Studiens syfte är att kartlägga vilka erfarenheter matematiklärare på högstadiet har avmatematiskt särskilt begåvade elever samt hur de resonerar kring och arbetar för attinkludera dessa elever i undervisningen. För att kunna uppfylla detta syfteundersöktes hur matematiklärare på högstadiet definierar matematiskt särskiltbegåvade elever, hur de arbetar för att stimulera eleverna samt vilka utmaningaroch/eller möjligheter de upplever i arbetet med dessa elever. I studien användes enkvalitativ ansats där kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjumatematiklärare på högstadiet. Datan som insamlades analyserades med hjälp av eninnehållsanalys och studiens resultat diskuterades sedan utifrån studiens teoretiskautgångspunkter samt tidigare forskning på området. Resultatet visar att lärarnaskunskaper om vad som brukar karaktärisera matematiskt särskilt begåvade eleversamt vilka förmågor de ofta besitter är goda. De vanligaste sätten som lärarna arbetarpå för att lyckas stimulera matematiskt särskilt begåvade elever är att de försereleverna med extra uppgifter som utmanar dem på deras nivå eller att eleverna fårjobba vidare i en snabbare takt än sina klasskamrater. Resultatet visade också attlärare upplever svårigheter i att kunna stötta och utveckla de matematiskt särskiltbegåvade eleverna i den utsträckning de önskar, på grund av att det saknas tillräckligtmed tid och resurser för detta.