No description available.

Föreliggande studie bygger på ett estetiskt-praktiskt arbete inom en språkteoretisk kontext. Studien utförs på en skola för nyanlända elever i åldrarna 13-18. Syftet är att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlända elevers kommunikation och språkutveckling. Inom både bild- och dramapedagogik är språk närvarande utifrån ett vidgat sätt att betrakta språk. För att nå syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över två veckor med en grupp om sju nyanlända elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig. Eftersom vi är noviser vad avser både nyanlända och språkteori lägger vi stor vikt vid att beträda fältet med öppet sinne. Vårt syfte är att, genom nya begrepp, skapa förståelse för det vi undersöker vilket motiverar vårt val av grundad teori som forskningsansats. Till vår hjälp har vi använt oss av deltagande observation. Resultatet visar att eleverna befinner sig i en språkbox vilket begränsar deras kommunikation och språkanvändning. De är i behov av en vidgad kommunikation som inkluderar såväl verbala som ickeverbala uttryckssätt. Därmed kan en bred och mångsidig kommunikation utvecklas vilket kan gynna deras fortsatta språkutveckling.

Det finns barn som aldrig fått möjlighet att lära sig läsa och skriva. Syftet med fallstudien är att bidra till kunskap om hur tvåspråkig undervisning uppfattas av några romska barn i tolv års ålder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmålslärares arbetssätt. Tre huvudfrågor ställdes: Vad betyder tvåspråkig undervisning för några romska barn? Hur arbetar modersmålsläraren? Hur upplever dessa romska barn momentet läs- och skrivinlärning?Som metod användes observation och kvalitativ intervju. Modersmålsläraren agerade som tolk under intervjun. Observationer genomfördes som passiv och deltagande observatör. Barnens teckningar och textmaterial har använts för att de skulle få möjlighet att utrycka sig på ett annat sätt än bara verbalt.Fallstudien visade att genom insatser från modersmålsläraren och genom den tvåspråkiga undervisningen, underlättades det för de tre romska barnen att lära sig läsa och skriva. Slutsatsen är att det tar tid, ansträngningar, motivation och bra samarbete från både barn och lärare för att barnen ska ha chans att bli litterata.

Kortutbildade vuxna och analfabeter har ofta upplevt många svårigheter. Pedagoger och elever på sfi har svårt för att kommunicera eftersom nyanlända elever knappt talar svenska eller kan läsa och skriva. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar med lättlästa texter samt hur de skapar en trygg och utvecklande svenska som andraspråksundervisning för dessa elever. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex lärare och en bibliotekarie belyses olika metoder, miljöer och material som används i undervisningen för att främja elevernas lärande. Resultaten tyder på att elever som deltar i regelbundna studiebesök i samhället som kopplas samman med undervisningen i skolan upplever en större känsla av delaktighet vilket stärker elevernas motivation och språkinlärning. En tematisk innehållsanalys visar att lärarna och bibliotekarien prioriterar: en trygg plats, vardagsord, samhälls-anknuten undervisning, stöttning samt att kombinera olika material och metoder. Lärarna skapar eget material. Elever som blir sedda och hörda vågar vara sig själva, kommunicera, tar sig an utmaningar och hjälper varandra.

Syftet är att analysera hur lärare arbetar med kartläggning i undervisningen bland nyanlända elever med kort eller ingen skolbakgrund i vuxenutbildningen, samt hur kartläggningen används i undervisningen. Syfte är dessutom att undersöka hur samverkan fungerar mellan elev och lärare samt mellan lärare och andra professioner.   Studiens empiriska material består av fyra djupintervjuer med sex lärare inom vuxenutbildningen. Lärarna i studien arbetar med kartläggning av nyanlända med kort eller ingen skolbakgrund. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning och dels utifrån teoretiska begrepp med inspiration från socialkonstruktivistiskt perspektiv. De analysbegrepp som använts är kommunikation och organisation, samverkan, lärande och identitet i syfte att skapa en bild av hur teori och praktik möts och formas för att stödja den enskilda individens lärande och utveckling.  Studiens resultat visade på att informanternas skolor har svårt att konkretisera arbetssätt och arbetsmetoder inom kartläggning av svårigheter på organisationsnivå. Orsaken kan vara att skolorna slits mellan statens förväntningar och rådande möjligheter att utforma undervisningen. På gruppnivå används kartläggningsresultat främst till nivåplacering och i liten utsträckning till individanpassning av undervisningen på grund av besparing av stödfunktioner. Målgruppen nyanlända, med kort eller ingen skolbakgrund, är en grupp som behöver mycket stöd och hjälp i sin språkinlärning därav är specialkompetenser inom vuxenutbildning en viktig utvecklingsfråga som behöver lyftas på makronivå.

Det egna modersmålet utgör kärnan i en individs identitet och är centralt för känslan av social och kulturell tillhörighet. Särskilt viktigt blir det egna språket i mötet med en ny kultur och ett nytt språk. Att få använda sitt modersmål i det mötet kan bli en säker väg in i allt det nya. Många andraspråksforskare menar att det råder stor enighet inom forskningen idag om modersmålets viktiga betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling och andraspråksinlärning.                       Syftet med följande arbete är att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en språkinlärningsmodell, MBV, modersmålsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och alfabetiseringsverksamheten på Vallbacksskolan i Gävle samt visa på några möjliga utvecklingsområden för den alfabetisering som jag är engagerad i.  Om en analfabet får instruktioner och förklaringar på sitt modersmål ökar förståelsen i inlärningen och både modersmålet och andraspråket utvecklas positivt. En modersmålslärare skulle kunna ge eleverna en djupare förförståelse till presenterade ord och begrepp. Via en kontrastiv metod kunde undervisningen tydliggöra skillnader och likheter mellan språken och möjliggöra framväxten av ett metaspråk. Med hjälp av modersmålet kunde elevernas vardagliga språkliga behov kartläggas och undervisningen baseras på de aktuella utvecklingsbehoven.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen av vuxna elever utan skolbakgrund och hur dessa verktyg används, vilka förmågor eleverna övar samt vilken betydelse digitala verktyg har i dessa elevers språkinlärning. För att undersöka det har jag använt mig av en metodkombination av strukturerade observationer i två A-grupper samt semistrukturerade intervjuer med två undervisande lärare i dessa grupper.  Studiens resultat visar att de digitala verktyg som används i A-kurs är Ipad och appar, Smart Notebook/Smartboard, Dator, Lunis och Powerpoint. Dessa verktyg används mestadels för individuellt arbete men det finns tillfällen då vissa av dessa verktyg används i helklass. Eleverna övar med stöd av dessa verktyg förmågan att lyssna och förstå, tala (uttal), läsa och förstå, skriva och arbeta självständigt. Studiens resultat visar även en tämligen liten interaktion mellan elever under tiden de arbetar med digitala verktyg.  Lärarnas uppfattningar är att digitala verktyg har en stor betydelse i språkinlärningen hos vuxna elever utan skolbakgrund. Enligt lärarna erbjuder digitala verktyg en mängd olika möjligheter för dessa elever att öva och utveckla samtliga språkfärdigheter. Studien visar även att det finns vissa områden som kan utvecklas. / The purpose of this study is to investigate which digital tools are used in SFI teaching of adult students without school background and how these tools are used, what abilities the students practice and what significance digital tools have in these students language learning. To investigate this, I have used a method combination of structured observations in two A-groups as well as semi-structured interviews with two teachers in these groups. The results show that the digital tools used in the A-course are Ipad and apps, Smart Notebook/Smartboard, Computer, Lunis and Powerpoint. These tools are mostly used for individual work, but there are times when some of these tools are used in full class. With the help of these tools, students practice the ability to listen and understand, speak (pronounce), read and understand, write and work independently. The results also show a fairly small interaction between students while working with digital tools. Teachers’ perceptions are that digital tools are of great importance in the language learning of adult learners without a school background. According to the teachers, digital tools offer a wide variety of opportunities for these students to practice and develop all language skills. The study also shows that there are certain areas that can be developed.