Forskning visar att det specialpedagogiska uppdraget är otydligt och att detta leder till problematik kopplad till specialpedagogens roll och uppdrag. Orsakerna till detta framstår i forskningen vara frånvaron av en formell uppdragsbeskrivning och därav också ett explicit juridiskt mandat. Detta leder till att den specialpedagogiska funktionen är öppen för olika tolkningar och värderingar från aktörer både inuti och utanför skolans organisation. En aktör som är särskilt viktig i att påverka specialpedagogers arbete är rektorer. Därför är det viktigt att studera hur rektorer ser på specialpedagogers uppdrag, vilket denna studie bidrar med. Syftet med studien är att undersöka rektorers perspektiv på specialpedagogens roll och uppdrag. Studien använder en kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer av 10 grundskolerektorer som är verksamma inom årskurs F-9. Materialet har bearbetats utifrån tematisk analys. För att söka svar på studiens syfte och frågeställningar har dilemmaperspektivet och dilemmatic spaces använts som teoretisk utgångspunkt i syfte att systematiskt identifiera och förstå dessa dilemman utifrån den kontext de uppstår i. De teman vi identifierat i studiens empiri visar att rektorers perspektiv och förhållningssätt har stor betydelse för hur specialpedagogens roll och uppdrag utformas. Utifrån detta uppstår en rad olika komplexa dilemman som tar sin utgångspunkt i de kontextuella, relationella och mentala dimensionerna som omger specialpedagogen. Dessa komplexa dilemman positionerar specialpedagogen på flera olika sätt och sätter ramarna och därmed också förutsättningar för yrkesrollen och uppdraget. Denna positionering skapar förväntningar hos rektorer och lärare på vad den specialpedagogiska funktionen ska bidra med. Det framgår även i temana att en ansvarsförskjutning har skett från rektor till specialpedagog gällande skolledning och skolutveckling men att förutsättningarna att motsvara dessa förväntningar ofta saknas, något som leder till ytterligare otydlighet kring specialpedagogens roll och uppdrag. Som konsekvens av detta blir uppdraget gränslöst för rektorer såväl som för specialpedagoger. Frånvaron av tydliga ramar erbjuder stora möjligheter att skulptera uppdraget utifrån skolans behov och specialpedagogen själv. Samtidigt leder otydligheten och gränslösheten till intressekonflikter, prestigefyllda maktkamper, uteblivet mandat och ett uppdrag i skottlinjen mellan olika professioner på skolan.

Studiens syfte var att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan samt vilka dilemman/utmaningar som förskollärare möter. Vi jämför förskollärares arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd utifrån tre kommuners förskoleverksamheter i syfte att se huruvida det påvisas några skillnader och/eller likheter utifrån studiens frågeställningar. Studien innehåller två delstudier som utgår från varsin tematisk analys.  Det kompensatoriska-, det kritiska- och dilemmaperspektivet används för att analysera resultatet. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det var åtta medverkande förskollärare från tre kommuner. Resultatet visade att samtliga kommuner har en samsyn kring definitionen av begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering. Samtliga kommuner anser att mindre barngrupper gör det möjlig att se alla barn. Samsyn mellan hem och förskola beskrivs vara viktigt. Kommunernas skillnader var att kommun (a) belyser fingertoppskänsla, att inkludering uppstår i kamratskap, att tysta barn behöver uppmärksammas och att samsyn inom arbetslaget är viktigt. Kommun (b) framhäver barns intresse, litteratur och tillitsfull relation. Kommun (c) belyser stöd i leken.

Syftet med denna studie är att undersöka några elevers uppfattningar angående det stöd de fått under sin skoltid med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. De intervjuade eleverna i studien går i årskurs tre och årskurs fyra. Alla de intervjuade eleverna uppvisar läs- och skrivsvårigheter alternativt dyslexi. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är de tre specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån de specialpedagogiska perspektiven genom att försöka hitta ett mönster och tema i de intervjuade elevernas svar. I resultatet framkommer det att stödinsatserna som utformats för eleverna mestadels utgår ifrån det kompensatoriska perspektivet. Det framkommer även att elevernas uppfattningar av stöd i skolan ser olika ut. En gemensam uppfattning som de intervjuade eleverna har är att de får stöd både enskilt och i klass med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. Det visar sig dock i resultatet att det stöd som eleverna får inte alltid är välplanerat mellan specialläraren och läraren. Något som kommer fram i resultatet är att eleverna vill vara delaktiga i hur stödet ska se ut och var de ska få stödet. Det visar sig också i studien att stödet som ges till eleverna måste utgå ifrån varje enskild individ för att stödet ska gynna elevernas kunskapsutveckling. / The aim of this study is to examine how pupils in grades three and four perceive the support they receive with regards to their reading and writing difficulties. The theoretical framework for this study is based on the three perspectives connected to special education, namely the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. In order to collect data, interviews are used and the results are then categorized and analyzed by using the three perspectives connected to special education, as mentioned above. To begin with, the results indicate that the compensatory perspective was the predominant measure used when supporting pupils but it also becomes clear that pupils perceive the support they get in different ways. Moreover, all of the pupils state that they receive help connected to their reading and writing difficulties, both individually and in class. At the same time, though, it becomes clear that the collaboration between the special education teacher and the class teacher is sometimes lacking. Finally, this study shows that pupils wish to be more involved in the process of deciding the frames for the support they need. Another conclusion is that the support given has to focus on the demands and needs of each individual in order for the support to be beneficial to each pupil’s learning process.

Barn i behov av stöd är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Stödet kopplas ofta till specialpedagogik och barn med diagnoser men rätten till stöd bör istället ses som en rättighet för alla barn för att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Syftet med denna studie är att utifrån forskningsstudier skapa kunskap kring viktiga aspekter som kan härröras till alla barns rätt till stöd i förskolan. Litteraturstudien är gjord utifrån en systematisk metod. Underlaget för resultatet utgjordes av 26 artiklar och avhandlingar och analyserades med hjälp av tematisering. I resultatet går det att urskilja fem teman i forskning som härrör till alla barns rätt till stöd - barnsyn, kategoriseringar av barn, relationer, normer och pedagogens kunskap. Slutsatsen av studien visar på att alla aspekter är beroende av varandra. Normer, relationer och kategoriseringar är sammanvävda och utgår alla ifrån vilken barnsyn pedagogen har, det går även att se att allt är beroende av pedagogens kunskap om hur stödet ska ges och av de egna värderingarna. Studien kan utifrån rubriken till detta arbete "alla barn har rätt till stöd" problematiseras i och med att barn erhålls stöd beroende på pedagogen. Att hantera alla barns olikheter och ge alla stöd är en komplex uppgift, men kan underlättas genom att vara medveten om de aspekter som härrör till alla barns rätt till stöd.

Syftet med den här studien har varit att ge några elever med behov av särskilt stöd och, eller extra anpassningar en möjlighet att förmedla sina upplevelser och erfarenheter av inkludering. Det gjordes genom att de deltagande eleverna fick diskutera den egna upplevelsen av att inkluderas i ämnena musik och svenska. Utifrån syftet togs tre frågeställningar fram: Vad säger eleverna bidrar till deras upplevelse av inkludering i ämnena musik och svenska? Vad säger eleverna om undervisande lärares, klasskamraters och den sociala kontextens betydelse för upplevelsen av inkludering i musik och svenska? Vilka eventuella metoder och hjälpmedel säger eleverna bidrar till upplevelsen av inkludering i musik och svenska? Datainsamlingsmetoden har varit kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsamtal. Den typen av samtal är en form av gruppintervjuer som ger möjligheter att få fram fler svar på en fråga. Urvalet har bestått av nio elever i årskurs 7-9 med behov av särskilt stöd och, eller extra anpassningar från olika skolor i Sverige.  Studiens resultat har analyserats utifrån tre definitionerna för inkludering: den placeringsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen och den gemenskapsorienterade definitionen. Även en undersökning av det svenska skolsystemet ur ett inkluderingsperspektiv har använts vid analys. Resultatet och analysen har sedan diskuterats utifrån det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av denna studie visar att en placering i stor grupp inte är nödvändig för att känna sig inkluderad i musik och svenska. Gemenskap och anpassningar är å andra sidan något som gör att eleverna upplever att de är inkluderade i undervisningen. Anpassningarna får gärna göras enligt elevernas egna önskemål. Ett gott klassrumsklimat är också en bidragande faktor till inkluderande undervisning i musik och svenska. Läraren behöver också se till att material anpassas utifrån elevernas individuella förutsättningar. Alla delar hänger ihop och ingen enskild metod eller anpassning leder till upplevelsen av en inkluderande undervisning i musik och svenska.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare inom grundskolan, årskurs 1-6, arbetar för att skapa inkluderande lärmiljöer.  Undersökningar som gjorts av bland annat OECD, Pisa och Skolverket visar att svenska skolor har svårt att skapa inkluderande lärmiljöer. Forskning visar att orsakerna till svårigheterna med att skapa en inkluderande lärmiljö bland annat är bristfällig kunskap kring hur begreppet inkludering ska förstås och praktiseras. Kunskapen kring hur man skapar en inkluderande undervisning genom bland annat differentiering, för att kunna möta eleverna på deras nivå, saknas bland lärarna. Likaså visar forskning att en viktig förutsättning för att kunna skapa inkluderande lärmiljöer, är att specialpedagogerna i högre utsträckning engagerar sig i planeringen och genomförandet av lärarnas undervisning.  Kvalitativa intervjuer med undervisande lärare i årskurs 1-6 har gjorts för att samla in empiri till detta arbete. I resultatdiskussionen av empirin har de specialpedagogiska perspektiven använts som stöd kring hur begreppet inkludering förstås och praktiseras av lärarna för att skapa en inkluderande lärmiljö. De specialpedagogiska perspektiven tillsammans med frirumsteorin har också utgjort ett stöd i resultatdiskussionen kring vilka förutsättningar som lärarna beskriver är viktiga för att skapa en inkluderande lärmiljö.  Resultatet visar att begreppet inkludering av lärarna uppfattas som synonymt med att alla elever ska vara delaktiga och att hänsyn ska tas till elevers olikheter. I lärarnas arbete blir lärarnas uppfattningar om inkludering synligt genom att lärarna bland annat redan i planeringen av sin undervisning tar hänsyn till elevers olikheter genom att bland annat differentiera och variera sin undervisning.

No description available.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka olika synsätt som lärare i fritidshem har på arbetet med inkludering och inkludering av elever i behov av särskilt stöd i skolan och fritidshemmet. Frågeställningarna författarna har i studien är: Vad innebär begreppet "inkludering" för lärare i fritidshem? Hur arbetar lärare i fritidshem med inkludering och inkludering av elever i behov av särskilt stöd? Undersökningens datainsamlingsmetod är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och respondenterna som deltar är åtta lärare i fritidshem. Resultatet analyseras utifrån dilemmaperspektivet där resultatet synliggör två dilemman som handlar om innebörden av begreppet inkludering och tillvägagångssätt i arbetet med inkludering. Resultatet visar att respondenterna arbetar med inkludering genom anpassningar, stöttning i skolan, rastaktiviteter och styrda aktiviteter i fritidshemmet. Utifrån resultatet uppfattar respondenterna att begreppet inkludering är när det finns en gemenskap där alla får vara med. / The purpose of this study is to increase knowledge about different views teachers in after-school programs have about the work with inclusion and inclusion of students in need of special support in school and after-school programs. The questions at issues of the study are: What does the concept of inclusion mean to teachers in after-school programs? How do the teachers in after-school programs work with inclusion and inclusion of students in need of special support? The data collection method of the study is qualitative semi-structured interviews and the respondents who participate in the study are eight teachers in after-school programs. The result is analyzed from the dilemma perspective and the result makes two dilemman visible that is about the meaning of the term inclusion and the course of action in the work with inclusion. The result shows that the respondents work with inclusion by adjustments, support in school, restactivities and controlled activities in after-school programs. By the result it shows that the respondents perceive that the term of inclusion is when there is a community where all students participate.