Hägg, Helena och Lagergren, Ann (2023). Elever med särskild matematikbegåvning - en kvalitativ intervjustudie om lärare och speciallärares uppfattningar om identifiering av eleverna och anpassningar i matematikundervisningen. Speciallärarprogrammet matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp   Syftet med studien är att undersöka dels hur matematiklärare och speciallärare uppmärksammar de särskilt begåvade eleverna, dels hur matematiklärare lägger upp sin undervisning och hur speciallärarens kompetens används för att också de särskilt begåvade eleverna ska få den utbildning de har rätt till.   ·      Vilka erfarenheter av att uppmärksamma elever med särskild matematikbegåvning framkommer hos några matematiklärare och speciallärare? ·      Vilka anpassningar menar de intervjuade görs i matematikklassrummet så att de särskilt begåvade eleverna ska kunna utvecklas så långt som möjligt? ·      Vilka uttryckta behov framkommer hos matematiklärarna och speciallärarna på fältet för att de ska kunna förbättra matematikundervisningen så att också de särskilt begåvade eleverna kan nå längre i sin kunskapsutveckling?   Studien kan bidra med kunskap kring hur skolan ser ut för de särskilt begåvade eleverna och, utifrån denna kunskap, medverka till att eleverna får den skolgång de är berättigade till. Studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori och relationell pedagogisk teori. För att uppfylla studiens syfte samlades empirin in och analyserades utifrån en kvalitativ metodansats. Denna småskaliga studies frågeställningar besvarades genom semistrukturerade intervjuer med tre matematiklärare och tre speciallärare som informanter. Samtliga intervjuer ljudbandades, transkriberades och analyserades.  Genom studien blir indikationer på att lärare och speciallärare är i behov av utbildning synliga. Både vad gäller hur de särskilt begåvade eleverna uppmärksammas och hur undervisningen i matematik kan utformas för att ge dessa elever rätt förutsättningar. Tecken på att speciallärarens roll behöver bli tydligare framkommer också. Detta med tanke på att specialläraren, tillsammans med lärare och skolledning, ska arbeta förebyggande och bidra till att hinder och svårigheter undanröjs i de olika lärmiljöerna. Problemet är således att elever med särskild matematikbegåvning inte ges rätt förutsättningar för att lyckas. Som blivande speciallärare inom matematikutveckling blir dessa insikter som studien gett värdefulla.

Särskilt begåvade elever utgör ungefär 5% elevpopulationen, det här är elever som kognitivt skiljer sig från resten och som behöver uppmärksammas för att inkluderas i undervisningen. Studiens bakgrund presenterar innebörden av begreppet särbegåvning samt hur det visar sig inom matematikämnet, det dras även gränser mellan särbegåvade och högpresterande elever. Den teoretiska utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella perspektiv där inkludering och kommunikation står i fokus, även den proximala utvecklingszonen används som utgångspunkt. Syftet med den här studien är att undersöka vilka kunskaper och uppfattningar verksamma lärare har kring särskilt begåvade elever i lågstadiets matematik. För att ta reda på det har två forskningsfrågor utformats och sex verksamma lärare har intervjuats utifrån en kvalitativ metod. De svar som framkom under intervjuerna har analyserats utifrån nyckelord och kategorier för att få fram ett resultat. Det framkommer i resultatet att lärarna uppmärksammat en utmärkande resonemangsförmåga och stora intressen inom specifika områden som kännetecknande för en särskilt begåvad elev.  I utformningen av undervisningen visar resultatet att den främsta anpassningen som görs för de här eleverna i undervisningen är att ge dem svårare uppgifter inom aktuellt undervisningsområde. Resultatet diskuteras dels utifrån den teoretiska utgångspunkten, dels utifrån definitioner och särdrag som finns för begreppet särbegåvning. Slutsatser från studien är att det både finns utmaningar och möjligheter för elever med en särskild begåvning inom lågstadiets matematik. De kan med enkelhet anamma nya regler snabbt, se samband och bygga vidare på sina förkunskaper. Det är däremot vanligt förekommande att det handlar om en ojämn begåvningen, det vill säga att det endast visar sig inom begränsade ämnen.