Idag uppmärksammas det runt om i samhället att läsning är grunden för all inlärning och om vikten av att barn finner läsglädje. Syftet med denna studie var att undersöka vad som bidrar till läsning för flickor respektive pojkar. Studien utgick från att undersöka förhållandet mellan elevers läslust och deras resultat på läsförståelsetestet LäSt. Målgruppen för undersökningen var elever i årskurs 3. Med hjälp av testet har det sedan gjorts tolkningar utifrån ett genusperspektiv, elevernas totala poäng och intervjudata. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen och läroplansteori med fokus på begreppet läslust. Med tillgång till informanternas resultat på läsförståelsetestet och genom kvalitativa intervjuer framkom det i samstämmighet med tidigare forskning, att det finns skillnader mellan pojkar respektive flickors läslust. Flickorna och pojkarna som gick att identifiera som elever med läslust, presterade också bäst på läsförståelsetestet. I jämförelse mellan de pojkar och flickor som fick högst poäng på testet, var det flickorna som var i framkant. Det som bidrog och påverkade elevernas läslust var en socialiserande läsmiljö, val av texter, god läsförmåga, högläsning, samt en textrik och läsfrämjande miljö. Tekniken har också betydelse för elevernas läslust och läsförståelse.