Syftet med den här studien är att undersöka hur organiseringen av undervisningen ser ut i desvenska skolorna när det kommer till elever som besitter en särskild begåvning i det svenskaspråket. Vi undersöker också hur dessa elevers behov bemöts i förhållande tillstyrdokumenten.Den metod som använts när datan samlats in är semistrukturerade intervjuer där det som sagtsspelats in och därefter transkriberats innan datan sammanställts och analyserats.Resultatet av studien visar att det finns stora brister gällande dels definitionen av särskiltbegåvade elever samt begreppet intelligens. Brist på resurser i form av personal är också ettstort problem eftersom särskilt begåvade elever inte får det stöd de har rätt till i enlighet medläroplanen och andra styrdokument.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare i moderna språk har för kunskaper för att kunna identifiera, uppmärksamma och anpassa sin undervisning för att bemöta elever med särskild språkbegåvning och tillgodose deras behov.  Studiens teoretiska utgångspunkter är Sternbergs och Zhangs Pentagonal implicit teori (1998) och Renzullis The Three Ring Conception of Giftedness teori (2016). Studiens material är kvantitativ och kvalitativ enkät som har vänt sig till lärare i moderna språk i tre olika kommuner. Ytterligare material är svar från kvalitativa intervjuer med specifika respondenter. Med hjälp av de teoretiska begreppen analyseras lärarnas svar och deras tankar och uppfattningar som finns kring begreppet särskild språkbegåvning.   Resultatet visar att de insatser som förekommer på skolor och som är inriktade till särskilt språkbegåvade elever är i form av kompetenshöjande föreläsningar och information. Det saknas ofta konkreta handlingsplaner som lärare kan förhålla sig till. Vidare synliggör resultatet att det inte finns en gemensam riktlinje för hur undervisningen för den särskilt språkbegåvade eleven kan anpassas. Slutligen finns det fortfarande utmaningar för lärarna att identifiera den särskilt språkbegåvade eleven.