Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.

The purpose of this study is to extend the knowledge regarding teachers in the primary school's early years' perception of students with special talents. Furthermore, how they describe and reflect about their mathematical teaching for these gifted students. To extend the knowledge about this topic and in regards to answering the two research questions, the study takes a qualitative approach in addition to using a sociocultural perspective of the proximal development zone, support, language, interaction, creativity and prodigies as a theoretical framework. The result of the study shows that teachers perceive different characteristics as representative characteristic of gifted students, as high memory capacity and developed mathematical thinking. Furthermore, teachers have a positive attitude towards the subject of mathematics but experience difficulties in adapting teaching for gifted students. Teachers describe methods and teaching materials that can be used. These students can be offered acceleration in teaching by working in higher grades, in groups, and with more advanced problem-solving tasks. The conclusion is therefore that teachers distinguish characteristics, organize mathematics teaching and adaptation for particular gifted students. In addition the result of the study shows that teachers also reflect on the challenges and opportunities of teaching in regards to these students.

Vissa elever anses ha en så hög inlärningsförmåga att de behöver anpassning i skolan. Av någon anledning verkar det vara svårt för lärare att identifiera dessa elever. Om eleverna dessutom underpresterar, vilket gör att det utåt sett kan uppfattas som att de fått utma- ningar på rätt nivå, blir det ännu svårare. Syftet med den här kunskapsöversikten är att göra en sammanställning av olika metoder som lärare kan använda för att identifierar dessa elever, som underpresterar samtidigt som de har en särbegåvning, samt att reda ut definitionerna kring vad särbegåvning är. I en informationssökning har artiklar, böcker, konferensbidrag och rapporter inhämtats både från svenska och utländska databaser samt sekundärsökningar. Variationer av sökorden definition, särbegåvning, identifiering, underpresterande, naturorienterande ämnen och mellanstadiet har använts. Resultaten från sökningarna angående identifie- ring blev, i slutändan, en utarbetad definition av hur särbegåvning kan definieras: Den elev anses särskilt begåvad som tillhör de 5% elever som i unga år har potential att lära sig i en snabbare takt än sina jämnåriga klasskamrater i minst ett av skolämnena. Denna definition användes för att beskriva den elev som ska kunna hittas av olika identifieringsmodeller. De modellerna som artiklarna beskriver är att man kan hjälpa lärarna få en vana av vad de ska vara observanta på, man kan kartlägga eleven och man kan göra utredningar. Slutsatsen dras att de identifieringsmodeller som idag anses kunna hitta elever med särskild begåvning, enligt definitionen, som underpresterar är; att ge lärare analysverktyg, att titta tillbaka på prestationer vid skolstart samt att testa elevers begåvnings - och inlärningsförmåga inom ramarna för en vanlig NO-lektion. Årskurs 4 anses vara en bra ålder att försöka hitta underpresterande elever i. En annan slutsats som dras är att forskning och information kring underpresterande elever med särskild begåvning i svenska skolan är knapphändig och bör utökas.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förutsättningar i skolan för elever med särskild begåvning och andraspråk utifrån några lärares uppfattningar och erfarenheter. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med två lärare i svenska som andraspråk och tre specialpedagoger. Båda grupperna hade lång erfarenhet av andraspråkselever. Studien visade att synsättet att ”smarta” elever klarade sig på egen hand levde kvar i svensk skola. Elever som ansågs att ha hög och särskild begåvning lämnades ofta till självstudier utanför det sociala samspelet i klassrummet. Elever med svenska som andraspråk och speciellt elever utan god skolbakgrund missgynnades i hög grad av det arbetssättet. Andraspråkselever riskerade att bli felbedömda samt under- och överdiagnostiserade på grund av svårigheter med bedömning när elevens svenska hade brister. Studien synliggjorde följande framgångsfaktorer för att öka medvetenheten om andraspråkselever med särskild begåvning: tydligare process för identifiering av begåvning exempelvis med hjälp av kartläggningar i litteracitet och numeracitet; olika typer av bedömning och dynamisk bedömning; samarbete med studiehandledare och modersmålslärare; mer kunskap om särskild begåvning och om andraspråksinlärning; samarbete med och vägledning från elevhälsan; mer flexibilitet inom organisationen samt öppna diskussioner om vad som gynnar den specifika eleven bäst. Utan de åtgärderna riskerade elever med särskild begåvning och andraspråk att förbli ”vår mest dolda behovsgrupp”. / The purpose of the present study was to contribute with knowledge about the school conditions for gifted pupils with Swedish as a second language based on some teachers’ perceptions and experiences. Five semi-structured interviews were conducted with two teachers of Swedish as a second language and three special education teachers. Both groups had long experience of teaching second language pupils. The study showed that the tradition that smart students were supposed to manage on their own still existed in the Swedish school. Pupils, who were considered to have higher intellectual abilities, were often left on their own for self-studies, outside the social interaction in the classroom. Swedish learners, especially those without good school background, were greatly disadvantaged by this working method. Besides, Swedish learners risked being incorrectly assessed as well as misdiagnosed because of the assessment difficulties when their second language was under development. The results showed the following success factors for gifted second language pupils: clearer process for identifying giftedness, for example, using tests in literacy and numeracy; different types of assessment and dynamic assessment; more cooperation with native language; more knowledge about giftedness and about second language acquisition among the school staff; cooperation with and guidance from the student health service; more flexible organisation structure; open discussions about what would benefit the specific student in the best way. Without these measures, gifted students with Swedish as a second language risk remaining “our most hidden pupil category”.

Att individanpassa undervisningen är en grundläggande värdering som genomsyrar skolväsendet, vilket även innefattar högpresterande elever i matematik. Hur lärare anpassar sin undervisning för att gynna högpresterande elever i matematik i årskurs 1-6 kan se olika ut. Denna undersökning syftar till att skapa en bild av hur sex lärare definierar högpresterande elever samt hur lärarna arbetar med differentiering i matematikundervisningen för att gynna högpresterande elever. För att besvara denna frågeställning utfördes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys med Mönks modell, den triadiska interdependensen som teoretisk utgångspunkt. I resultatet framkom det att högt intellekt är det primära utmärkandet som lärare identifierar hos högpresterande elever. Kreativitet lyfts inte fram som utmärkande bland informanterna. Motivation hos högpresterande elever lyftes fram med ett positivt och ett negativt perspektiv av informanterna. Informanterna menar att motivation utmärker högpresterande elever både som en drivkraft men även deras hinder. Informanterna anser att differentierade arbetsgrupper inte bör vara konstanta gällande vilka elever som är med. Variation uppmuntras vid differentiering.  Slutsatsen som kan dras är att högpresterande elever kan kännas igen genom deras höga intellekt och motivation. En annan slutsats som kan dras är att individens enskilda behov styr vilken form av differentiering som lämpar sig bäst.

Den svenska skolan präglas av många missuppfattningar om särskild begåvning. Elever som är särbegåvade förväntas exempelvis ofta prestera högt och lyckas i skolan utan några särskilda stödinsatser. Men tidigare forskning har visat att de tvärtom ofta upplever svårigheter i skolan. Elever med migrationserfarenheter riskerar å andra sidan att möta alltför låga förväntningar i skolan vilket leder till att de inte utmanas och stimuleras tillräckligt för att nå skolframgång. Mot bakgrund av detta har studiens huvudsakliga syfte varit att skapa en systematisk översikt av befintlig forskning avseende särskild begåvning hos elever med migrationserfarenheter. Frågeställningarna har haft som utgångspunkt att undersöka hur särbegåvning kan upptäckas hos dessa elever, samt att närmare undersöka de hinder som finns för särbegåvade elever med migrationsbakgrund att nå skolframgång. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod har resultat från tio artiklar sammanställts genom tematisk syntes. Sökningar har gjorts inom två databaser, SwePub och APA PsycInfo, utifrån valda exklusions- och inklusionskriterier. I resultaten identifierades flera faktorer som kan utgöra hinder för skolframgång, dels faktorer i barnets uppväxtmiljö såsom låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå hos föräldrarna, och dels psykosociala faktorer. Exempelvis låga förväntningar från omgivningen, bristande självreglering och låg social kompetens för att nämna några. Resultaten visade också att identifiering av särbegåvning är ett komplext arbete och att det saknas etablerade metoder för detta. Skolans organisation och styrning har dock visat sig vara av betydelse för att särbegåvade elever med migrationserfarenheter ska kunna upptäckas, men stora brister i det svenska utbildningssystemet har uppmärksammats samt omfattande behov av kompetensutveckling på alla nivåer. / The Swedish school system holds many misconceptions about gifted students. For example, they are often expected to perform well and succeed in school without any support measures or additional adjustments. But previous research has shown that, on the contrary, they often experience difficulties at school. Students with migration experiences, on the other hand, run the risk of meeting too low expectations in school, which means that they are not challenged and stimulated enough to achieve school success. Based on this, the main purpose of this literature study has been to create a systematic overview of existing research regarding gifted students with migration experiences. The starting point has been to investigate how giftedness can be discovered and identified in these students, as well as to examine more closely the difficulties that exist for gifted students with migration background to achieve school success. Using qualitative content analysis as a method, results from ten articles have been compiled through thematic synthesis. Searches have been made within two databases, SwePub and APA PsycInfo, based on selected exclusion and inclusion criteria. In the results, several factors were identified as obstacles to achieving school success, partly factors in the child's growing up environment such as low socio-economic status and low level of education of the parents, and partly psychosocial factors. Low expectations from the environment, lack of self-regulation and low social skills to name a few. The results also showed that identifying giftedness is a very complex endeavor and that there is a lack of established working methods for this. The school's organization and management have, however, proven to be important in order for gifted students with migration experiences to be discovered, but major shortcomings in the Swedish education system have been noticed as well as extensive needs for competence development at all levels.

Elever med särskild begåvning är en elevgrupp som kan behöva stöd och särskilda anpassningar för att utvecklas optimalt i skolan. Skolverket har nyligen uppmärksammat elevgruppen och tagit fram ett stödmaterial för skolor. Kunskap om dessa elevers behov saknas dock i stor utsträckning hos lärare och specialpedagoger, då den varit begränsad tidigare, både i lärarutbildning och i skolan, även om vissa erfarenheter utvecklats under senare tid. Föräldrar till särskilt begåvade barn har erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. För att skapa förutsättningar för en stimulerande skolgång för elevgruppen behöver specialpedagoger på många håll utveckla ett bra bemötande, här har föräldrar till särskilt begåvade barn erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur skolan bemött särskilt begåvade barn. Det görs genom föräldrarnas beskrivningar och erfarenheter. Uppsatsen avser att visa på vilka hindrande faktorer som föräldrarna upplevt i möten mellan hem och skola och vilka möjligheter skolan gett för barnets välmående och en gynnsam utveckling. Studien behandlar hur föräldrarna beskriver att de och deras barn har blivit bemötta av skolan, hur skolans bemötande påverkat barnets välbefinnande och möjlighet till utveckling, samt vilka aktiviteter och åtgärder i skolan som har uppfattats som gynnsamma. Kvalitativ intervju och innehållsanalys har använts i uppsatsen. Undersökningen har ett ekologisk systemteoretiskt perspektiv. Sammanlagt har 18 föräldrar djupintervjuats. Studien beskriver skolerfarenheter som gäller 18 barn; 12 pojkar och 6 flickor, med en medelålder på 11,5 år. Resultat visar när det gäller föräldrars erfarenhet av skolans bemötande att lärare, specialpedagoger och skolledning i hög grad saknar kunskap om särskilt begåvade barn. Konsekvensen av det blir att föräldrar behöver ta stort ansvar för att barnets behov av anpassningar tillgodoses. Majoriteten av föräldrarna har erfarenheter av bristande förståelse och stöd från skolan, och av att ha blivit ifrågasatta. Studien visar också att barnets beteende kan påverka hur barnet blir bemött. Det finns stora skillnader i hur barnen blivit bemötta, alltifrån en vilja att förstå och skapa förutsättningar för ett gott lärande, till en avvisande attityd där barnet direkt eller indirekt ifrågasatts. Skolans bemötande har gett konsekvenser av att många av barnen bytt skola flera gånger i syfte att hitta en skola som klarat av att bemöta barnet utifrån dess förutsättningar. Studien visar också att en bristande kunskap och förståelse hos lärare och skolledning ger risk för utanförskap och att barnets kunskapsutveckling inte sker utifrån den potential som barnet besitter. De gynnsamma aktiviteter och åtgärder som framkommit är en flexibel organisation som tillgodoser barnets behov och skapar anpassningar utifrån barnets helhetssituation. De rekommendationer som kan dras från studien är att åtgärder och anpassningar bör utgå ifrån en helhetsbild av barnets situation, vilket innebär att en pedagogisk kartläggning, förutom barnets kunskapsnivå, även bör innefatta barnets sociala situation och emotionella mognad. Föräldrar och elevens erfarenhet är därför viktiga beståndsdelar i den pedagogiska kartläggningen. Uppsatsen har även visat att viktiga områden att studera vidare är hur man identifierar elever med särskild begåvning. En annan viktig frågeställning gäller de elever vars begåvningsprofil visar på mycket god förmåga inom det visuo-spatiala området. I studien finns indikationer på att det är en grupp som riskerar att komma i kläm i skolan.

Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur lärare upptäcker särskilt begåvade elever i ämnet matematik samt hur de stöttar och stimulerar dessa elever på bästa sätt. Syftet är också att göra lärare och pedagoger uppmärksamma på de särskilt begåvade elevernas uttryckssätt och behov. För att få fram relevant litteratur till vår studie har vi använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning. Databaserna som vi har använt är ERIC, UniSearch och Google Scholar. Resultatet visar att elever med särskild begåvning kan uttrycka sig på många olika sätt vilket kan göra dessa elever svåridentifierade. Det finns karaktärsdrag hos de särbegåvade eleverna som är gemensamma för de flesta som till exempel motivation, kunskapstörst, nyfikenhet och god problemlösningsförmåga. Dock finns det även karaktärsdrag som ter sig olika från elev till elev, som till exempel förklaringsmetoder och social kompetens. Resultatet visar även vilka speciella behov särbegåvade elever har, samt didaktiska val som kan vara gynnsamma för de särbegåvade eleverna, exempelvis berikning, acceleration, gruppering och mentorskap.

The purpose of the study is to acquire knowledge and understanding of successful school development, with a focus on students' cognitive abilities. The survey focuses on the implementation of development work and its effects on the organization and students' development. The theoretical framework is based on special educational perspectives, salutogenic perspective and organizational theory. Two contiguous preschool class‑third grade schools are included in the study and primary data consists of interview responses from school staff. The study also includes questionnaire responses from guardians of children in third grade. However, the response rate from the guardians is insufficient for conclusions. The results show that school development changed the view of students' differences and needs. Furthermore, the schools have shifted their focus to group and organizational level, as well as to more promotional and preventive work. Fewer students are included in the student health team and the number of action plans has decreased. The development of the schools is characterized by a shift towards a more critical perspective and has been conducted through strengthened meaningfulness in the form of defined values, consensus in purpose and vision and collegial cooperation. The conditions that enable successful school development are characterized by a strong sense of coherence, in both leadership and conditions. Increased focus on the environment, as well as enhancement of comprehensibility, manageability and meaningfulness, are also factors that have benefited students' development. Factors that hinder school development can be traced to a compensatory and dilemma perspective, as well as to a lack of sense of coherence. Above all concerning attitudes among school staff and external demands placed on the school activities. Our conclusion is that both school development and students' cognitive abilities can be promoted through the application of a salutogenic perspective.

Barn med särskild begåvning är en grupp som kan behöva särskilt stöd och anpassad undervisning för att kunna utvecklas på ett optimalt sätt i skolan. Då det saknas kunskap om dessa elevers speciella förmåga hos lärare och specialpedagoger blir ofta resultatet att dessa elever hålls tillbaka i sin utveckling. Att vara särskilt begåvad kan vara både en tillgång och en social belastning. Trots det kan det uppstå problem under uppväxttiden, i skolan och i olika sociala sammanhang. Föräldrar till särskilt begåvade barn har betydelsefulla erfarenheter som är viktiga att belysa. Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om vardagen bland föräldrar till särkilt begåvade barn. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver föräldrar sina erfarenheter av vardagen som förälder till barn med särskild begåvning? Hur beskriver föräldrarna sina erfarenheter gällande barnens väg genom skolan? Vilken betydelse har olika former av kapital i föräldrarnas beskrivningar gällande barn med särskild begåvning? Materialet, som består av åtta kvalitativa mejlintervjuer med föräldrar analyseras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp om socialt, ekonomisk och kulturellt kapital. De viktigaste resultaten visar att föräldrarna är djupt engagerade i barnens skolgång, fritidsaktiviteter och sociala liv. Skolan har ofta problem med att tillhandahålla en utbildningsnivå som matchar deras barns behov. Det framkom att mödrarna är de som navigerar och har kontakt med skolan i stor utsträckning, vilket blev en stressfaktor när de upplevde att skolan inte lyssnade på dem. Föräldrarnas höga innehav av socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital speglade deras möjligheter att avsätta tid och omsorg vilket påverkade föräldrarnas strategier avseende barnens skolgång och sociala tillvaro. Studiens resultat visar tydligt att resursstarka föräldrar har stor betydelse för deras förmåga att finna alternativa vägar genom utbildningssystemet såväl som fritiden för deras barn med särskild begåvning.