The purpose of this thesis is to examine how librarians in a Swedish public library work with collection management related intellectual freedom and Shoemaker & Vos (2009) gatekeeping levels. Intellectual freedom is the right to express, explore, consider and access ideas and information without restriction. Intellectual freedom is a United Nations human rights. Working with collection management, while trying to offer a variety of information and opinions without violating any societal groups may create ethical work dilemmas for librarians. Although regulated in Swedish legislation and local guidelines as media management plans, there is a risk collection management results in limiting information for the library user. The librarian becomes the gatekeeper; the person standing between information and the users.   This empirical material was gathered through semistructured qualitative interviews with librarians in a public library. The Library Manager and one of the librarians at the Freedom of Expression Library (Dawit Isaak-library) were also interviewed for additional perspectives. The empirical material was analyzed using Kurt Lewins (1947) gatekeeping theory and Schoemaker & Vos (2009) different gatekeeping levels as a theoretical analytical framework.   The results show that although the meaning of intellectual freedom was known, there was a lack of a common understanding of the concept. The media management plan is not an active guideline and the majority of librarians talked about collection management as a ”gut feeling”. The study shows ”gut feeling” easily results in limitations on an individual level. The study also shows that the gatekeeper role now rests with the user and not the librarian.

Bakgrund: Psykisk ohälsa, där utmattningssyndrom är en av diagnoserna är ett ökande problem. Många av de som drabbas överges och får inte den vård de behöver och har rätt till. Tid för samtal och egenvård är en viktig del i rehabiliteringen där primärvården och företagshälsovården är de huvudsakliga vårdgivarna. Syfte: Avsikten med studien var att undersöka vilken erfarenhet som sjuksköterskor inom primär- och företagshälsovård har av patienter med utmattningssyndrom. Metod: Åtta sjuksköterskor från primär- och företagshälsovård intervjuades med semistrukturerade frågor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema lyssna samt två kategorier grindvakt och skapa begriplighet skapades. Alla sjuksköterskor beskrev att de initialt hade långa samtal men deras erfarenheter skiljde sig åt. Några sjuksköterskor beskrev att det var till nytta för patienterna medan andra berättade att de inte jobbade med den här patientgruppen. Konklusion: Genomgående beskriver alla sjuksköterskor att det de gör innebär att de lyssnar på patienterna samtidigt som flera av dem inte explicit uttrycker det som ett stöd. Det kan tolkas som att den relationella delen av omvårdnaden är osynlig för sjuksköterskorna som inte uppfattar att deras lyssnande är av värde för patienterna. / Background: Mental illness where fatigue syndrome is one of the diagnoses is an increasing problem. Many persons with fatigue syndrome experience abandonment and do not achieve the help they need and are entitled to. Time for conversation and self-care is an important part of rehabilitation where primary healthcare and occupational healthcare have a prominent role Aim: This study's purpose was to explore what experience that nurses in primary and occupational healthcare had of patients with fatigue syndrome. Method: Eight nurses from primary and occupational healthcare were interviewed using semi-structured questions. The interview material was analyzed using content analysis. Results: A theme listening and two categories gatekeeper and create comprehensibility emerged. All nurses had initially long conversations with the patients, but their experience differed. Some of the nurses told that they were important to the patients and others indicated that they were not working with this patient group. Conclusion: All nurses describes that what they do means that they are listening to the patients at the same time that several of them not explicit express it as a support. That can be interpreted as the relation part of nursing are invisible for the nurses who does not perceive their listening valuable for the patients.

<p>Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation.</p><p>Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information.</p><p>Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris.</p><p>Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra.</p><p>Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.</p><p><em> </em></p>

Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation. Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information. Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris. Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra. Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.