Mitt syfte med studien var att ta reda på hur några pedagoger med annat modersmål än svenska upplever hur deras språkkunskaper tas tillvara på i förskolan. Utifrån syftet formulerade jag sedan frågeställningen. Jag valde att intervjua 5 pedagoger med annat modersmål än svenska i en kommun i mellersta Sverige. Resultatet analyseras med hjälp av begreppen interkulturell samt diskriminering. De intervjuade pedagogerna ser på flerspråkighet som en kompetens och vill gärna använda sig av sina språk för att förstärka det barnen inte förstår på svenska. Tack vare en kurs de flesta av pedagogerna har gått har de fått veta utifrån tidigare forskning att de gör rätt i att använda sig av alla sina språk. De flerspråkiga pedagogerna använder sig av sina olika språk även i andra sammanhang som till exempel samlingar då de sjunger eller räknar på olika språk. Även vid matsituationen använder pedagoger olika språk och är intresserade av att lära sig nya språk genom att barnen får säga ord på sina språk. Enligt de intervjuade pedagogerna är många pedagoger med svenska som modersmål nyfikna på de olika språken som de flerspråkiga pedagogerna pratar då de frågar om vad ord betyder på de olika språken. Samtidigt berättar de intervjuade pedagogerna att de har fått höra att de inte får prata några andra språk än svenska.

Flerspråkighet och språkutveckling är två centrala och viktiga områden i förskolans vardag. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Det teoretiska perspektiv som studien genomförts utifrån är Ladbergs tre pedagogiska hörnstenar som går ut på att pedagogen skapar en atmosfär för språk, organiserar för språk och ger barnen ett rikt inflöde av språk. Vårt intresse för det valda ämnet grundar sig i att det råder en mångfald i samhället och det finns väldigt många olika språk i dagens förskolor. Vi har observerat och intervjuat åtta förskollärare som arbetar i barngrupper med barn i åldern ett till tre år för att vi ville veta mera om hur förskollärare kan arbeta språkfrämjande med barn som är flerspråkiga. Resultatet har visat att det finns många olika sätt att arbeta främjande med språkutveckling i förskolan med de yngsta barnen. Förskollärarna i studien betonar att teckenstöd, bildstöd och att använda ord på barnens modersmål är några exempel vad som kan användas för att främja barns språkutveckling. Under studiens gång har det utvecklats två frågeställningar vilka lyder “Hur kommer främjandet till språkutveckling till uttryck?” och “Vilka erfarenheter har förskollärare av det språkfrämjande arbetet?” som vi har diskuterat och försökt besvara i diskussionen. / <p>2019-12-20</p>

I föreliggande studie är syftet utifrån det interkulturella och transspråkande ramverket att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar för att inkludera flerspråkiga barn i undervisningen. För att kunna besvara syftet har forskningsfrågor formulerats som undersöker hur förskollärare arbetar för att inkludera flerspråkiga barn i undervisningen samt vilka hinder det finns i inkluderingsarbetet. Mot bakgrund av tidigare forskning som visar att det finns en oro och brist på kunskap hos förskollärare gällande flerspråkighet i förskolan har studiens syfte formulerats. Detta för att få kunskap om vilka arbetssätt som förskollärare beskriver och i praktiken använder för att möjliggöra för en likvärdig undervisning. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd utifrån en metodkombination bestående av semistrukturerade intervjuer och öppna strukturerade observationer. Antal studiedeltagare som deltog i studien är fem förskollärare som arbetar på olika förskolor. I studiens resultat fann vi att förskollärarnas förhållningssätt är den främsta faktorn till att flerspråkiga barn blir inkluderade i undervisningen. Detta med anledning av att förskollärarnas inställning och förhållningssätt har visat att det påverkar vad förskollärarna betraktar som möjliga arbetssätt eller hinder i inkluderingsarbetet. Vidareframkom det även olika arbetsmetoder och strategier som förskollärarna beskrev men som i praktiken förekom varierat.

BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet. METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras. RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars. Flerspråkiga elever var behjälpliga i klassen genom att berätta om sina hemländer och elever som har svenska som modersmål blev mer informerade om flerspråkiga elevers olika modersmål, maträtter, kulturer, alfabet mm. En liten grupp elever var emellertid något mindre positiv. De ansåg att läs och skrivprocessen var svårare på modersmålet än det är på svenska.

I en allt mer globaliserad värld har språket en central roll för alla människor. Skolan är därför en viktig plats för elever att få möjligheter att utvecklas. I ämnet matematik möter flerspråkiga elever undervisning där sifferräkning och det muntliga språket måste användas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur språkkunskaper påverkar elevernas lärande inom matematiken. Syftet besvaras genom två forskningsfrågor om vad språket har för betydelse och vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elever i matematik. Artiklar som ligger till grund för studien togs fram genom sökningar i databaser. Forskning söktes både på en internationell och nationell nivå, vilket bidrog till en mer omfattande förståelse för flerspråkiga elevers kunskaper. Under analysprocessen av artiklarna användes närläsning med understrykning av relevant information som sammanställdes i en tabell för att besvara frågeställningarna. Resultatet upplyser om att det finns faktorer som påverkar flerspråkiga elever. Eleverna hade svårt att förstå matematiska begrepp, avkoda textuppgifter och hade bristande språkkunskap i undervisningsspråket. Flera studier visade att flerspråkiga elever påverkas positivt genom sociala interaktioner med andra elever och att språklig stöttning i undervisningen hjälper dem att visa sina matematiska kunskaper.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka grammatiska strukturer iandraspråksutvecklingen som är mest relevanta vid bedömning av elevtexter på gruppnivå.Resultaten i studien bekräftar att det är möjligt att följa grammatisk utveckling genom attfokusera på utvalda grammatiska strukturer. En jämförelse av de resultat som framkommergenom bedömningsmaterialet performansanalys och resultaten i det i studien framtagnabedömningsmaterialet visar att informationen gällande de utvalda strukturernaöverensstämmer. Performansanalys används vid bedömning av individuell språkutvecklingmedan det i studien framtagna bedömningsmaterialet kan användas för screening/bedömningav elevergruppers utveckling.

Det finns barn som aldrig fått möjlighet att lära sig läsa och skriva. Syftet med fallstudien är att bidra till kunskap om hur tvåspråkig undervisning uppfattas av några romska barn i tolv års ålder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmålslärares arbetssätt. Tre huvudfrågor ställdes: Vad betyder tvåspråkig undervisning för några romska barn? Hur arbetar modersmålsläraren? Hur upplever dessa romska barn momentet läs- och skrivinlärning?Som metod användes observation och kvalitativ intervju. Modersmålsläraren agerade som tolk under intervjun. Observationer genomfördes som passiv och deltagande observatör. Barnens teckningar och textmaterial har använts för att de skulle få möjlighet att utrycka sig på ett annat sätt än bara verbalt.Fallstudien visade att genom insatser från modersmålsläraren och genom den tvåspråkiga undervisningen, underlättades det för de tre romska barnen att lära sig läsa och skriva. Slutsatsen är att det tar tid, ansträngningar, motivation och bra samarbete från både barn och lärare för att barnen ska ha chans att bli litterata.

Denna studie handlar om lärares utmaningar i SO-undervisning för elever som har svenskasom andraspråk. Examensarbetets syfte är att undersöka och få en inblick i de svårigheterlågstadielärare upplever när de undervisar elever som har svenska som andraspråk ochflerspråkiga elever i SO, samt hur lärarna ser på de metoder som de använder sig av för attgynna och stödja andraspråkselevers kunskapsutveckling och lärande. De teoretiskaperspektiven som vi har utgått är ifrån är transspråkande, sociokulturellt perspektiv, samtscaffolding. Vi har också läst på om tidigare forskning som bland annat pekar på att ettkooperativt arbetssätt gynnar andraspråkselevers inlärning. Tidigare forskning har också visatresultat på att transspråkande undervisning har gynnat flerspråkiga elevers skolgång i bådeUSA och i Sverige men att lärares förhållningssätt gentemot metoden spelar en stor roll förhur lyckad den är. Vi anser att det är viktigt att forska om utmaningar som svenska lärareupplever i SO-undervisning för andraspråkselever av flera anledningar. För det första tyckervi att det är viktigt att förstå vilka utmaningar elever med svenska som andraspråk står inför,detta är nödvändigt för att kunna utveckla strategier för att kunna skapa en stödjande miljöför elevernas lärande och kunskapsutveckling. För det andra anser vi att det är viktigt attlärare förstår de utmaningar som de själva står inför och möter i sin undervisning för eleversom har svenska som andraspråk. Detta är viktigt för att kunna utveckla en förståelse för debehov som andraspråkselever har i SO-ämnena och att se till att de får rätt stöd och resurserför att kunna nå den fulla potentialen.För att undersöka vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ metod iform av digitala enkätundersökningar som skickades ut elektroniskt till olika skolor i Sverige.I undersökningen deltog 22 lärare som är behöriga i SO på lågstadiet. Enkäten skickades uttill F-3-lärare på våra VFU-skolor och vi publicerade den även i två Facebokgrupper förlärare i grundskolan. Anledningen till varför vi valt att göra en kvantitativ undersökning ärför att det är lättare att nå ut till fler personer och på så sätt också lättare att dra en generellslutsats baserad på de svar vi får in. Resultatet visade att den största utmaningen för lärare ärämnesrelaterade begrepp och att på ett rättvist sätt kunna bedöma elever med bristandekunskaper i svenska, samt att bildstöd och samarbete med andra elever kan främja elevernasspråkutveckling.

Fokus i denna studie är riktat mot flerspråkiga pedagogers uppfattningar om barns utveckling av det svenska språket och sitt modersmål i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Forskningsfrågorna behandlar flerspråkiga pedagogers arbete med att stödja och vidareutveckla barns utveckling av flerspråkighet i förskolan. Studien, som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, visar att pedagogerna har kompetens i flera språk. Resultatet visar att pedagogerna inte kan använda sin kompetens för att skapa möjligheter för barn att utveckla och använda flera språk i förskolan eftersom pedagogernas kompetens inte matchas med barnens olika modersmål. Resultatet visar också att pedagogerna ändrar och anpassar uppdraget i läroplanen för att kunna bemöta föräldrarnas krav och förväntningar om att det är det svenska språket som bör utvecklas i förskolan. Resultatet visar vidare att pedagogerna pratar om flerspråkighet i positiva termer men att deras beskrivning av sitt eget uppdrag tyder på att det är det svenska språket som är skolspråk och som de anser är viktigt att barn får stöd att utveckla i förskolan, för att klara skolan. Resultatet av undersökningen tyder på att barnen har små eller i princip obefintliga möjligheter att utveckla flerspråkighet i förskolan.Studien bidrar till kunskap om hur pedagoger förhåller sig till, samt arbetar för att utveckla barns flerspråkighet i förskolan. Genom att rikta fokus på flerspråkiga pedagogers förhållningssätt och praktik kan studien bidra med kunskap om flerspråkiga pedagogers kompetens och roll kopplade till läroplanen för förskolan och uppdraget att ge barnen möjlighet att utveckla flerspråkighet i förskolan.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur lärare uppfattar flerspråkighet samt hur de arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen för att stödja flerspråkiga elever. Genom att lyfta fram sex undervisande lärare inom mellanstadiets matematikundervisning strävar studien efter att belysa de utmaningar som dessa lärare möter och förstå de specifika strategier och metoder de använder för att stödja flerspråkiga elevers inlärning.Efter att ha genomfört intervjuerna transkriberades materialet och genomgick en analys med kodning och tematisering för att urskilja gemensamma mönster och skillnader inom lärarnas svar. Resultaten av studien indikerar att, trots liknande grunduppfattningar om att möta flerspråkighet i matematiken, varierar lärarnas strategier. Denna variation anses vara en vanlig företeelse bland lärare och ger insikter i den differentierade synen på och tillämpningen av undervisningsmetoder för flerspråkiga elever inom matematikämnet.