Aktualumas. Tyrimai rodo silpną šalies jaunuolių sveikatą ir prastą fizinį parengtumą. NATO šalių ginkluotose pajėgose karių, kariūnų ir karininkų specialiam fiziniam rengimui skiriamas svarbus vaidmuo. Taigi iškyla keletas spręstinų tikslų, tarp kurių – karinei tarnybai tinkamiausių asmenų atranka ir bendrojo fizinio, be specialaus taikomojo rengimo, veiksmingų būdų paieška. Naujumas. Darbe tiriamas Lietuvos karo akademijos studentų kariūnų fizinis parengtumas. Nagrinėjamos 1–2 kurso studentų fizinio parengtumo – greitumo ir šoklumo fizinių ypatybių – 2003–2005 m. kryptys. Tokio pobūdžio darbų nėra daug, todėl tyrimo duomenys turės naujumo aspektą. Mokslinė problema. Kariūnų veikla iš esmės skiriasi nuo sportinės veiklos. Nuolat kintant stojančiųjų į LKA kontingentui ir priėmimo sąlygoms, aktuali yra ši mokslinė problema: kaip tikslingai valdyti kariūnų fizinį rengimą, nuolatos vertinant taikomos fizinio rengimo programos veiksmingumą pagal objektyvius motorinės sistemos kaitos rodiklius. Vieni iš tokių rodiklių yra raumenų galingumo, jėgos ir greitumo rodikliai. Prielaida. LKA studentų kariūnų fizinis parengtumas sparčiausiai gerėja pirmais studijų metais. Tyrimo tikslas – nustatyti ir įvertinti LKA 1–2 kurso studentų greitumo jėgos ir greitumo rodiklių kaitą studijų metu. Uždaviniai: 1. Nustatyti LKA 1–2 kurso studentų antropometrinių rodiklių kaitą studijų metu; 2. Nustatyti ir įvertinti LKA 1–2 kurso studentų kojų raumenų greitumo jėgos rodiklių kaitą studijų... [toliau žr. visą tekstą] / Actuality. Researches show weak health and bad physical qualification of the country‘s lads. In the armed forces of the NATO countries, special physical preparation of soldiers, cadets and officers plays an important role. Also, there are a few purposes to solve, including selection of the people most suitable for military service and searching effective ways for general physical without special applicable preparation. Newness. In the work, physical preparation of the students-cadets of the War Academy of Lithuania is researched. The tendencies of physical preparation of the students of the 1–2 course – physical features of quickness and spring – in 2003–2005 are analyzed.There are not so many works of this kind, so the data of the research is going to have an aspect of newness. Scientific problem. The cadets‘ activity differs from sport activity essentially. As the contingent of the entrants to the War Academy of Lithuania and acceptance conditions are always changing, this scientific problem is actual: how to run physical preparation of the cadets purposefully, evaluate efficiency of the programme of physical preparation applied following objective indicators of alternation of the motor system steadily. Some of these indicators are the indicators of the muscle power, strenght and quickness. Hypothesis – physical preparation of the students-cadets of the War Academy improves mostly in the first study year. Purpose of the research – to establish and evaluate... [to full text]

Work purpose – to determine permanent quickness and power manual loads influence on skeleton muscle anaerobic potential. 11 of the best Lithuanian short distance runners and 8 persons, who do not go in for sports, were attending in research. Also, there were used adequate testing results and trainings processes information of 8 world short distance runners. They took anthropometrical information measurements from researched, body mass index was estimated (BMI), maximum and comparative legs muscles power was assessed, maximum running and 60m drubbing speed measured. Gained results showed that the best world short distance runners reached better maximum running speed, but maximum and comparative muscles power indicators were not differ from Lithuanians short distance runners. Persons, who do not go in for sports, maximum and relative powers and maximum running speed meaning in worse than researched Lithuanian short distance runners, who go in for sports. When they were running 60m only 10m they were going faster than the best world short distance runners. Persons, who do not go in for sports run 60m distance slower than other researched group members. They also reached slower speed increase and after 50m they got tired. When the best Lithuanian short distance runners of annual training facts were analyzed then came out that in annual training cycle was applied more exercises which needed power and had higher power indicators. Thus, Lithuanian short distance runners faster run 6... [to full text]

Kryptingas mokinių fizinis ugdymas sudaro prielaidas formuoti greitumo lavinimą kūno kultūros pamokose. Asmenybės ugdymas įgyvendinamas įvairia praktine veikla, tenkinančia asmens interesus ir poreikus, kurių dėka galima atskleisti asmens fizines ir pichines galimybes. Tyrimo problema. Bendrojo lavinimo mokykloje greitumo gebėjimų lavinimui skiriamas nepakankamas dėmesys. Mokytojai nesupažindina mokinių su greitų judesių atlikimo specifika. Paaugliai per kūno kulturos pamokas beveik neatlieka greitumą lavivančių pratimų. Šią problemą galima būtų ispręsti parengiant ugdymo programas, kuriose būtų nuosekliai taikomi greitumą lavinantys pratimai. Tyrimo objektas. Greitumo lavinimo procesas bendrojo lavinimo mokykloje ir jo poveikis greitų judesių atlikimui. Tyrimo hipotezė. Tikėtina, kad kūno kultūros pamokose skiriant didesnį dėmesį greitumo lavinimui ir atsižvelgiant į didaktinius jo ugdymo principus – keisis mokinių požiūris į šiuos pratimus, gerės greitų judesių atlikimo kokybė, bus išspręstas vienas iš sudėtingiausių moksleivių visapusiško fizinio ugdymo uždavinių. Tyrimo tikslas. Ištirti paauglių greitumo raišką ir jo lavinimo galimybes per kūno kultūros pamokas. Tyrimo uždaviniai: 1.išanalizuoti teorines greitumo lavinimo paauglystėje prielaidas; 2.išsiaiškinti mokinių suvokimą apie greitumą bei požiūrį į greitumą ugdančius pratimus; 3.išanalizuoti greitumo ugdymo raišką ir jo lavinimo galimybes per kūno kultūros pamokas. Respondentai: 14 - 15 metų berniukai... [toliau žr. visą tekstą] / Purposeful students’ physical education provides the preconditions to from the development of quickness in the lessons of Physical Education. The development of personality is implemented by various practical activities that satisfy personal interests and needs and with the help of which it is possible to reveal physical and psychical abilities of a person. The problem of the research. In general education schools too little attention is paid to the development of quickness abilities. The teachers do not introduce the students with the particularities of performing quick movements. Teenagers do not do quickness training exercises. This question may be solved by preparing education programmes on the grounds of which quickness training exercises would be consistently applied. The subject of the research. The process of quickness training in general education school and its impact on performance of quick movements. The hypothesis of the research. It is presumptive that by paying more attention to the quickness training in Physical Education lessons and taking into consideration didactic principles, students’ attitude towards these exercises will change, the quality of quick movements performance will improve and one of the most complicated objectives of versatile pupils’ physical education will be solved. The aim of the research. To investigate the expression of teenagers’ quickness and the possibilities of its training in Physical Education lessons. The objectives of the... [to full text]

Literatūroje pasigendama duomenų apie įvairaus amžiaus ir meistriškumo sportinių šokių šokėjų atletinio parengtumo rodiklius ir jų kaitą treniruojantis. Labai trūksta mokslinių duomenų apie jaunučių ir jaunių sportinių šokių šokėjų atletinį parengtumą. Tyrimo tikslas – ištirti jaunučių ir jaunių sportinių šokių šokėjų treniruotės vyksmą ir nustatyti atletinio parengtumo kaitos ypatumus. Uždaviniai: 1. Išnagrinėti jaunučių ir jaunių sportinių šokių šokėjų rengimo technologiją; 2. Nustatyti kūno sudėjimo rodiklius ir ištirti atletinio parengtumo rodiklių kaitą per dešimties mėnesių treniruotės ciklą; 3. Ištirti jaunučių ir jaunių sportinių šokių šokėjų greitumo ir psichomotorinių gebėjimų sąveikos ryšius. Tyrimo objektas – jaunučių ir jaunių sportinių šokių šokėjų treniravimas, kūno sudėjimas, atletinio parengtumo kaita. Tyrimo hipotezė – treniruojantis turėtų gerėti jaunučių ir jaunių sportinių šokių šokėjų atletinis parengtumas. Tyrimo metodai: literatūros šaltinių studija, treniravimo vyksmo pedagoginis stebėjimas, antropometriniai matavimai, judamųjų ir psichomotorinių gebėjimų testavimas, pulsometrija, lyginamoji analizė, matematinė statistika. Tyrimo rezultatai: grupinės sportinių šokių pratybos jaunučiams ir jauniams šokėjams vyko tris kartus per savaitę po valandą, kitomis dienomis šokėjai treniruodavosi individualiai su treneriu arba patys savarankiškai. Treniruočių programoje dominavo specialiosios pratybos, o kryptingos pratybos, organizmo funkciniam pajėgumui... [toliau žr. visą tekstą] / Athletic fitness indices of dancers of various mastery levels have not been sufficiently analyzed. There is lack of athletic fitness indices of juvenile and junior sports dancers. Research aim was to analyze training process and the changes peculiarities in athletic fitness indices of juvenile and junior sports dancers. Research tasks: 1. To analyze training technology of juvenile and junior sports dancers; 2. To identify indices of body build and to investigate changes of athletic fitness indices during ten months training cycle; 3. To establish the relationship between juvenile and junior sports dancers quickness and psychomotor abilities. Research object was training, body build, athletic fitness changes of juvenile and junior sports dancers. Research hypothesis. We hypothesize that athletic fitness of juvenile and junior sports dancers should improve of training on performance. Research methods: literature review, pedagogical contemplation of training process, anthropometrical measurement, testing of motor and psychomotor abilities, pulse rate measuring, comparative analysis, mathematical statistics. Research results: the juvenile and junior sports dancers trained 1 hour three times a week with a group, another days the dancers trained individually with trainer or themselves. Special practice sessions dominated in dancers training program, but purposeful practice for functional system and motor abilities training wasn’t executed. Dancers trained from 5 to 10 hours a week... [to full text]

Tyrimo tikslas – išsiaiskinti Kauno miesto 9-11 ir 12-15 metų bei Lietuvos suaugusių šuolininkų su kartimi fizinį parengtumą, ir palyginti jį su literatūroje rekomenduojamais normatyvais. Uždaviniai: 1. Nustatyti ir palyginti Kauno miesto 9-11 ir 12 -15 metų šuolininkų su kartimi fizinį parengtumą. 2. Nustatyti ir palyginti Lietuvos suaugusių šuolininkų su kartimi fizinį parengtumą. 3. Nustatyti ir palyginti Lietuvos suaugusių šuolininkų su kartimi testų koreliaciją su varžybiniu rezultatu. 4. Nustatyti ir palyginti Lietuvos suaugusių šuolininkų su kartimi metinio krūvio apimtis. Hipotezė – Lietuvos suaugusių ir Kauno miesto 9-11 metų ir 12-15 metų šuolininkų su kartimi fizinis parengtumas yra prastesnis, nei nurodyta normatyvuose. Rezultatai: matome, kad bėgdami 20 m įsibėgėjus ir 30 m bėgime iš aukšto starto 9-11 metų, 12-15 metų šuolininkų bėgimo vidurkiai buvo prastesni nei nurodyta normatyvuose. Abolachovo šuolio testo abiejų šuolininkų grupių rezultatai taip pat yra ženkliai blogesni už normatyvą. Taip pat kojų kelimo prie skersinio kybant ant jo ir prisitraukimų vidurkiai abėjų šuolininkų grupių yra prastesni nei nurodyta normatyvuose. Suaugusių šuolininkų grupėje beveik visų atliktų testų rezultatai buvo prastesni, tik 30 m iš aukšto starto bėgimo vidurkis buvo praktiškai toks pat, kaip ir nurodyta normatyvuose. Taip pat svorio stūmime nuo krūtinės suaugusių šuolininkų su kartimi vidurkis buvo ne daug mažesnis už normatyvą. Išvados: 1.Kauno 9-11 ir 12-15 m šuolininkų... [toliau žr. visą tekstą] / The aim – to find out in Kaunas city 9 – 11 and 12 – 15 years of age boys and Lithuanians adult pole jumpers physical training, and compare it with the literature recommended values. Goals: 1. Identify and compare the city of Kaunas 9 – 11 and 12 – 15 year old pole jumpers physical training. 2. To review and compare the Lithuanian adult jumpers with pole physical training. 3. Identify and compare the Lithuanian adult jumpers with the pole test correlation with the contest results. 4. Identify and compare the Lithuanian adult jumpers with the pole annual charge volume. Hypothesis – Lithuanian adults and Kaunas city 9 – 11 and 12 – 15 year olds pole jumpers physical training is less that the requirement. Results: We can see that running 20 m at cruising speed and 30 m from a standing start 9 -11 and 12 – 15 year olds running averages were lower that the requirement. Abolachovo jump test results between the two groups of children are also significantly lower that the requirement. Also lifting the leg bar by the hover over him and chins averages of both groups of children are lower that the requirement. In adult group, almost all of the tests results were worse, except 30 m from the start of high average was virtually the same as specified in the standards. Also, the weight pushing against the chest adult jumpers with the pole average was a little less that the requirement. Conclusions: 1. Kaunas city 9 – 11 and 12 – 15 jumpers with the pole physical training in almost all of... [to full text]

En s’appuyant sur le développement et la légitimation théorique du modèle de l’agilité organisationnelle, cette recherche explore les perceptions et les représentations des managers sur l’agilité organisationnelle afin de clarifier et opérationnaliser ce construit. Pour ce faire, nous effectuons dans un premier temps un retour aux sources de l’agilité organisationnelle qui est apparue en 1991. Ce travail met en exergue un fondement théorique fort centré sur quatre capacités d’agilité : la réactivité, la flexibilité, la rapidité, et la compétence.Cette exploration théorique nous permet de poursuivre notre recherche en deux temps. Nous avons tout d’abord réalisé un questionnaire afin de récolter, vingt-cinq ans après les premiers développements de l’agilité, les perceptions des managers sur la définition des capacités d’agilité, sur les pratiques associées à ces capacités, et sur l’agilité organisationnelle. Nous avons ensuite comparé nos résultats obtenus fin 2011 avec ceux d’une échelle de mesure de l’agilité organisationnelle validée et publiée dans la littérature en décembre 2011.Finalement, cette recherche permet d’obtenir deux résultats majeurs. Tout d’abord, nous observons que les managers ne perçoivent pas l’agilité organisationnelle à la manière des développements théoriques de la littérature. Les managers articulent différemment les pratiques managériales et organisationnelles et celles-ci ne suivent pas les développements théoriques. Le deuxième résultat majeur est l’amélioration de l’échelle de mesure de l’agilité organisationnelle parue en 2011. Ce deuxième résultat, fruit du croisement de nos travaux et de ceux Charbonnier-Voirin (2011), a été par ailleurs testé auprès de managers. / Based on the development and the theoretical legitimisation of organisational agility model, this research explores the perceptions and representations of managers on organizational agility to clarify and operationalize this construct. To do this, we first get back to the sources of organisational agility that appeared in 1991. This work highlights a strong theoretical foundation based on four agility capabilities: responsiveness, flexibility, quickness, and competence.This theoretical exploration allows us to continue our research in two phases. We first conducted a questionnaire to collect, twenty-five years after the first development of agility, perceptions of managers on the definition of agility capabilities, the practices associated with these capabilities. We compared our results with those of a measurement scale of organizational agility published in the literature in December 2011.Finally, this research provides two major results. First, we observe that managers do not perceive organizational agility as the theoretical developments read in the literature. Managers articulate the different managerial and organizational practices and they do not follow the theoretical developments. The second major result is the improvement of the measurement scale of organisational agility published in 2011. T

<p>Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation.</p><p>Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information.</p><p>Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris.</p><p>Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra.</p><p>Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.</p><p><em> </em></p>

Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation. Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information. Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris. Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra. Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.