En  särskilt  begåvad  elev  anses  ha  en  hög  förmåga  inom  ett  specifikt  område.  Särskilt begåvade elever har en intellektuell begåvning, vilken kan vara exempelvis språklig eller matematisk. Särskilt begåvade elever är ingen homogen grupp. Deras begåvning kan vara knuten till ett eller flera områden, men det är inte alltid som begåvningen tar sig uttryck i skolprestationer. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter som lärare och specialpedagoger har av de särskilt begåvade eleverna. Vi vill även undersöka vilka stöd och anpassningar som de ger till de särskilt begåvade eleverna i årskurs 4-6. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och specialpedagogers uppfattningar om särskilt begåvade elever. Den kvalitativa metoden intervju har använts för att få svar på syfte och forskningsfrågor i arbetet. Urvalet består av verksamma specialpedagoger och lärare i grundskolan. Intervjuerna är utförda för att se om det finns en skillnad i vilken kunskap lärare och specialpedagoger besitter och hur de arbetar med de särskilt begåvade eleverna. I studien medverkar fyra lärare och fyra specialpedagoger. Resultaten visar att såväl lärare som specialpedagoger behöver mer kunskap om särskild begåvning, för att de på ett gynnsamt sätt ska kunna bemöta dessa elever. De pedagoger som deltagit i intervjuerna har delade meningar om de besitter tillräckligt med kunskap om ämnet eller inte. Dock är samtliga respondenter överens om att det är viktigt att särskilt begåvade elever får de anpassningar och det stöd som de behöver.

Högbegåvade barn och ungdomar har uppmärksammats mer i Sverige de senaste åren. Litteraturen presenterar divergerande uppfattningar kring om hög begåvning främst är en skyddsfaktor eller en sårbarhetsfaktor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högbegåvade ungdomars upplevelser av sina liv och sin vardag. Tio högbegåvade tonåringar intervjuades och materialet bearbetades med induktiv tematisk analys med deduktiva inslag som resulterade i ett övergripande huvudtema högbegåvade tonåringars energiflöde i en modell som kan utläsas ”Jag har stora energikällor och om jag får utlopp för energin i dessa genom intellektuell stimulans och gemenskap bidrar detta till god psykisk hälsa vilket i sin tur ger mer energi. Om energin hindras av t.ex. brist på intellektuell stimulans och gemenskap bidrar det till psykisk ohälsa och minskad energi.” Resultatet diskuteras utifrån betydelse för frigörande av potential och förbyggande av psykisk ohälsa.

Särskilt begåvade elever utgör ungefär 5% elevpopulationen, det här är elever som kognitivt skiljer sig från resten och som behöver uppmärksammas för att inkluderas i undervisningen. Studiens bakgrund presenterar innebörden av begreppet särbegåvning samt hur det visar sig inom matematikämnet, det dras även gränser mellan särbegåvade och högpresterande elever. Den teoretiska utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella perspektiv där inkludering och kommunikation står i fokus, även den proximala utvecklingszonen används som utgångspunkt. Syftet med den här studien är att undersöka vilka kunskaper och uppfattningar verksamma lärare har kring särskilt begåvade elever i lågstadiets matematik. För att ta reda på det har två forskningsfrågor utformats och sex verksamma lärare har intervjuats utifrån en kvalitativ metod. De svar som framkom under intervjuerna har analyserats utifrån nyckelord och kategorier för att få fram ett resultat. Det framkommer i resultatet att lärarna uppmärksammat en utmärkande resonemangsförmåga och stora intressen inom specifika områden som kännetecknande för en särskilt begåvad elev.  I utformningen av undervisningen visar resultatet att den främsta anpassningen som görs för de här eleverna i undervisningen är att ge dem svårare uppgifter inom aktuellt undervisningsområde. Resultatet diskuteras dels utifrån den teoretiska utgångspunkten, dels utifrån definitioner och särdrag som finns för begreppet särbegåvning. Slutsatser från studien är att det både finns utmaningar och möjligheter för elever med en särskild begåvning inom lågstadiets matematik. De kan med enkelhet anamma nya regler snabbt, se samband och bygga vidare på sina förkunskaper. Det är däremot vanligt förekommande att det handlar om en ojämn begåvningen, det vill säga att det endast visar sig inom begränsade ämnen.

Denna studie består av en analys av den forskning som berör särskild begåvning i mate-matik och hur man stimulerar elever som är särskilt begåvade. Analysen består i största del av en kartläggning och fördjupas sedan genom att redogöra för ett par identifierade teman. Re-sultatet visar att organisatorisk och pedagogisk differentiering är något som gynnar särskilt begåvade elever i matematik. Diskussionen går in på om resultatet är något som enbart kan appliceras på fenomenet särskild begåvning i synnerhet eller alla elever generellt. / This study consists of an analysis of relevant research within the subject, research about mathematically gifted students and how to stimulate these students. The analysis is partly a mapping of the subject and partly a deeper identification of some themes. The result shows that cluster grouping is something that helps stimulate mathematically gifted students. Teacher´s knowledge and commitment to the students is also of great matter to the teaching. The discussion dispute if the result is only applicable to gifted students or students in general.

Rektorers pedagogiska ledarskap har betydelse för hur arbetet på skolorna fortlöper med syfte att främja särskilt begåvade elever i matematik och att dessa elever ska få den stimulans de är berättigade. Studiens syfte är att undersöka hur rektorer påverkas av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik med fokus på särskilt begåvade elever. I studien har intervjuer använts som metod för att ta reda på rektorers påverkan av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik. Ramfaktorteorin är den teori som beskriver vilka ramar och faktorer rektorer har att förhålla sig till. Resultatet visar att av rektorerna indirekt drar paralleller till budget i frågan om resursfördelningen, men kopplar också detta till flera andra ramfaktorer som samverkar. Alla rektorer uppger också att lärarnas egen kompetens är viktig för att kunna stimulera särskilt begåvade elever inom matematik. Slutsatsen i undersökningen blir därför att rektorers resursfördelning inom matematik med fokus på elever med särskild begåvning är styrd av flera faktorer och att dessa påverkar. De resultat som finns i studien kan ge ökad kunskap hos lärare eller andra kollegor för att det bidrar till en ökad medvetenhet om rektorers ramar och faktorer i det vardagliga arbetet. / How school works with gifted students depends on the pedagogical leadership of the principals’ and their decisions regarding the distribution of resources. It’s these decisions that define how the students develop and if they get the right kind of stimulants that they need. The aim of this study is to examine how the frame factor theory influences the principals’ work with distributing resources for gifted students in mathematics. This study have been using interviews as method to find out how the frame factor theory influences principals work. The result of the study shows that principals instantly draw parallels to the budget in the question of distribution of resources, but also link this to several other framework factors that interact with each other. All of the principals state that the teachers’ competence is important in order to stimulate gifted students in mathematics. The conclusion of this study is that the principals are controlled by several of the factors in the frame factor theory regarding the distributing resources for gifted students in mathematics. The results from the study can increase the teachers’ knowledge, and other colleagues, and hopefully it can increase an awareness of how the principals' work regarding distributing resources for gifted students in mathematics are affected by the frame factor theory in their line of work every day.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare kan identifiera och utmana elever som är särskilt begåvade i matematik. Genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer och en enkätundersökning som har besvarats av 20 verksamma lärare har jag fått in data om hur lärare identifierar och utmanar särskilt begåvade elever. Studien visar att flertalet lärare tycker det är svårt att utmana dessa elever med särskild begåvning då de saknar kunspa inom det området, samt att det inte finns några specifika metoder på de flesta arbetsplatserna för identifiering av den här typen av begåvning. Det vanligaste sättet lärarna i studien använder är att utmana eleverna genom acceleration i form av att låta de arbeta vidare i matteboken eller med problemlösning. Eleverna arbetar antigen kvar i matteboken som tillhör årskursen eller så får de arbeta i en mattebok för en annan årskurs.

Syftet med undersökning är hur lärare i årskurs F–3 beskriver hur de arbetar utvecklande och uppmuntrande med särskilt begåvade elever i svenskämnet. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i årkurs F–3 och som har erfarenhet av särskilt begåvade elever deltar. Det teoretiska ramverket i undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen i den här undersökningen visar att vikt bör läggas på individanpassad undervisning för alla elever. Ofta läggs vikt vid individanpassning av svagare elever samtidigt som det är minst lika viktigt som de särskilt begåvade eleverna. Genom att individanpassa undervisningen kan särskilt begåvade elever bli utmanade, vilket då gör att eleverna blir mer motiverade. Att eleverna känner sig motiverade i undervisningen är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till särskilt begåvade elevers lärande. / <p>Svenska</p>

Den här systematiska litteraturstudiens syfte är att beskriva hur multimodalitet påverkar elevers lärande i matematik. Studien utgår ifrån tre olika frågeställningar som alla sammankopplar till syftet. Informationen är hämtad från tio artiklar och studier som alla har sökts fram systematiskt via olika databaser med noggrant utvalda sökord, inkluderings- samt exkluderingskritereier. Ur en del av litteraturen kan antingen ett kognitivistiskt eller ett sociokulturellt perspektiv urskiljas. En del litteratur utgår ifrån mindre ramverk medan viss litteratur helt saknar teoretiska utgångspunkter. Samtliga artiklar belyser innebörden av multimodalitet och olika positiva aspekter av multimodalt lärande. Artiklarna diskuterar multimodalitet utifrån olika perspektiv såsom digitala verktyg, utomhusundervisning, elever i svårigheter och särskilt begåvade elever. Resultatet av studien visar att multimodalitet är ett mycket brett begrepp som innefattar många olika representationer såsom ljud, gester, bilder och videor. Multimodalitet gynnar såväl elever i svårigheter som särskilt begåvade elever. Slutligen framkommer en samstämmig och tydlig bild över vad multimodalitet innebär och hur det påverkar elevers lärande i matematik.

Kunskapsöversikten kommer att undersöka begreppen inkludering och inkluderande undervisning samt dess betydelse för matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Utgångspunkten i kunskapsöversikten är frågeställningen; Vilka effekter kan inkluderande undervisning ha för elever i matematikämnet? Tillvägagångssättet har bestått av sökningar i databaser och tryckt litteratur för att skapa en kunskapsöversikt om effekterna av inkluderande undervisning. Resultatet visar att inkludering av många ses som ett begrepp med en mycket tvetydig definition. Inkludering tar ofta utgångspunkt i ett perspektiv som endast syftar till elever i behov av särskilt stöd, men undersökningen visade även att elever som är särskilt begåvade inom matematik har fördel av inkluderande undervisning. I resultatet framgår att lärare med positiva attityder och höga förväntningar på eleverna samt specialpedagogiska kunskaper är en stor framgångsfaktor för inkluderande matematikundervisning. En effekt av inkluderande undervisning och interaktionen elever emellan har visat sig vara en ökad måluppfyllelse. Det råder ingen tvekan om att begreppet är ett positivt laddat sådant, och att forskningen är relativt enig om att inkludering är eftersträvansvärt.