Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt. Det visar sig att elevernas förståelse av undervisningstexter beror av vilket stöd de får för att klara av att läsa, vilken genre texten representerar, och i hur stor utsträckning textförfattaren leder eleven genom texten. Lärobokstexterna kräver ämnesspecifik förförståelse vilket kan utgöra ett hinder för förståelsen. När eleverna i min undersökning förstår undervisningtexterna blir de motiverade. Min slutsats är att de behöver texter som motsvarar deras läsförmåga och hjälp att utveckla lässtrategier för att läsa de texter som används.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat. Den slutsats som vi drar av resultatet är att det som lärare är viktigt att ha kännedom om elevernas fritidsläsning, vad det gäller läsvanor och litterära preferenser, framför allt om man vill anlägga ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv på svenskundervisningen.