Syftet med denna studie är att beskriva sex fritidslärares uppfattningar om sitt arbete med att inkludera elever i fritidshemmet. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med semisemistrukturerade intervjuer som användes för att komma åt sex fritidslärares tolkningar och uppfattningar. Resultatet visar att fritidslärarna i denna studie tolkar begreppet inkludering som att det innebär att alla elever ska vara inkluderade i verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv efter sina egna förutsättningar och behov, men att det i praktiken är ett komplext och svårt uppdrag att leva upp till utifrån de förutsättningar som finns med låg personaltäthet, stora elevgrupper och motsägelsefulla formulering i läroplanen, vilket skapar utmaningar att förena teori och praktik. Detta leder till att fritidslärarna beskriver att de inte hinner med alla elevers behov vilket skapar dilemman där fritidslärarna då måste välja och prioritera mellan olika behov på individ- och gruppnivå, vilket leder till att de då prioriterar de elever med störst behov. Fritidslärarna beskriver att de i sitt arbete med inkludering har fokus på sociala relationer, samarbeten och flexibilitet vilket också visar sig vara viktiga faktorer i det inkluderande arbetet att försöka anpassa undervisningen efter elevernas intressen, förutsättningar och behov. Utifrån tre teoretiska perspektiv, tolkar författarna till denna studie som att fritidslärarna i denna studie i teorin och praktiken vill arbeta utifrån det alternativa perspektivet men att det finns svårigheter att genomföra det i praktiken vilket medför att de använder arbetsmetoder och strategier som hamnar inom både det traditionellt individualistiska perspektivet och det alternativa perspektivet. Samtidigt tolkas fritidsläraranas arbetsmetoder och strategier utifrån dilemmaperspektivet där fritidslärarna försöker göra sitt bästa utifrån de förutsättningar som finns. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Barn i behov av stöd är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Stödet kopplas ofta till specialpedagogik och barn med diagnoser men rätten till stöd bör istället ses som en rättighet för alla barn för att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Syftet med denna studie är att utifrån forskningsstudier skapa kunskap kring viktiga aspekter som kan härröras till alla barns rätt till stöd i förskolan. Litteraturstudien är gjord utifrån en systematisk metod. Underlaget för resultatet utgjordes av 26 artiklar och avhandlingar och analyserades med hjälp av tematisering. I resultatet går det att urskilja fem teman i forskning som härrör till alla barns rätt till stöd - barnsyn, kategoriseringar av barn, relationer, normer och pedagogens kunskap. Slutsatsen av studien visar på att alla aspekter är beroende av varandra. Normer, relationer och kategoriseringar är sammanvävda och utgår alla ifrån vilken barnsyn pedagogen har, det går även att se att allt är beroende av pedagogens kunskap om hur stödet ska ges och av de egna värderingarna. Studien kan utifrån rubriken till detta arbete "alla barn har rätt till stöd" problematiseras i och med att barn erhålls stöd beroende på pedagogen. Att hantera alla barns olikheter och ge alla stöd är en komplex uppgift, men kan underlättas genom att vara medveten om de aspekter som härrör till alla barns rätt till stöd.