Sammanfattning/AbstractExamensarbete: 15 hp Program: Specialpedagogprogrammet SPHAH 16, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hpNivå: Avancerad nivå Datum: 2019-05-20Titel: Hur uppfattar rektorer och specialpedagoger sitt ansvar för de särskilt begåvade eleverna?How do principals and special need coordinators view their responsibility regarding gifted students?

Studiens syfte är att kartlägga vilka erfarenheter matematiklärare på högstadiet har avmatematiskt särskilt begåvade elever samt hur de resonerar kring och arbetar för attinkludera dessa elever i undervisningen. För att kunna uppfylla detta syfteundersöktes hur matematiklärare på högstadiet definierar matematiskt särskiltbegåvade elever, hur de arbetar för att stimulera eleverna samt vilka utmaningaroch/eller möjligheter de upplever i arbetet med dessa elever. I studien användes enkvalitativ ansats där kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjumatematiklärare på högstadiet. Datan som insamlades analyserades med hjälp av eninnehållsanalys och studiens resultat diskuterades sedan utifrån studiens teoretiskautgångspunkter samt tidigare forskning på området. Resultatet visar att lärarnaskunskaper om vad som brukar karaktärisera matematiskt särskilt begåvade eleversamt vilka förmågor de ofta besitter är goda. De vanligaste sätten som lärarna arbetarpå för att lyckas stimulera matematiskt särskilt begåvade elever är att de försereleverna med extra uppgifter som utmanar dem på deras nivå eller att eleverna fårjobba vidare i en snabbare takt än sina klasskamrater. Resultatet visade också attlärare upplever svårigheter i att kunna stötta och utveckla de matematiskt särskiltbegåvade eleverna i den utsträckning de önskar, på grund av att det saknas tillräckligtmed tid och resurser för detta.

Syfte med föreliggande studie är att undersöka vilka kunskaper undervisande svensklärare på högstadiet har om särskilt begåvade elever och hur de arbetar för att stimulera särskilt begåvade elever genom acceleration och berikning. Studiens datainsamling är kvalitativ genom en fenomenologisk metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att undervisande svensklärare inte har några teoretiska kunskaper om särskilt begåvade elever från universitetsstudier eller fortbildningar. Däremot känner svensklärarna till vissa karaktäristiska egenskaper som särskilt begåvade besitter. Till exempel att de har ett mer abstrakt tänkande, mer avancerat ordförråd, upplevs störiga, har hög frånvaro, inte är särskilt ambitiösa, har svårigheter att uttrycka sig skriftligt. Det framgår även hur svensklärarna accelererar och berikar de särskilt begåvade eleverna i svenskämnet. Det görs bland annat genom att låta den särskilt begåvade eleven arbeta med sitt intresseområde, belöna eleven genom att låta den utforska sitt intresseområde på Youtube eller läsa mer avancerad litteratur än vad de jämnåriga gör.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger identifierar och anpassar sin undervisning till särskilt begåvade elever samt att undersöka handlingsplaner som handlar om särskilt begåvade elever identifieras och vilka anpassningar bör göras för dem. Datainsamlingsmetoderna som användes i denna multipla fallstudie var semistrukturerade intervjuer, öppna observationer och handlingsplaner. I studien intervjuades elva pedagoger, och 20 observationer genomfördes. En handlingsplan undersöktes. Resultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och en flerfaktorsmodell. Studien visade att det finns svårigheter med att identifiera särskilt begåvade elever samt att pedagogerna, även om de gjorde anpassningar, kände sig osäkra på om dessa var framgångsrika eller inte. Handlingsplaner för särskilt begåvade elever saknades i flera av de observerade skolorna.

I svensk skoldebatt diskuteras det om bristande stöd och för låg kunskap kring hur skolan kan stötta särskilt begåvade elever att utvecklas på sin nivå. År 2010 trädde lagen om elevers rättighet att utvecklas så långt de kan in, vilket kom att synas i läroplanen år 2011. Inom svensk skola finns ett behov av kunskap om särskild begåvning eftersom forskning visar på stora konsekvenser för dessa elever om stöttning uteblir. Den tidigare internationella forskningen på området om begåvning har långt bakåt gående anor. Urvalet av denna tar utgång framför allt i expertisteori med domänspecifik syn på begåvning och olika modeller för talangutveckling. På senare år har internationell forskning även intagit socialkonstruktivistiskt perspektiv på begåvning, som ser att hela skolsystemet gynnas av en utbildning där undervisningsmetoder för särskilt begåvade elever förs in i praktiken. Forskning visar dock att olika definitioner av begåvning har inverkan på hur begåvning uppfattas och därmed om en elev uppmärksammas som begåvad eller ej.  Den nationella forskningen har inspirerats av den internationella forskningens syn på talangutveckling, även då svensk skola sent beaktat anpassad undervisning för särskilt begåvade elever. Detta har inflytande på den utbildning som lärare får med sig och som då upplevs eftersatt. Det är problematiskt eftersom lärare står inför ett uppdrag att tillgodose alla elevers kunskapsutveckling i skolan. Utifrån ovan nämnda ser vi problemet att verksamma lärare upplever en svårighet i att identifiera begåvning, vilket är betydande kunskap för om stöttning blir av och hur den sker.  Syftet med denna studie är därför att undersöka hur särskilt begåvade elever upptäcks och stöttas. Studien bygger på utsagor från lärare med erfarenheter av att upptäcka och stötta särskilt begåvade elever i årskurs 1 - 6. Den tar sin grund i empirin och ett interpretativistiskt perspektiv och använder en kvalitativ metod genom en intervjustudie vars data induktivt analyseras tematiskt. Resultatet tolkas därefter mot ramfaktorer som teoretiskt kan förklara inverkande faktorer på processerna att identifiera och stötta elever i svensk skola.  Resultatet visar att särskilt begåvade ofta upptäcks vars beteende är utmärkande. Detta genom att uppvisa prestationer över förväntan eller genom dåligt mående som yttrar sig i passivitet och utåtagerande. Begåvning som är dold och latent innebär en svårighet att bedöma i klassrummet. Vidare att begåvning upptäcks med återkoppling från utomstående såsom vårdnadshavares tankar om sina barn och genom bedömningar i form av tester och diagnoser. Resultatet visar också att stöttning av elevens utveckling bygger på vikten av samarbete och bra relationer och tar sin form i individanpassad undervisning, både genom individualiserade uppgifter, specialgrupp eller acceleration. Slutligen visar resultatet att brister i kunskap om hur begåvning identifieras upplevs vara ett hinder för att möjliggöra begåvningsspecifika utmaningar i undervisningen, likväl avsaknad av anpassat material som utmanar dessa elever. Till detta framkommer i resultatet dilemmat att skapa tid för stöttning av särskilt begåvning samtidigt som elever som inte når upp till kunskapskraven behöver prioriteras.  De slutsatser som vi dragit är att framför allt skolans organisatoriska ramars utformning både begränsar och möjliggör hur begåvning upptäcks, och att vårdnadshavares erfarenheter ofta är gynnsamt. När det kommer till stöttning av särskilt begåvade har vi tagit slutsatserna att personalens kompetens likväl vårdnadshavarnas kunskaper har betydelse för denna process. Vad gäller de utmaningar som lärarna själva upplevt drar vi slutsatser att förutsättningar såsom ekonomiska resurser, personalens kompetens och elevgruppen, formar lärarnas undervisning.  Studiens bidrag till forskningen är en generellt fördjupad bild av hur lärare i svensk skola upptäcker och stöttar särskilt begåvade elever, som förklaras av faktorer som ger olika förutsättningar för detta.

Syftet med vår studie är att utifrån en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade begreppsintervjuer bidra med kunskaper om specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om och erfarenheter av särskild begåvning. I studien har fyra specialpedagoger och fyra speciallärare från sex olika kommuner i Mellansverige deltagit. Diskursanalys med de teoretiska begreppen stora D om särskild begåvning och lilla d-diskurser, har utgjort studiens inspirationskälla för såväl teori som metodologi. Med den diskursanalytiska ansatsen har studiens resultat visat att: Uppfattningarna om begreppet särskild begåvning har enligt intervjudeltagarna framhållits som elever med en högre kunskapsförmåga. Samtidigt har begreppet också varit svårdefinierat och något som intervjudeltagarna sällan har uppmärksammat inom åren som yrkesverksamma. Utifrån intervjudeltagarnas utsagor framhölls skillnader i deras kunskaper om och erfarenheter av högpresterande elever och särskilt begåvade elever. Beträffande deltagarnas uppfattningar om vilka insatser som är främjande, har kompetensutveckling med praktiknära forskning, kollegial samverkan men också samverkan mellan hem och skola samt externa aktörer uppfattats som betydelsefullt. Lärare har framhållits såväl inom tidigare forskning som i intervjuutsagorna som nyckelpersoner i upptäckten av särskilt begåvade elever. Något som däremot inte har framkommit explicit inom forskningen men som det till viss del finns en förförståelse för utifrån specialpedagogernas och speciallärarnas intervjuutsagor, är de specialpedagogiskaprofessionernas betydelse i arbetet med och för särskilt begåvade elever. Men det har också hävdats såväl inom forskningen som utifrån intervjuutsagorna att de specialpedagogiska professionerna kan ha betydelse för samordning, upptäckande av utvecklingsbehov i verksamheten och därmed bidra till att säkerställa varje elevs rätt till stöd, ledning och stimulans. De specialpedagogiska professionerna har därmed en central roll för att skolan ska kunna möta upp de särskilt begåvade eleverna där de befinner sig och för att hinna i kapp”När tankarna springer före”.

Syftet med studien är dels att undersöka och få en större uppfattning om hur lärare upptäcker elever som har en särskild begåvning i matematikämnet. Men även undersöka hur lärare utmanar och stimulerar elever med särskild begåvning i matematikundervisningen. Enligt Skolverkets undersökning beräknas 5% av Sveriges skolelever vara särskild begåvade men studier som är gjorda av andra forskare visar att särskilt begåvade elever inte fått tillräckligt stöd för att de ska kunna utveckla sin fulla kunskapspotential, vilket grundar sig i att de inte har blivit uppmärksammade och identifierade som särskilt begåvade av lärarna (Persson, 2010). I en forskningsstudie kom det fram att lärare kan bli osäkra på deras ämneskunskaper i jämförelse med vad eleverna redan kan. Vidare menar hon att detta kan leda till att dessa lärare förminskar elevernas förmågor när de ser att de kan mer än dem själva. De teoretiska ramverken som denna studie förhåller sig till är forskaren Renzullis egna teori om identifiering av särskild begåvade som han kallar för The three conception of giftedness och differentieringsmetoden som forskaren och författaren Liljedahl benämner ABC-metoden. Till studien har en kvalitativ metod använts och undersökningen genomfördes genom digitala semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma matematiklärare från olika grundskolor runt om i landet. Den insamlade data har genom en tematisk analys bearbetats och det visar att matematiklärarna som deltog använde egna observationer och iakttagelser i undervisningen för att upptäcka särskilt begåvade elever. Den mest vanliga metoden som lärare använde för att identifiera elevernas kunskapsnivå är genom att testa av dem i olika moment i matematiken för att veta varifrån de ska utveckla sin kunskap ännu mera. Iakttagelserna var baserade på lärarnas egna kunskaper om hur en särskilt begåvad elev ter sig, vilka egenskaper de har och hur de beter sig i undervisningen. Vidare visar studien att matematiklärarna som deltog i undersökningen hade ett tillvägagångssätt för att utmana särskilt begåvade elever. Detta i form av accelerering och berikning som till exempel att ge dem extra material, låta dem arbeta i matematikböcker för högre årskurser eller låta dem vidareutveckla sina befintliga kunskaper inom ett matematisk område med hjälp av digitala verktyg, så som programmering. / The purpose of the study is to get a deeper understanding of how teachers discover gifted pupils mathematics in Swedish primary schools. But also how teachers challenge and stimulate gifted pupils in mathematics. According to Skolverket it have been discovered that 5% of Sweden's school pupils are gifted, but according to a study it shows out that gifted pupils have not received enough support to develop their giftedness, and that is because of that they have not been identified as gifted by their teachers. Another study shows that teachers can become unsure of their knowledge in comparison to what the gifted students know. Due of that it can lead to these teachers diminishing the pupils' abilities, when they see that the gifted pupils can solve more advanced math tasks than themselves. The theoretical approach from this study is Renzulli's own theory in order to identify the gifted pupils, which he calls The three conception of giftedness and also a differentiation method from Liljedahl which is called the ABC method. A qualitative method has been used for the study and the survey was carried out through digital semi-structured interviews of five mathematics teachers from different primary schools around the country. The collected data has been processed through a thematic analysis and it shows that the mathematics teachers who participated in this study uses their own observations to discover particularly gifted students. The observations were based on the teachers' own knowledge of how a particularly gifted student behaves, what character they have and how they behave. The most common method that teachers used when they want to see how long their gifted pupils have come in their knowledge is by testing them in different areas of mathematic and therefore develop their knowledge even more. Furthermore, the study shows that the mathematics teachers who participated in the survey had a teaching method in order to challenge the gifted pupils. The teaching method is that they use acceleration and enrichment, such as giving them extra material, letting them work in mathematics books for higher grades or developing their existing knowledge furthermore with digital tools.

The aim of this study was to examine how adaptations in the teaching of gifted children of two preschools can be understood from the perspective of teachers, parents and children. The intent with the study was also to examine how the teachers worked to follow the curriculum and adapt the teaching, how the children could be affected by being seen as gifted and how the parents experienced the cooperation with the preschool regarding the teaching of their gifted children. Through observations and interviews four themes were discovered – characteristics and to be seen, teacher's knowledge and education on giftedness, working methods and adaptations, and transition from preschool to school. The study’s results showed that the different perspectives differ, both between parents, educators and children, but also between the two preschools and their surrounding culture. The surrounding culture had a larger impact than expected. The analysis, based on Stern’s theory of intersubjectivity and intercultural perspective, also showed the importance of gifted children to be seen as gifted and to interact with other gifted children.

Den här kvalitativa studiens utgångspunkt är att ta reda på hur pedagoger i dagens skola uppmärksammar och ger stimulans till elever med fallenhet för matematik under de tre första skolåren. Syftet är att redogöra för pedagogers beskrivningar om hur de identifierar och stimulerar dessa elever. Studien genomfördes i form av en webbenkät med öppna frågor och riktade sig till pedagoger som undervisar i matematik i årskurs 1-3. I den tidigare forskningen kring särskild begåvning framkommer det att elever med fallenhet i teoretiska ämnen är svåra att upptäcka och identifiera. Det framkommer även att det finns olika sätt att definiera dessa elever såsom högpresterande, särbegåvade och elever med särskild matematisk förmåga. I resultatet kommer det fram att pedagogernas definitioner av fallenhet nästintill uteslutande kan kopplas till vad som kännetecknar en högpresterande elev. Likaså framkommer det att pedagogerna kan redogöra för hur de utmanar de identifierade eleverna i matematikundervisningen men ändå är det deras största utmaning att genomföra det i önskad utsträckning på grund av deras upplevda tidsbrist. Studiens resultat visar att såväl ändring i skollagen, tidigare forskning och stödmaterial som har gjorts kring elever med fallenhet inte har nått fullt ut till alla pedagoger i dagens skola. Slutsatsen är att myten ”duktiga elever klarar sig själva” till viss del lever kvar i dagens klassrum i Sverige.

I denna studie undersöks hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan samt hur och varför deras barns matematikintresse bevarats och/eller förändrats genom åren i skolan. Studien undersöker även föräldrarnas uppfattningar kring barnens matematiska förmågor i jämförelse med tidigare forskning av bland annat Krutetskii (1976) kring matematiska förmågor hos elever med fallenhet för matematik och de förmågor som ska utvecklas och bedömas enligt läroplanen. Mönks (1992) flerfaktormodell ligger även som teoretisk grund för förståelsen av särskild begåvning och prestation och för tolkning av resultatet. Sju föräldrar har intervjuats om totalt nio barn. Föräldrarna är själva lärare och insatta i skolans vardag. Resultatet visar att flera av eleverna tappat sitt matematikintresse. Alla elever i denna studie har fått kämpa med olika dilemman i skolan, så som att få mer och svårare utmaningar, att bli accepterade av lärare och kamrater, motivation, låga prestationer, depressioner, utredningar, diagnoser och andra större eller mindre svårigheter. Föräldrarna berättar om en önskan att lärare ska samarbetar med dem om deras barn och lyssna både på eleven och föräldrarna. De har även många tankar om hur lärare kan anpassa undervisningen för att passa både deras egna barn och andra elever och framhäver vikten av att ta med även elever som har fallenhet för matematik såväl som de med svårigheter i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även att eleverna enligt deras föräldrar innehar många av de förmågor som listas i läroplanen men ofta har svårt att visa dessa förmågor i skriftliga matematikaktiviteter på grund av att tankarna går så mycket snabbare än pennan.