Students should be given the opportunity to learn about, through, and for democracy in order to be able to act in the present and the future. In the subject of social studies, students should be given the opportunity to develop factual knowledge about democracy, and this should be done through democratic methods. According to Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre Lgr 22 (the Swedish curriculum, 2022a), stu- dents should be developed into democratic citizens with good values and skills. In order for students to develop into that, they need to learn about, through and for democracy. When students acquire factual knowledge about democracy and learn through democratic methods, they learn for democracy, and both of the school's main missions are pursued. To answer the purpose and research questions regarding how the democracy mission is de- scribed in textbooks for social studies in grades 4-6, Biesta and Dewey's views on educa- tion and democracy are used.The study was conducted using a qualitative method in the form of a qualitative text anal- ysis of the textbooks. The collected data from the seven textbooks generated an analysis of text and tasks to determine how the democracy mission was presented and described. The results showed that parts of the democracy mission were presented in all textbooks, but there were two textbooks that presented the entire mission about, through, and for de- mocracy. It emerged that the teacher's role in instruction is important for students to be given the opportunity to learn about the democracy mission, as not all textbooks covered the entire mission. / Elever ska ges möjlighet att lära om, genom och för demokrati för att kunna verka i samti- den och framtiden. I samhällskunskapsämnet ska elever ges möjlighet att utveckla fakta- kunskaper om demokrati och detta genom demokratiska arbetssätt. Läroplan för grundsko- lan, förskoleklassen fritidshemmet Lgr 22 (Skolverket, 2022a) skriver att elever ska ut- vecklas till demokratiska medborgare med goda värderingar och färdigheter. För att elever ska utvecklas till det behöver de lära sig om, genom och för demokrati. När elever får faktakunskaper om demokrati och lära genom demokratiska arbetssätt lär de sig för demo- krati och hela skolans två huvuduppdrag arbetas utifrån. För att besvara studiens syfte och frågeställningar kring på vilka sätt och hur demokratiuppdraget beskrivs i läromedel för samhällskunskap i årskurs 4–6 används Biesta och Deweys syn på utbildning och demo- krati.Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av en kvalitativ textanalys av läro- medel. Insamlade data från de sju läromedlen genererade i en analys av text och uppgifter för att få fram hur demokratiuppdraget framställdes och beskrevs. Resultatet visade på att delar av demokratiuppdraget framställdes i alla läromedel men det var två läromedel som framställde hela uppdraget om, genom och för demokrati. Det framkom att lärarens roll i undervisningen är viktig för att elever ska ges möjlighet att lära kring demokratiuppdraget då alla läromedel inte täckte hela uppdraget.

Vilka möjligheter finns för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i och de texter de möter? Texter är inte bara skriven text utan text kan vara en bild, en film, ett inlägg på Instagram eller ett musikstycke som ska tolkas. Förståelsen av begreppet läskunnighet behöver därför vidgas eftersom eleven, förutom att läsa och skriva skriven text, också måste kunna tolka, reflektera över, kritiskt granska och skapa mening ur olika typer av källor. En sådan undervisning bidrar också till elevers utveckling till demokratiska medborgare, vilket också är ett övergripande mål i skolans styrdokument. I föreliggande licentiatuppsats undersöks möjligheterna för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i. Syftet är att belysa om och i så fall hur undervisning i årskurs 2 och 3 skapar förutsättningar för elever att utveckla critical literacy. De kunskaperna behövs även för att kunna agera aktivt som samhällsmedborgare. Att kunna läsa och förstå texter ur olika perspektiv, att förstå att texter kan utesluta eller skapa fördelar för olika individer och att texter positionerar läsaren är en del av vad critical literacy handlar om. En teoretisk utgångspunkt för denna studie är därmed att elever, genom att läsa och arbeta med texter ur ett critical literacy-perspektiv, ges verktyg att bearbeta och tolka olika texter och skapa en förståelse för hur olika texter påverkar människor. Studien fokuserar på elevers respons i undervisning och datamaterial har samlats in i en klass med 20 elever under deras tid i klass 2 och 3 och består av klassrumsobservationer och intervjuer. Vid analys av materialet har  Janks (2010) fyra begrepp, domination, access, diversity och design, använts för att analysera elevernas respons relaterat till olika textaktiviteter. Resultatet visar att elever, utan någon speciell undervisning om critical literacy, i sina diskussioner, framför allt i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen, uppmärksammar vilka som dominerar i texter och varför vissa människor framstår som viktigare än andra.  En slutsats är att unga elever både kan och vill diskutera svåra frågor om förutsättningar ges. När undervisningen har ett critical literacyperspektiv ges eleverna möjlighet att upptäcka och möjligen också bättre förstå sin omvärld. Genom sina egna erfarenheter kan eleverna inte bara visa medvetenhet om människor olika villkor utan också bidra med alternativ till förändring. / What opportunities are there for young students in school years 2 and 3 to develop a critical literacy perspective based on the teaching they participate in and the many text variants they meet in school? Since texts are not simply written words, but also pictures, film, Instagram posts or music, the concept of literacy needs to be  similarly extended.  In other words, to be considered  critically literate, students must also be able to interpret, reflect on, critically review, and create meaning from multiple types of sources. Teaching focusing on developing students’ critical literacy clearly contributes to fostering democratic citizens, which is also an overarching goal in the school curriculum. The purpose of the study is to shed light on whether and if so how teaching in grades 2 and 3 creates conditions for students to develop critical literacy and as a result be able to act actively as informed citizens. Being able to read and understand texts from different perspectives, and to understand that a text situates the reader and thus excludes or create advantages, is part of what critical literacy is about.The study material has been collected in a class of 20 students and consists of recordings and field notes from classroom observations and interviews. The data were analyzed using Jank’s (2010) four concepts, dominance, access, diversity, and design and the students' response in the teaching is analyzed in relation to various text activities. The results show, in social science and natural science texts, that students, even without any special teaching about critical literacy, pay attention to who dominates and how some people appear more important than others.  A conclusion is that young students are both able and willing to discuss difficult questions if conditions are given. When the teaching has a critical literacy perspective, students are given opportunity to discover and possibly also better understand the world around them. Based on their own experiences, the students can also not only show awareness about people’s different conditions but come up with alternatives to change.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och belysa de mest effektivaarbetssätten och arbetsmetoderna för att skapa ett demokratiskt klassrum, samt hurdessa metoder möjliggör för eleverna att utveckla sin förmåga att delta i demokratiskaprocesser. Vi kommer också att besvara frågan "Vilka metoder och strategier använderlärare för att skapa ett demokratiskt klassrum?".Skapandet av ett demokratiskt klassrumär viktigt eftersom det främjar elevernas förståelse för demokratiska värden och är endel av lärarnas ansvar att förbereda eleverna för att delta i demokratiska processer isamhället. Eftersom olika lärare kan ha olika uppfattningar om vad ett demokratisktklassrum innebär, därför är det relevant att undersöka vilka arbetssätt och strategier somenligt forskningen är mest effektiva för att uppnå detta. Kunskapsöversikten bygger på sökningar i olika databaser såsom Swepub och ERIC,som har hjälpt oss att hitta relevanta avhandlingar, licentiatuppsatser, vetenskapligatidskrifter samt litteratur från tidigare kurser, vilket innehåller tidigare forskning omämnet. Genom att använda dessa olika källor har vi kunnat dra slutsatser och diskuteraresultatet. Resultatdelen belyser effektiva arbetsformer som lärare kan använda sig avför att skapa ett demokratiskt klassrum. Dessa inkluderar strategier som grupparbete,diskussioner, simuleringar och användning av nyhetsmedia och politiska texter iundervisningen. Resultatet har även belysts att diskussioner i grupper främjarkonstruktivt lyssnande och ansvarsfullt beslutsfattande. Vi diskuterade även enproblematisering av traditionell undervisning som gör demokratiuppdraget abstrakt ochgör att eleverna inte får möjlighet att delta i demokratiska processer. Förslag ges ocksåpå vidare forskningsområden som kan vara intressanta att utforska ytterligare för attundersöka hur man kan implementera demokratiska värderingar och arbetssätt i skolansorganisation och ledarskap.

Skolans uppdrag har sedan länge formats av behov och krav som samhället ställer på sina medborgare. Önskvärda kunskaper från samhället och makthavare ger incitament för revideringar av kursplaner och där olika ämneskunskaper flätas samman och sammanfogas till medborgerlig kompetens, blir samhällskunskapsämnet spjutets spets gällande vår civilisations sammansättning och funktion. Kunskaper som både är abstrakta och svårbegripliga avkrävs av unga elever där förkunskapers betydelse för nästkommande steg inom ämnet är elementära, men svårförstådda. Forskningen som presenteras framhåller vikten av didaktiska moment som tillåter elever att vara aktiva i undervisningen för att på ett pragmatiskt vis utveckla en grundförståelse för samhälleliga instanser och funktioner. Den kommunikativa aspekten av lärande framhålls som en nyckel för demokrati och delaktighet som en förutsättning. Samtidigt menar kritiska teoretiker att språkets konstruktion kan ses som ett hinder för förståelse där beslutsfattare i samhället skapat normer i språket, vilka blir hinder för individer med lägre språkligt kapital. Informanter i studien vittnar om ett ständigt föränderligt ämne som ses som en spegel av vår tid, ett ämne som engagerar och inkluderar de allra flesta med sin diskursiva karaktär. Ämneskarakteristiska begrepp och ett svårt språk ses dock som en utmaning för förståelsen, där elever med svenska som andraspråk riskerar att falla ur ramen.

Denna uppsats syftade till att undersöka några utvalda skillnader mellan originalverket och den lättlästa versionen av När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt undersöka vilka läsarter som kunde kopplas till de båda verken. Eftersom lättläst som genre marknadsför sig som en litteraturform för alla var det intressant att se huruvida en lättläst version av ett verk faktiskt verkar passa alla och om den kan likställas med en “vanlig” roman i relation till kursplanen i svenska på grundskolan. Materialet för uppsatsen var originalverket När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt den lättlästa adaptionen med samma namn, omarbetad av Tomas Dömstedt. Metoden var dels en läsning av båda verken där olika karaktärer valdes ut för analys utifrån begreppen ‘rund/flat karaktär’, ‘utlagd antydning’ samt ‘symboler’. Dels gjordes en analys utifrån forskaren Michael Tengbergs sex läsarter: handlingsorienterad-, betydelseorienterad-, värderingsorienterad-, subjektsorienterad-, intentionsorienterad- och metakognitiv läsart, vilka sedan kopplades till verken för att se vilka som aktiverades i läsningen.  Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan versionerna och att det lättlästa verket ger läsaren större luckor att själv fylla i. Idén om lättläst är att underlätta för läsaren och det är därför intressant att den lättlästa romanen i föreliggande studie, i uppsatsförfattarens mening, upplevdes svårare än originalet. Eftersom varken parallellhandlingar och karaktärsutvecklingar fanns med i den lättlästa adaptionen blev det svårt som läsare att se en röd tråd genom boken och att förstå motiven för karaktärernas handlingar.  En slutsats som kan dras är att den lättlästa romanen främst kan ses som en mer svårtillgänglig version av originalet och det är synd att reducera en så pass komplex berättelse till något så avskalat och bristfälligt som den lättlästa versionen gjort.

Denna uppsats syftade till att undersöka några utvalda skillnader mellan originalverket och den lättlästa versionen av När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt undersöka vilka läsarter som kunde kopplas till de båda verken. Eftersom lättläst som genre marknadsför sig som en litteraturform för alla var det intressant att se huruvida en lättläst version av ett verk faktiskt verkar passa alla och om den kan likställas med en “vanlig” roman i relation till kursplanen i svenska på grundskolan. Materialet för uppsatsen var originalverket När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt den lättlästa adaptionen med samma namn, omarbetad av Tomas Dömstedt. Metoden var dels en läsning av båda verken där olika karaktärer valdes ut för analys utifrån begreppen ‘rund/flat karaktär’, ‘utlagd antydning’ samt ‘symboler’. Dels gjordes en analys utifrån forskaren Michael Tengbergs sex läsarter: handlingsorienterad-, betydelseorienterad-, värderingsorienterad-, subjektsorienterad-, intentionsorienterad- och metakognitiv läsart, vilka sedan kopplades till verken för att se vilka som aktiverades i läsningen.  Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan versionerna och att det lättlästa verket ger läsaren större luckor att själv fylla i. Idén om lättläst är att underlätta för läsaren och det är därför intressant att den lättlästa romanen i föreliggande studie, i uppsatsförfattarens mening, upplevdes svårare än originalet. Eftersom varken parallellhandlingar och karaktärsutvecklingar fanns med i den lättlästa adaptionen blev det svårt som läsare att se en röd tråd genom boken och att förstå motiven för karaktärernas handlingar.  En slutsats som kan dras är att den lättlästa romanen främst kan ses som en mer svårtillgänglig version av originalet och det är synd att reducera en så pass komplex berättelse till något så avskalat och bristfälligt som den lättlästa versionen gjort.

The purpose of this study is to contribute knowledge of preschool teachers’ views on democracy and how the mission is expressed in preschool activities. The democracy commitment is seen as a difficult and complex assignment in relation to the work with children in preschool. Democracy is part of an everyday work in preschool activities and it is important that this is visible as it is what the preschool's policy instrument are based on. To study how the democracy commitment is expressed in preschool activities, the study's results are derived from semi-structured interviews. In the interviews, the starting point is to find out how preschool teachers view at democracy in preschool, how preschool teachers work with democracy in their daily activities and if there are any conditions and challenges they express in their work with the democratic assignment in preschool. The result presents a aspekt of how preschool teachers think and work with democracy in preschool activities. The result has been analyzed with socio-cultural theory and in the discussion; the result is related to previous research on democracy work in preschool. Keywords Preschool teachers, preschool, democracy, democracy commitment, socio-cultural theory. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. Demokratiuppdraget ses som ett svårt och komplext uppdrag i relation till arbetet med barn i förskolan. Demokrati ingår också i mycket av det vardagliga arbetet i förskolans verksamhet och är viktigt att göras synligt då det är det som förskolans styrdokument grundar på. För att undersöka hur demokratiuppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet är studiens resultat framtaget ur semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna är utgångspunkten att få reda på hur förskollärare ser på demokrati i förskolan, hur förskollärare arbetar med demokrati i den dagliga verksamheten och om det finns några förutsättningar samt utmaningar som de uttrycker i deras arbete med demokratiuppdraget i förskolan. Resultatet presenterar en bild av hur förskollärare tänker och arbetar kring demokrati och demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och i diskussionen relateras resultatet till tidigare forskning av demokratiarbete i förskolan.   Nyckelord Förskollärare, förskola, demokrati, demokratiuppdraget, sociokulturell teori.

Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.

No description available.

Detta examensarbete undersöker muntlighet och talrädsla. Det övergripande syftet är attstudera svensklärares upplevelser av arbete med muntliga presentationer i grundskolanssenare år. Mer specifikt studeras talrädsla och vilka faktorer som svensklärare anservara framgångsrika för att stötta elever med talrädsla i undervisningssituationer sominbegriper muntlig presentation. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ samtinnehållsanalytisk. Materialet består av en enkätundersökning samt enfokusgruppsintervju med fyra lärare. Den empiriska undersökningen ansluter teoretiskttill den retoriska arbetsprocessen, cirkelmodellen, sociokulturell teori och relationellpedagogik. Begreppen närmaste utvecklingszonen, scaffolding och alienation användsför att tolka det empiriska materialet.Resultatet visar att många elever upplever rädsla i samband med muntligapresentationer och att muntliga presentationer är den bedömningsform som upplevs sommest utmanande av såväl lärare som elever. Studien belyser vikten av goda relationersamt individanpassning för att stötta elever med talrädsla. Den framhåller också dettalade språket som ett viktigt innehåll i svenskundervisningen och skolans demokratiskauppdrag. Slutligen argumenterar studien för att retorik och talrädsla bör få en störreplats i blivande svensklärares lärarutbildning.