I dagens föränderliga värld behöver företagen i en ökad utsträckning ta tillvara på medarbetarnas engagemang och motivation i arbetet. Inom HRM och i företag har länge målstyrning använts för att öka prestationsförmågan hos de anställda och förbättra företagens resultat. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för målstyrning och dess upplevda innebörd för medarbetarnas arbetsengagemang och arbetsmotivation inom kunskapsföretag. En kvalitativ ansats har valts där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts. Data har analyserats med hjälp av Grundad teori. Resultatet visar att ”målstyrning” har en stor betydelse för det upplevda engagemanget och motivationen hos medarbetarna, vilket är kopplat till den upplevda prestationen och resultatet av deras arbeten. En modell har tagits fram för att beskriva och förklara sambanden kopplade till en effektiv målstyrningsprocess. Ett ökat fokus i framtiden gällande arbetsengagemang och arbetsmotivation betonas vid utveckling av målstyrningsprocessen och där företagen ännu bättre tar tillvara på medarbetarnas potential, energi och förmågor.

Syftet med den här studien var att undersöka millennials erfarenheter av och förväntningar på ledarskap i arbetslivet för att på så vis bidra till den vetenskapliga forskning som finns om vilka krav som ställs på ledarskapsutövning idag samt bidra till förståelsen om vad kompetensutvecklingskurser för ledare bör innehålla. Frågeställningarna var vilka erfarenheter av ledarskap informanterna uppfattar som positiva respektive negativa, vilka förväntningar de har på ledarskap i arbetslivet, samt hur ledarskapet påverkar deras engagemang, motivation, arbetsprestation och lojalitet till arbetsgivaren. I fokus för studien stod fyra deltagare mellan 26 och 34 år. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med var och en av dessa deltagare. För att förklara resultaten utgick studien ifrån teorier som definierar ledarskap som antingen egenskaper, beteenden eller relation mellan ledare och medarbetare. Resultaten av studien visade att ledarskap enligt informanterna kännetecknas av egenskaper, beteende och relation samtidigt, dock med stor betoning på relationsaspekten. Deltagarna uppgav att ett bra ledarskap framförallt kännetecknas av rak och öppen kommunikation som inkluderar feedback på arbetsprestationen, tydlig förväntansbild från båda håll och ett starkt förtroende. Resultaten är inte menade att generaliseras till att gälla alla millennials, speciellt som studien på grund av tidsaspekten enbart hade fyra deltagare. Studien gav dock en fingervisning av vad ett bra ledarskap för unga kan tänkas innehålla och kan på så vis förhoppningsvis användas för att både utforma vidare forskning och kompetensutvecklingskurser på området.

Titel: Vad finns det för negativa konsekvenser med självledarskap? En kvalitativ fallstudie om baksidan av självledarskap Författare: Hanna Hodzic och Moa Robertsson Nyckelord: Självledarskap, sämre välmående och sämre arbetsprestation Bakgrund: En individ måste först kunna leda sig själv i syfte att sedan bemästra ledningen av andra. Självledarskap medför en ökad självmedvetenhet som i sin tur ska leda till positiva tankemönster. Det kan däremot diskuteras huruvida allt självfokus är sunt; medan självbelöning influerar en individ i en positiv riktning, leder självbestraffning till negativa följder. Samtidigt som självfokus är en viktig komponent i konsten att leda sig själv, kan det utveckla en negativ självsyn som i sin tur kan leda till sämre välmående. Således kan det diskuteras huruvida somliga självledarskapsstrategier kan betraktas som en drivande faktor till sämre välmående på arbetsplatsen. Frågeställning: Vad kan tillämpningen av självledarskap medföra för negativa konsekvenser? Syfte: Studien syftar i att bilda teori om huruvida tillämpningen av självledarskap kan resultera i försämrad arbetsprestation såväl som sämre välmående Metod: Studien utgör en kvalitativ fallstudie och tillämpar en abduktiv forskningsansats, där studiens empiriska data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter som är eller nyligen har varit i en chefsposition. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av teorier som förklarar olika självledarskapsstrategier. Bland annat förekommer det teorier om självkritik, självprat och självbestraffning, vanligen betraktade som olika komponenter av självledarskap. Därutöver förekommer dessutom kompletterande teorier om olika sätt att tänka, såsom negativ självsyn och perfektionism, som har inslag av bland annat självkritiska tankemönster. Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell konstruerats som har till syfte att ligga till grund för analysen. Resultat: Studien indikerar att en ineffektiv tillämpning av självledarskap i form av dysfunktionellt självprat, överdriven självkritik i form av mental självbestraffning samt en negativ självsyn kan ha en negativ inverkan på individens välmående. Det kan i sin tur medföra betydande konsekvenser för organisationen i stort genom försämrad arbetsprestation och ökad frånvaro.

En kvantitativ studie kring ledares olika egenskaper och deras betydelse för arbetsmiljön samt arbetsprestationen hos anställda skogsmaskinförare.

Organisationer erbjuder idag allt oftare hälsofrämjande förmåner på arbetsplatsen där fysisk aktivitet kan antas bidra positivt till anställdas både hälsa och arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka kontorsarbetares kännedom om och användande av friskvårdsförmåner, kunskap om hälsoeffekter, samt utövande av fysisk aktivitet i relation till fysisk hälsa och arbetsprestation. En enkätundersökning genomfördes bland 80 anställda vid ett företag inom detaljhandelsbranschen. Multipel regressionsanalys påvisade inga signifikanta resultat för vare sig fysisk hälsa eller arbetsprestation. Framtida forskning skulle kunna undersöka vad som hindrar respektive främjar anställdas användning av friskvårdsförmåner för att öka kunskapen om hur arbetsgivare kan bidra till förbättrad hälsa och arbetsprestation bland anställda.

Studiens syfte var att undersöka omfattning av distansarbete under Covid-19 och dess inverkan på arbetstillfredsställelse och arbetsprestation, samt om skillnad fanns i arbetsprestation och arbetstillfredsställelse mellan individer med olika typ av tidigare erfarenhet av distansarbete. Urvalet var heltidsanställda inom kontorsjobb och administration. Data samlades in via en webbaserad enkät som innehöll frågor om distans samt påståenden baserade på Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Individual Work Performance Questionnaire (IWPQ). Resultatet visade att omfattningen av distansarbete under Covid-19 predicerar arbetsprestation, men inte arbetstillfredsställelse. Därtill fanns inte någon skillnad i vare sig individuell arbetsprestation och arbetstillfredsställelse mellan individer som har erfarenhet av distansarbete innan Covid-19 och de som inte har det. Däremot visade resultatet att faktorerna ålder och ansvar över andra anställda var positivt relaterade till både arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Samt att beroende till andra var negativt relaterad till arbetsprestation.

The thesis examines the subject of employees' eventual underachievement in their workperformance. The interests of the employee and the employer will be set against eachother. How poor must the employee's performance be to risk a dismissal and what factorscan contribute? Before the possible dismissal, the essay will also examine whatobligations the employer has towards the employee.The used method is the legal dogmatic method consisting of preparatory work and courtdecisions when underachievement is not statutory in the Swedish legislation. Whatemerges from the legal investigation is that there is a difficulty to get a one-sided pictureof the different obligations and requirements of both parties when each case is veryindividual. In summary, the various factors for an employee to risk dismissal consist ofunwillingness or inability to follow the employer's instructions, work too slowly or poorlyand whether the poor performance is permanent or not. The employer's obligations can besummarized as be obliged to move the employee to another position, point out thecriticism through a warning, develop skills and perhaps the most important part, be ableto document and prove the claim of both parties.

För att akutsjukhus skall kunna erbjuda vård 24 timmar om dygnet är det nödvändigt att sjuksköterskor arbetar i skift. Skiftarbete kan dock påverka dygnsrytmen och sömnen och leda till fatigue, hög trötthet dagtid och sänkt kognition. Sjuksköterskors komplexa omvårdnadsarbete kräver samtidigt fullt fungerande kognition, alla timmar på dygnet för bibehållen patientsäkerhet.

Att vara hotellreceptionist innebär mer än att bara ge service. Personen bär ett ansvar för en hel verksamhet där bemötandet av en gäst kan vara avgörande för hur hotellvistelsen upplevs av gästen. Bra service kan lyfta och väga upp för en mindre bra hotellupplevelse samtidigt som sämre service kan förvärra och förstöra en hotellupplevelse. Hotellreceptionistens agerande och bemötande blir avgörande för om gästerna väljer att komma tillbaka. I studien vill vi undersöka hur den sociala interaktionen med gästen påverkar hotellreceptionisten i form av trötthet. Syftet med studien är att undersöka om hotellreceptionister upplever social trötthet som följd av sociala interaktioner med gäster. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi utfört en kvalitativ studie där nio intervjuer har genomförts varav en användbar pilotintervju. Samtliga respondenter är kvinnor som arbetar som hotellreceptionister. I analysen har det empiriska materialet redovisats med hjälp av den teoretiska referensramen. Vi redogör sedan för de reslutat vi har fått fram som innefattar att social trötthet är vanligt förekommande. Resultatet visar även att social trötthet påverkar hotellreceptionisterna utifrån olika aspekter och att arbetsprestationen inte upplevs påverkas men kan påverkas undermedvetet. Effekterna av social trötthet på arbetet påverkar även övrig tid. För att avsluta studien har en diskussion förts kring resultatet och vilka styrkor och svagheter studien kan tänkas inneha. Den avslutas sedan med förslag på tänkbara vidate forskningsområden.

Krav- och resursmodellen centreras kring antagandet att olika krav och resurser inom arbetet påverkar medarbetare och dess mående, prestation och agerande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur utvalda krav och resurser korrelerar med de arbetsrelaterade utfallen arbetstrivsel, arbetsprestation och intention till uppsägning samt om resurserna mildrar kravens samband med dessa tre utfall. Studien baserades på en enkätundersökning inom handel- och besöksnäringen (N=207), en bransch som är känd för sin höga personalomsättning och som under de senaste åren rapporterat utmaningar med sin kompetensförsörjning. Resultatet från den hierarkiska multipla regressionsanalysen visade ett positivt samband mellan autonomi och arbetstrivsel, autonomi och arbetsprestation, feedback och arbetstrivsel samt rollkonflikt och intention till uppsägning. Ett negativt samband kunde ses mellan rollkonflikt och arbetstrivsel. Vidare fann studien att feedback har en mildrande effekt på det negativa sambandet mellan rollkonflikt och arbetstrivsel. Ytterligare interaktionseffekt sågs mellan autonomi och arbetsbelastning på utfallsvariabeln intention till uppsägning. Studien belyser i sin helhet att handel- och besökningsnäringen med fördel bör arbeta för arbetstagares självstyre samt en god feedbackkultur för att proaktivt kunna arbeta med rådande kompetensbrist. Fler studier bör dock utföras inom området för att kunna dra ytterligare slutsatser. / Legitimitet i lönebildningen: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning