategier används, till exempel bildstöd, textsamtal/läsfixarna och genrepedagogik. Vidare visar resultaten att lärarna endast undantagsvist haft möjligt att aktivt delta i valet. När det gäller arbetssätt framkommer att lärarna i början på läsundervisningen anpassar sig efter elevernas nivå och använder olika typer av anpassade läromedel och hjälpmedel. Efter hand utvecklas undervisningen i förhållande till elevernas progressiva lärande. Det framkommer även att lärarna istället för att låta eleverna arbeta på egen hand försöker samverka så mycket som möjligt med eleverna. Några frågeställningar som kan ställas utifrån studiens resultat är vilka faktorer som är viktiga vid urval av läromedel och vilket inflygande lärarna har på valet.

Detta examensarbete handlar om lärares syn på lässtrategiundervisning. Då mina egna erfarenheter inom skolans årskurs 1–3 vittnar om att läsfixarna används som metod trots att det inte finns forskning som stödjer metoden, har intresset legat i att undersöka lärares syn på läsfixarna som metod. Ett hett ämne inom skoldebatten har länge varit svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse enligt kunskapsmätningar som PISA. Detta menar Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling och deltagare i flera forskningsprojekt, beror på bristande förmåga att plocka fram de rätta strategierna i mötet med olika texttyper. Westlund betonar vikten av att undervisa om lässtrategier ämnesspecifikt vilket ökade mitt intresse av att även undersöka hur lärare använder läsfixarna i samhälls- och naturorienterande ämnen. Undersökningen bygger på sju intervjuer av verksamma lärare i årskurs 1–3 samt en observation av ett lektionstillfälle. Resultatet visar en positiv syn på läsfixarna som metod som går att knyta till tidigare forskning. Resultatet har även visat på att metoden till största del används i svenskämnet, men att det på flera sätt går att använda strategierna ämnesspecifikt. Den positiva synen på läsfixarna som metod väcker nya frågeställningar om varför det saknas vetenskapliga bevis på att metoden är effektiv för läsförståelseutveckling. Det här är dock något som öppnar nya dörrar för vidare undersökningar i bredare omfattning på huruvida läsfixarna som metod hjälper läsaren att utveckla läsförståelse eller inte. / This master thesis is about the teachers view of reading strategy teaching. As my own experiences within the school grades 1-3 testifies that “läsfixarna”, which is a method of reading comprehension strategies, as method is used despite there existing no research that supports the method. For this reason, thesis aims to investigate the teachers’ view of “läsfixarna” as a method. A hot topic in school debate has been for a long time the decreasing results for reading comprehension for Swedish students in knowledge test like the PISA test. This is a cause according to Barbro Westlund, a senior lecturer in reading and writing development and participant in multiple research projects, of the lack of ability to use the correct strategies when encountering different kinds of text. Westlund emphasizes the importance of teaching about the reading strategies specific to the study which increased the interest to also investigate on how teachers use “läsfixarna” in society and science studies. The present study is based on seven interviews with working teachers in grades 1-3 and an observation of a period. The results are show a positive view of “läsfixarna” as a method which is also connected to earlier research of reading comprehension strategies. The results also suggest that the method is largely used in the Swedish subject, but it is also possible to use the strategies in various subject-specific ways. The positive view of “läsfixarna” as a method raises new issues, as there is no scientific evidence that the method is effective for reading comprehension development. This is something that opens doors for further and new investigations to a much wider extent on whether “läsfixarna” as a method help readers to develop reading comprehension or not.