Enligt skollagen har alla elever rätt till stimulans i utbildningen. Alla elever “ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” Skollagen (2010:800, 3 kap. 2§). Internationell forskning visar att elever som ”resonerar och utmärker sig med skärpa” behöver stimulering utöver det vanliga skolarbetet.  Förmågan att kunna utmärka sig med skärpa utöver det vanliga skolarbetet är ett fenomen som beskrivs som särbegåvning.  Studien bidrar till kunskap om lärarens egen uppfattning och reflektioner kring särbegåvning i den svenska grundskolan i relation till sitt eget yrkesutövande. Studien är gjord utifrån ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att kvalitativa intervjuer med lärare har analyserats för att förstå tolkning av fenomenet särbegåvning. Empirin har analyserats och kategoriserats efter frågeställningarna för att framställa och diskutera forskningsresultatet.   Resultaten visar att, även om det råder en ovisshet och oenighet hos lärare kring begreppet särbegåvning, så kunde alla lärare i studien framgångsrikt identifiera attributen för den särbegåvade eleven samt var överens om att det finns ett behov av ytterligare resurser och stöd i lärares arbete med dessa elever. Utbildning om särbegåvning och särbegåvade elevers förutsättningar inom lärarkåren anses som viktig för framtiden. / According to the Education Act in Sweden, all students have the right to stimulation in education. All pupils “must be given the guidance and stimulus they need in their learning and personal development so that they can develop as far as possible according to the goals of education and in accordance with their own abilities.” Skollagen (2010:800, 3 kap. 2§). International research shows that students who give evidence of the ability for exceptional achievement need stimulation in addition to the usual schoolwork. The ability to excel with exception is a phenomenon described as gifted and talented. The purpose of this study is to understand the teacher’s perceptions and reflections on the phenomenon of gifted and talented students in Swedish primary schools. The study has used a phenomenographic perspective, which means that qualitative interviews with teachers were analyzed to understand their interpretations of the phenomenon gifted and talented. The data was then analyzed and categorized according to the research questions in order to present and discuss the research results.  The results show that even though there is uncertainty and disagreement among teachers over the concept of gifted and talented, all the teachers in the study could successfully identify the attributes of the gifted student and they agreed that there is a need for additional resources and support in their work. Further education, about gifted and talented students, for the teaching staff was considered essential for future progress.