Att tillämpa critical literacy i undervisningen har enligt forskning visat ge positiv respons och utvecklar bland annat förståelsen för omvärlden, läsförståelse samt den kritiskt granskande och tolkande förmågan. Det är dock inte utrett huruvida detta förhållningssätt faktiskt tillämpas i undervisning. Därför ämnar denna studie undersöka i vilken utsträckning lärare i årskurs F-6 på 14 skolor i en kommun beskriver att de använder critical literacy-praktiker i undervisning med textarbete, genom att besvara följande frågeställningar: Hur många lärare har hört talas om critical literacy? Hur uppfattar lärare begreppet critical literacy? I vilken utsträckning använder lärare i en kommun critical literacy-praktiker vid arbete med texter? Studien är en triangulering mellan en digital enkätundersökning med 52 besvarande lärare och semistrukturerade intervjuer med två lärare verksamma inom årskurs F-6. För att analysera insamlat material är analysen inspirerad av den hermeneutiska teorin. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de flesta lärare är bekanta med critical literacy, men att de inte vet vad det innebär. De lärare som är bekanta med critical literacy beskriver det som ett källkritiskt språkutvecklande arbete där text och information granskas och tolkas. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att samtliga lärare i studien på något vis tillämpar critical literacy, men att det varierar i vilken mån det tillämpas samt om dessa lärare är medvetna om att det tillämpas. / According to science, the use of critical literacy in classroom context has shown to have a positive outcome and improves the understanding of the surrounding world, reading comprehension and the ability to analyze and interpret. If this approach actually is being used in classroom context is however not established. The purpose of this study is therefore to investigate to what extent critical literacy is described to being used in classroom text work by teachers in 14 lower and middle schools in a municipality by answering the following questions: How many teachers has heard of critical literacy? How do teachers describe the concept of critical literacy? To what extend do teachers in a county use critical literacy when working with texts in the classroom? This study is a triangulation between a digital survey with 52 responding teachers and a semi-structured interview with two teachers active within the lower and middle school years. The data analysis is inspired by the hermeneutical theory. The conclusions reached of the results of the study are that most teachers are familiar with critical literacy, but without knowledge of what it means. The teachers who are familiar with critical literacy describe the approach as a critical language development where text and information are being researched and questioned. The results show that every teacher of the study in one way or another use critical literacy, although it depends to what extend it is being used and if those teachers are aware of its usage.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppen genre och texttyp används i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielärare i svenska tolkar begreppen och ser på begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskämnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lärarnas förståelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningsläget. Lärarna har även en skiftande syn på huruvida begreppen är relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses väsentlig är att elever bör kunna förstå att olika texter har olika funktion. I motsats till detta menar vissa lärare att de inte arbetar med genre då det i stor utsträckning handlar om formaspekter och att de hellre fokuserar innehållet. När det gäller styrdokumenten används begreppen texttyp och genre men främst används varierande omskrivningar och exempel på texter. Vår slutsats är att tydliga definitioner, exempelvis i styrdokumenten, av hur begreppen genre och texttyp bör förstås i svenskämnet hade kunnat fungera som ett professionellt yrkesspråk som kan användas lärare emellan samt mellan lärare och elev.

I Helsingborgs stad finns en läsa-skriva-garanti som garanterar att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår. Det har även utarbetats en modell för tidig läs- och skrivutveckling, som kallas för Helsingborgsmodellen. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka några pedagogers och rektorers erfarenheter av Läsa-skriva-garantin och Helsingborgsmodellen. Utifrån detta har följande forskningsfrågor formulerats: Vilka attityder gentemot Helsingborgsmodellen och läsa-skriva-garantin kan urskiljas bland pedagoger och rektorer? Vilken syn på skriftspråklighet framförs i Helsingborgsmodellen? Vilken inverkan har modellen på pedagogers läs- och skrivundervisning och syn på lärande? Vilken inverkan anser pedagoger att Helsingborgsmodellens arbetssätt har på elever och deras möjligheter till skriftspråkligt lärande?Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats ifrån det sociokulturella perspektivet och Allan Lukes och Peter Freebodys (1999) resursmodell är studiens analysverktyg. Vidare har två kvalitativa metoder använts; textanalys av Helsingborgsmodellens handbok samt semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer, två specialpedagoger, två speciallärare samt med fem pedagoger i F-3. Totalt har informanter från sex olika skolor deltagit i studien.Resultatet visar att pedagoger är positiva till Helsingborgsmodellen, framförallt eftersom modellen innehåller konkreta arbetssätt och ett upplägg som är välstrukturerat. Attityderna gentemot läsa-skriva-garantin skiljer sig åt. Några menar att den underlättar planering och andra menar att den bidrar till ökad stress. I Helsingborgsmodellen är det tryckta, skönlitterära böcker som förespråkas och literacypraktiker som stödjer kodning och textbruk dominerar i arbetssättet. Modellen visar således upp en smal syn på vad text är. Vidare fokuserar modellen på den didaktiska hur frågan. Studiens övergripande slutsatser är att lärare bör ha ett kritiskt förhållningssätt till de metoder de väljer att använda i undervisningen. Vidare drar vi slutsatsen att skolor behöver hitta sina egna vägar till att förbättra undervisningen, istället för att förlita sig på en färdig modell.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt. Det visar sig att elevernas förståelse av undervisningstexter beror av vilket stöd de får för att klara av att läsa, vilken genre texten representerar, och i hur stor utsträckning textförfattaren leder eleven genom texten. Lärobokstexterna kräver ämnesspecifik förförståelse vilket kan utgöra ett hinder för förståelsen. När eleverna i min undersökning förstår undervisningtexterna blir de motiverade. Min slutsats är att de behöver texter som motsvarar deras läsförmåga och hjälp att utveckla lässtrategier för att läsa de texter som används.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att öka kunskapen om den formativa bedömningens fem olika nyckelstrategier och hur dessa påverkar elevers arbete med texter i grundskolans senare år. De fem strategierna är transparanta mål, effektiva samtal, återkoppling, självreglerat lärande och kamratrespons. Litteraturstudien ämnar även att undersöka på vilket sätt läraren kan implementera formativ bedömning i undervisningen och vilka fördelar det har för elevens lärande. Begreppet formativ bedömning är vanligt förekommande i skolsammanhang, dock visar litteratursökningar i denna uppsats att det finns ett fåtal svenska studier som behandlar formativ bedömning i svenskämnet i grundskolans senare år. Sökningarna är gjorda via fyra olika databaser och resulterar i ett urval om totalt tre avhandlingar och 19 forskningsartiklar samt en rapport som underlag för studien. Litteratursökningarna är systematiska och redovisade samt tematiserade i tabellform. Resultatet redogör för den formativa bedömningens olika strategier, samt hur dessa kan användas i bedömningsprocesser av textarbete. Vidare visar resultatet att självreglerat lärande är eftersträvansvärt i en formativ bedömningspraktik samt att feedback och hur den utformas och används spelar en central roll för elevers förståelse för och utveckling i olika slags textarbeten, vilket utgör en stor del av svenskämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares och lärarstudenters syn på kamratbedömning för textarbeten i årskurs 4–6 samt att se vilka kamratbedömningsmetoder de anser gynnsamma för elevernas textarbeten. Detta är en kvalitativ studie som genomförs via semistrukturerade intervjuer. Både lärare och lärarstudenter intervjuas för att visa likheter och skillnader på både individ- och gruppnivå. Intervjuerna transkriberas och svaren bearbetas utefter en tematisk analys.  Resultaten visar att både lärarna och lärarstudenterna har en övervägande positiv syn på kamratbedömning för textarbeten i årskurs 4–6, men att lärarna kan se fler fördelar och förespråkar metoden mer än vad lärarstudenterna gör. De främsta positiva effekter de anser att kamratbedömning kan bidra till är gemensamt lärande och en utvecklad kritisk granskningsförmåga hos eleverna. De negativa effekter som framförallt betonas är att kamratbedömning kan generera generella och missvisande kommentarer som inte leder till ökat lärande samt att det kan ha en negativ inverkan på sociala relationer.  De metoder som lärarna och lärarstudenterna anser vara gynnsamma för elevernas textarbeten är ”two stars and a wish”, användandet av checklistor eller mallar med genrespecifika kriterier samt digital respons via inspelningsprogram och direktkommentarer i digital text. / The purpose of this study is to examine teachers' and teacher students' view on peer assessment for text work in grades 4–6 and to see which peer assessment methods they consider favorable for students' text work. This is a qualitative study with semi-structured interviews. Both teachers and teacher students are interviewed to show similarities and differences at individual- and group level. The interviews are transcribed and the answers are processed through a thematic analysis. The results show that both teachers and teacher students have a mainly positive view of peer assessment for text work in grades 4-6, but the teachers can see more benefits and they advocate the method more than the teacher students do. The main positive effects they see with peer assessment are common learning between students and a developed ability to critically review texts. The negative effects they emphasize are general and misleading comments between students that do not lead to increased learning and possible negative impact on social relationships. The methods the teachers and the teacher students prefer for students' text work are "two stars and a wish", checklists or templates with genre-specific criteria and digital peer review with recording programs and comments in digital texts.

This qualitative minor field study is conducted in a multilingual public secondary school in the Eastern Cape province of South Africa. The aim is to analyse the literacy teaching from a critical literacy point of view and to gain new perspectives on how to work with literacy in multilingual classrooms in Sweden. The material was collected over approximately three weeks and consists of participant observations and two semi-structured group interviews with nine learners in total. The theoretical approach derives from a socio-cultural orientation and focuses on how unequal power relations are represented in language. Our results indicate a focus on individual learning of cognitive skills, for example, answering pre-written questions to a text in the work with reading comprehension. Furthermore, reading is considered important to be able to influence one’s own life and to connect with the surrounding society, as is good knowledge of English, which in turn is developed by reading. English is the language the learners are most used to use in school related activities and the language they feel confident to read in. In addition, the results show social, critical and transformative aspects of literacy. The teachers want to make use of the learners’ experiences in the teaching. Moreover, this goal is occasionally connected to a desire to empower the learners with agency to act for change. However, this desire is limited by the curriculum since it is forcing the teachers to teach at a certain pace. These results are then analysed by the use of Hilary Janks’ interdependent model for critical literacy by considering the consequences of focusing on any of its four parts – power, access, diversity and design – without any one of the others. We conclude that it is a challenge to design teaching that does not separate, but include cognitive, social, critical and transforming aspects of literacy in Sweden as well. Janks’ model can be used to design a teaching that includes these aspects to a greater extent and thereby create a more inclusive multilingual learning environment. Finally, we suggest that theories about critical literacy should be added to both teacher education and to the steering documents.